Dina hälsoproblem kan bero på inomhusklimatet

publicerad 19 februari 2020
- TV Hälsa
Snuva, influensa, allergi. Foto: Mojca JJ. Licens: Pixabay.com
Snuva, influensa, allergi. Foto: Mojca JJ. Licens: Pixabay.com
Snuva, influensa, allergi. Foto: Mojca JJ. Licens: Pixabay.com

Byggnader som har problem med fukt och mögel är som bekant en hälsorisk. Vanliga symptom och diagnoser är allergier, luftvägsinfektioner, huvudvärk, trötthet, såriga slemhinnor, sämre koncentrationsförmåga. Allergiker reagerar mer på mögel än andra.

Det är väl dokumenterat att om du vistas i byggnader med fukt- och mögelskador så utgör det en ökad risk för hälsoproblem, skriver Astma- och Allergiförbundet på sin hemsida. Ett bra inomhusklimat med frisk och ren luft är viktigt för att vi ska fungera optimalt, både hemma och på jobbet. Att bo i byggnader som har problem med fukt och mögel är en hälsorisk.

Forskning visar att detta är kopplat till utvecklingen av allergier, astma och luftvägsinfektioner. Huvudvärk, trötthet, torr hud, ömma och såriga slemhinnor, sämre koncentrationsförmåga och arbetsförmåga, är problem som många upplever. Allergiker reagerar mer på mögel än andra, även om de inte är allergiska mot själva möglet.

Läsa resten av artikeln i TV Hälsa

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • Visst förekommer byggfusk och visst, vi har typ 80 000 olika kemikalier runt oss varav 15% är forskade på angående dess omgivningspåverkan (om man kan lita på dessa?) och att detta har en inverkan skriver jag under på. Dock så bygger vi inte in fukt, det finns (alltid) en sida som ”andas” vilket möjliggör uttorkning. En fundering, varför drabbas många småbarn av dessa problem då de ej har nyttjat våra bostäder speciellt länge? Se på vad vaccinet innehåller, se att många får problem redan från tidig ålder. Då anser jag att man inte kan utesluta att vacciner har en Negativ påverkan på hälsan. Läser man oxå om vaccinera biverkningar i olika studier – ja då har jag en ”vinnare”.

    • Det är ju klart. Speciellt då med tanke på att gifterna injekteras rätt in i kroppen. Men allt sammantaget bli ju då den där kemikaliecocktailen, även om vacciner är den värsta ingrediensen.

  • Det är ju en massa kemikalier i precis allting och det är väl den samlade kemikaliecocktailen som gör oss sjuka, även om vissa ämnen är mer rävgift än andra. Plus att när de förbjuder ett ämne ändrar de på molekylen så att ämnet inte längre är förbjudet men ändå minst lika skadligt. Ungefär samma molekyltrixande som läkemedelsindustrin ägnar sig åt när patentet är på väg att gå ut.

  • Till detta ska tilläggas t ex ftalater (t ex mjukmedel i plastmattor) och flamskyddsmedel från t ex textilier och elektronik.

  • Nja tror mer på vacciner och deras skadeverkan än på denna forskning. Tror inte att vår inomhusmiljö blivit så mkt sämre sedan WW2 däremot en ”ursäkt” för makten att skylla på detta för att lägga uppmärksamheten på något annat. Vaccin är ju deras heliga ko och fyller en viktig del i deras kamp att behålla makt, den får icke ifrågasättas, då är det bättre att lägga över skulden på annan bransch..

    • Nja, isoleringen är väl så mycket tätare i dag, mot förr, så kan kan nog finns fog för det. I byggnormen om isolering ingår: isoleringsskiva (glasull) åldersbeständig byggfolie (plats) samt vindskydd (papp) samt förstås drevremsor runt föser eller till och med fogskum. Förr användes mossa och senare kutterspån. Fördelen med dessa isoleringsmaterial är att dessa kan ta emot stora mängder fukt, men släpper också ifrån sig samma mängd om temperaturen höjs ordentligt som vid varma sommardagar eller att hela stugan värms upp med vedspis. Lägg till att det nog drog in en del och då har fukten en chans att ventilerades ut. I dag är hus täta och där fukten inte kan “vandra”bildas för eller senare mögel.

      Blir en isoleringsskiva fuktig eller än värre blöt, kan du aldrig driva ut fukten ur den, hur mycket temperaturen än höjs. Det kan vara en orsak till att mögelskador är vanligare i dag, mot förr. Nu för tiden tycker man att ett hus från femtiotalet är ett gammalt hus. De flesta gårdarna uppe i dalarna är från 1700 eller 1800-talet och med rätt underhåll kan dessa hålla hus länge som helst. Det finns träbyggnader från Tyskland som har över 1000 år på nacken och still going strong.

      • Men bygger man redan från början in en begränsad livslängd på komponenterna så borgar det nya inkomster för framtida underhåll. Dom tänkte väl inte i dessa banor kring 1700-1800 talet.

        Men det där tänket finns ju även i andra branscher som t.ex. Electrolux som lade ned X-antal miljoner på att forska fram en acceptabelt begränsad livslängd på de egna produkterna så att kunderna blir tvungna att köpa nytt igen. Trots att det finns kylskåp och frysar från typ 50 talet som still going strong.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *