Massa och gravitation gör Jorden beboelig – NASA visade 1978 Solens påverkan

publicerad 9 februari 2020
- Tege Tornvall
Earth and the galaxy. Foto: Lumina Obscura. Licens: Pixabay.com

KLIMAT & VETENSKAP. Flera faktorer styr atmosfärens (luftens) temperatur på planeter med fast yta (som Jorden). Det visar nya forskningsrön. Tre av dessa faktorer är Solens värmande strålning, Jordens gravitation (tyngdkraft) samt atmosfärens massa.

Text: Tege Tornvall, Nätverket Klimatsans

Solens värmande strålning avtar med ökande avstånd. Jorden tar genomsnittligt emot 1,366 Watt per kvadratmeter – mest vid ekvatorn och minst vid polerna. Venus närmare Solen tar emot nästan dubbelt så mycket. Mars längre bort tar emot knappt hälften.

Jordens gravitation är av praktiska skäl satt till 1. Venus med massa 0,82 (82 procent av Jordens) har något mindre gravitation. Mars har bara en tiondel (0,1) av Jordens massa och gravitation.

Jorden, Venus, Mars. Tabell: Tege Tornvall

Större är skillnaderna i fråga om planeternas atmosfär. På Venus har den på marknivå 93 gånger högre tryck men på Mars bara sex tusendelar av Jordens tryck. Med en atmosfär med så högt tryck, nästan samma gravitation som Jorden och mer värme från Solen har Venus i genomsnitt 480 plusgrader vid markytan. Mars har med mycket tunnare atmosfär, mindre massa och mindre solvärme 68 minusgrader i genomsnitt.

Jorden där emellan har runt 15 plusgraders global medeltemperatur. Men medan Venus har 96,5 procent och Mars 95,3 procent koldioxid i atmosfären, har Jordens atmosfär bara 0,04 procent koldioxid, CO2. Vår atmosfär består till 78 procent av kväve, 21 procent av syre och bara 1 procent av andra gaser.

Slutsats: atmosfärens sammansättning påverkar inte temperaturen. Det stämmer också med allmänna gaslagen för förhållandet mellan gasers tryck, volym, massa och temperatur samt ett fast värde (gaskonstanten). Den gäller för alla gaser eller blandningar av gaser under ideala förhållanden i ett slutet rum.

Men den kan också förenklat tillämpas på atmosfären, som ju består av flera gaser men saknar tak och väggar. Värme från Solen, Jordens gravitation, atmosfärens massa samt värmetransporten med vindar och havsströmmar ger atmosfären dess temperatur vid mättillfället. Den växlar främst med Solens position samt tid på dygnet från tropikvärme med Solen i zenit till polarnatt helt utan sol över horisonten.

En atmosfärisk effekt

Jordens marktemperatur. Illustration: Tege Tornvall

På Jorden och andra himlakroppar med fast yta och atmosfär drar gravitationen atmosfärens molekyler nedåt och skapar därmed ett värmande tryck (kompression). Atmosfären har alltså en värmande effekt, den ”atmosfäriska effekten” – felaktigt kallad växthuseffekt. Utan tak och väggar är atmosfären inget växthus.

Jordens atmosfär värms därför inte av halten koldioxid utan främst av hur Jordens gravitation komprimerar atmosfärens massa. Rörelser i atmosfären (vindar) rör fortlöpande om dess molekyler, men gravitationen komprimerar dem.

Bakom dessa rön står bl. a. fysikern dr Ned Nikolov och meteorologen dr Karl Zeller. Rönen publicerades nyligen i den vetenskapliga tidningen Environment Pollution and Climate Change. Liknande rön har också gjorts av forskarna T. D. Robinson och D. C. Catling vid Washington-universitetet i Seattle.

Den svenske klimatologen dr Hans Jelbring menar att det är meningslöst att alls tala om en global medeltemperatur. Jordens olika regioner har olika klimat med årsmedeltemperaturer från lägre än 50 minusgrader i det inre av iskontinenten Antarktis till 34,5 plusgrader i Danakli-öknen i Etiopien.

Uppmätta rekordtemperaturer är 98,6 grader minus i östra Antarktis och ca 54 plusgrader i amerikanska Death Valley och på flera platser i Mellanöstern.

Om man räknar bort isöknen Antarktis ligger 76,5 procent av allt land på norra halvklotet. Där bor också 90 procent av Jordens befolkning, och där görs de flesta temperaturmätningarna – främst i välståndsländernas befolkade trakter. Större delen av Jorden saknar helt eller delvis mätstationer. Det kompenseras till viss del av satellitmätningar samt sk Argo-bojar i världshaven.

Ingen global temperatur

Hans Jelbring. Foto: Friends of Science

“Men någon global medeltemperatur finns inte”, betonar Hans Jelbring. Den är bara medeltalet av vad som råkat mätas. På en sida av en bergskedja kan det vara torrt och varmt, på den andra behagligt milt och grönskande.

Satelliter täcker bara vissa höjdskikt i atmosfären, och Argo-bojar mäter havstemperaturer. Satelliter kan inte mäta havsnivåer med ebb och flod och rörliga vattenmassor.

Hans Jelbring har i sin forskning visat hur Jordens klimat påverkas av ett samspel mellan Solen, Jorden, Månen och övriga planeter. Solen är förstås viktigast men påverkas också av planeterna.

– Detta driver massflöden som havsströmmar och vindar med effekt på klimatet, säger Hans Jelbring. Han hänvisar till boken ”Sun, Weather and Climate”. Den utgavs av USA:s rymdorgan NASA 1978 som en samlad faktagenomgång. Det var innan larmen om påstått CO2-driven global uppvärmning kommit igång.

Boken redovisar fakta som talar emot hypotesen att ökande CO2-halt i atmosfären skulle hota Jorden med farlig uppvärmning. Denna hypotes drivs av FN:s klimatpanel IPCC.

NASA försöker kompensera minskade anslag för rymdforskning med ökade anslag för forskning kring påstått klimathot från mänsklig verksamhet.

Nu försöker NASA i efterhand att minska 30-talets höga temperaturer och höja de senaste årens för att ge intryck av hotande uppvärmning. Därför håller NASA undan sin faktabok från 1978. Men boken finns fortfarande kvar att köpa med bekräftade, ursprungliga data.

Text: Tege Tornvall, Nätverket Klimatsans

Relaterat

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • Generellt gäller att kortvågig solstrålnin värmer den yttersta atmosfären vid ekvatorn med 1.365 Watt perd m2 men avtar med minskande solvinkel mot polerna – eller snarare “översta” resp. “understa” delen av Jorden, vars axel ju “lutar” med ca 23 grader. Högst upp och längst ned är vinkeln noll – likaså inkommande solvärme.

    Vidare begränsas inkommande solvärme av stoft och moln i atmosfären. Runt två tredjedelar av Jordens yta täcks genomsnittligt av moln. Mängden stoft i atmosfären beror dels på naturliga fenomen som vindar, erosion, vulkanism, bränder etc. och dels på mänsklig verksamhet, som vi alltså själva skapar och kan påverka.

    Slutligen minskar förstås mörka dygns- och årstider inkommande solvärme. I runda tal för Jorden som helhet är väl halva tiden mörk. Summan av allt detta är att bara en mindre del inkommande solvärme faktiskt når och värmer jordytans land och framför allt hav. Det är svårt att hitta faktiska data om detta, men jag har sett runt 240 W per m2.

    Men den marknära atmosfärens temperatur bestäms just av hur mycket kortvågig solvärme som når land och hav. Människan kan bara påverka mängden stoft i atmosfären och marginellt även molnbildningen. Denna beror på hur mycket vattenånga som hav och Jordens inre släpper ut.

    Hur mycket vattenånga som blir moln beror på mängden små partiklar i atmosfären för vattenånga att kondensera på. Denna i sin tur beror på hur mycket kosmisk strålning som kommer in i atmosfären – och detta i sin tur på cykliskt växlande solvind, klart och upprepat visat av danske professorn Henrik Svensmark, energiskt motarbetad av alarmister.

    Inte ett ord om växternas livsnödvändiga näring, koldioxid. Främst vattenånga och även koldioxid och andra gaser kan marginellt värmas vid vissa frekvenser av utgående, långvågig strålning från jordytan. Men de kan inte själva alstra värme och måste värmas utifrån – och kyls förstås igen om det blir kallare. Dessa frekvenser täcks för koldioxid nästan helt av vattenånga och är mättade vid rådande halt.

    Det punkterar hela hela CO2-bubblan. Jordens klimat bestäms av Solen. Punkt!

  • Erik Forsman: Läs innantill rörande solvinkel och årstider. Redan på raden under står: …. mest vid ekvatorn och minst vid polerna.

    Språkligt: Avstånd är neutrum = ett avstånd. Jag skriver det i obestämd form, eftersom det gäller generellt och inte något visst avstånd.

    Peter Grafström: Vad menar du med “kvantitativ analys”? Av vad? Att slutsatsen inte skulle följa av premisserna håller kanske inte så många med om.

    Per Persson: Artikeln presenterar allmänt kända fakta och ger referenser till flera nya rön. NewsVoice är ingen vetenskaplig kanal. Många referenser skulle göra artikeln svårare att läsa.

    • Ok Tege. Kanske borde jag ha frågat vad du egentligen menade? Solen är oss närmare på vintern, än på sommaren. Jordens avstånd till solen är alltså inte avgörande för den värmande instrålning och således blir uttalandet att solens värmestrålning avtar med det ökande avståndet något missvisande, då vinkeln inte betonas. En petitess kanske?

      Annars en mycket informativ och bra artikel. Tack Tege. Vi behöver all hjälp vi kan få för att upplysa de vilseledda massorna kring klimathysterin.

  • Erik Forsman: Läs innantill rörande solvinkel och årstider. Redan på raden under står: …. mest vid ekvatorn och minst vid polerna.

    Språkligt: Avstånd är neutrum = ett avstånd. Jag skriver det i obestämd form, eftersom det gäller generellt och inte något visst avstånd.

    Peter Grafström: Vad menar du med “kvantitativ analys”? Av vad? Att slutsatsen inte skulle följa av premisserna håller kanske inte så många med om.

    Per Persson: Artikeln presenterar allmänt kända fakta och ger referenser till flera nya rön. NewsVoice är ingen vetenskaplig kanal. Många referenser skulle göra artikeln svårare att läsa.

    • Ok Tege. Kanske borde jag ha frågat vad du egentligen menade? Solen är oss närmare på vintern, än på sommaren. Jordens avstånd till solen är alltså inte avgörande för den värmande instrålning och således blir uttalandet att solens värmestrålning avtar med det ökande avståndet något missvisande, då vinkeln inte betonas. En petitess kanske?

      Annars en mycket informativ och bra artikel. Tack Tege. Vi behöver all hjälp vi kan få för att upplysa de vilseledda massorna kring klimathysterin.

  • Inom detta ämne har jag stor respekt för Peter. Vill bara förtydliga första meningen: “Solens värmande strålning avtar med ökande avstånd”. Förvisso sant, men instrålnings vinkel är avgörande. Där av att vi har årstider. Faktum är att solen är närmare oss här i norden på vintern, men det avgörande är som sagt instrålningens vinkel.

    Sedan är första meningen skumt grammatiskt uppbyggd. “Solens värmande strålning avtar med ökande avstånd”.

    Antigen: Solens värmande strålning avtar med ökad avstånd” eller Solens värmande strålning avtar med det ökande avståndet”.

  • Pinsamt dålig artikel
    Ingen som helst kvantitativ analys redovisas
    ‘Slutsatsen’ följer inte av premisserna.

  • Inom detta ämne har jag stor respekt för Peter. Vill bara förtydliga första meningen: “Solens värmande strålning avtar med ökande avstånd”. Förvisso sant, men instrålnings vinkel är avgörande. Där av att vi har årstider. Faktum är att solen är närmare oss här i norden på vintern, men det avgörande är som sagt instrålningens vinkel.

    Sedan är första meningen skumt grammatiskt uppbyggd. “Solens värmande strålning avtar med ökande avstånd”.

    Antigen: Solens värmande strålning avtar med ökad avstånd” eller Solens värmande strålning avtar med det ökande avståndet”.

  • Pinsamt dålig artikel
    Ingen som helst kvantitativ analys redovisas
    ‘Slutsatsen’ följer inte av premisserna.

  • Äntligen en förklaring som känns logisk och trovärdig rörande vad som styr vårt klimat här på jorden!! Tack!
    Jag tycker de pengar som idag läggs på forskning och projekt som tittar på koldioxidens påstådda påverkan på klimatförändringar borde läggas på forskning för att verkligen förstå hur vår sol fungerar och hur planeter och andra himlakroppar samspelar samt vilka de kosmiska krafterna som påverkar vår jord är och hur de fungerar. Då skulle vi verkligen kunna förstå vad som har gjort att vårt klimat här på jorden varierat så genom historien.

  • Äntligen en förklaring som känns logisk och trovärdig rörande vad som styr vårt klimat här på jorden!! Tack!
    Jag tycker de pengar som idag läggs på forskning och projekt som tittar på koldioxidens påstådda påverkan på klimatförändringar borde läggas på forskning för att verkligen förstå hur vår sol fungerar och hur planeter och andra himlakroppar samspelar samt vilka de kosmiska krafterna som påverkar vår jord är och hur de fungerar. Då skulle vi verkligen kunna förstå vad som har gjort att vårt klimat här på jorden varierat så genom historien.

  • Tack T T för denna elementära, men klara och pedagogiska klimatöversikt.
    Den behövs, med den svenska skolans usla kunskapsbringande förmåga, i åtanke.

    Kanske Greta har börjar inse ett och annat och nu istället vänder kosan mot lappmarkerna, ren(t) av? Ett nytt arbetsfält, även om svenska staten sin vane trogen, nyligen abdikerade för minoriteters “rättigheter” på vår bekostnad.

  • Tack T T för denna elementära, men klara och pedagogiska klimatöversikt.
    Den behövs, med den svenska skolans usla kunskapsbringande förmåga, i åtanke.

    Kanske Greta har börjar inse ett och annat och nu istället vänder kosan mot lappmarkerna, ren(t) av? Ett nytt arbetsfält, även om svenska staten sin vane trogen, nyligen abdikerade för minoriteters “rättigheter” på vår bekostnad.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *