Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Sänkt rösträttsålder till 16 år mest effektivt mot gängkriminalitet

publicerad 28 september 2020
- Hedi Bel Habib
Gangsters. Licens: Shutterstock.com
Gängkriminalitet. Licens: Shutterstock.com
Gängkriminalitet. Licens: Shutterstock.com

GÄNGKRIMINALITET. Varken hårdare straff, ökad polistäthet eller balanserad migration räcker för att lösa grundproblemet med kriminella gäng.  I länder där ungdomar har makt och inflytande över samhällsutvecklingen är dödsskjutningar bland ungdomar 10 gånger lägre än i Sverige, det visar data fån Österrike, Tyskland och Norge, där rösträtten har sänkts till 16 år och Storbritannien, där barn mellan 11 och 16 har demokratiskt deltagande genom eget parlament.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

Kriminella gäng i Sverige oavsett ursprung är ett symptom på ett exkluderande samhälle som ställer sina ungdomar utanför det demokratiska inflytandet. Kriminella nätverk blir således alternativa miljöer för karriärmöjligheter, status, makt och inflytande. På längre sikt är därför sänkt rösträttsålder till 16 år det mest effektiva medlet mot den växande gängkriminaliteten.

Dödsskjutningar i Sverige 10 gånger högre än i Tyskland trots jämförbar migration

Det straffrättsliga regelverket i Sverige behöver reformeras. För att intensifiera insatserna mot de krimi­nella nät­verken har regeringen tillsatt en utredare för  att säkerställa att det straff­rätts­liga regel­verket blir effektivt och att det åter­­speglar allvaret i brottslig­heten med koppling till kriminella nätverk.

Sådana åtgärder kan få avsedd effekt. Tabellen nedan visar att Danmark som har särskilda straffregler för att hantera gängkriminalitet samtidigt har betydligt färre dödsskjutningar än Sverige. (0,43 jämfört med 1,1 per 100 000 invånare).

Svensk politik behöver också balansera migrationsflöden och samhällets kapacitet att klara av integration och välfärd, men det är oklart i vilken mån strängare asylregler kan leda till minskad gängkriminalitet.

Tyskland som haft samma asyl- och invandringsmönster som Sverige har tio gånger lägre dödsskjutningar än Sverige.

Diagram: Dödsskjutningar per 100,000 invånare i åldersgruppen 15-29:

Diagram: Dödsskjutningar per 100 000 invånare i åldersgruppen 15-29.
Diagram: Dödsskjutningar per 100 000 invånare i åldersgruppen 15-29. Källa: Springer.com

Straffrättsliga åtgärder och balanserade migrationsflöden kan hjälpa på kort sikt. Men på längre sikt behövs samhällsförebyggande åtgärder för att på ett effektivare sätt kunna hantera gängkriminalitet. Internationella jämförelser kan här vara vägledande. Diagrammet ovan visar att antalet dödsskjutningar bland yngre män är mer än dubbelt så högt i Sverige jämfört med 12 jämförelseländer.

En fråga som behöver besvaras är varför just Sverige ligger så högt. Diagrammet visar att bland 13 europeiska jämförelseländer finns det fyra länder som sticker ut med sina låga tal: Tyskland, Norge, Storbritannien och Österrike. En fråga som behöver besvaras är: i vilket avseende skiljer sig dessa länder från Sverige och de övriga jämförelseländerna?

Varken migration eller polistäthet kan förklara dödskjutningar bland ungdomar

Diskussion om tänkbara åtgärder mot gängkriminalitet i Sverige domineras av enkelspåriga åtgärdsförslag såsom ökat antal poliser, strängare straff eller stramare asylregler, men ingen av dessa faktorer tycks kunna räcka för att lösa grundproblemet.

När vi tittar på polistäthet och migrationsaspekten i respektive land ser vi att det inte finns någon direkt koppling mellan dessa faktorer och utveckling av gängkriminalitet.

Tabell: Antal dödsskjutningar relaterad till polistäthet och migration:

Andel utrikesfödda Antal poliser per 100 000  Dödsskjutningar per 100 000 invånare 15-29 år
Sverige 18,8 203 1,1
Irland 17,1 278 1,08
Italien 10,4 453 0,78
Nederländerna 13,0 299 0,77
Finland 6,7 137 0,45
Danmark 10,3 186 0,43
Storbritannien 13,8 212 0,19
Österrike 19,4 333 0,18
Norge 15,4 195 0,15
Tyskland 16,0 297 0,11

Källa: OEC och Eurostat.

Norge har en polistäthet på bara 195 poliser per 100,000 invånare och högre antal migranter än Nederländerna. Ändå är antalet dödskjutningar i Nederländerna mycket högre trots att en polistäthet på 299 poliser per 100 000 invånare jämfört med 195 i Norge.

Österrike har högre andel utrikesfödda än Italien och en polistäthet på 333 per 100 000 invånare jämfört med 453 i Italien, vilket är den högsta tätheten bland jämförelseländerna. Ändå ligger Italien på tredje högsta nivå och Österrike bland de lägsta nivåerna när det gäller dödsskjutningar.

Irland har en polistäthet på 278 per 100 000 invånare jämfört 203 i Sverige och en migration som är jämförbar med Sveriges. Ändå ligger länderna nästan på samma nivå när det gäller dödskjutningar. Detta innebär att Sverige inte kan lösa problemet med ungdomskriminalitet med en högre polistäthet.

Demokratiskt deltagande bland ungdomar bakom låg gängkriminalitet

Trots strängare straffrättsliga regler för gängkriminalitet är antalet dödsskjutningar i Danmark bland unga betydligt högre än i Norge, Österrike, Tyskland och Storbritannien (0,43 jämfört med ett genomsnitt på 0,15 per 100 000 invånare för dessa fyra länder).

Gemensamt för dessa länder är demokratiskt delaktighet för ungdomar redan vid 16 års ålder. Av tabellen nedan framgår att den enda faktor som direkt kan kopplas till låg gängkriminalitet är möjlighet till demokratiskt deltagande vid 16-årsåldern.

Österrike har infört rösträtt för 16 åringar redan 2007. De norska erfarenheterna av sänkt rösträttsålder för kommunala val till 16 år sedan 2011 visar att valdeltagandet var större bland 16- och 17-åringar än bland de 18- och 19-åringar som var förstagångsväljare. Fler ungdomar blev också invalda i försökskommunerna jämfört med andra kommuner. I Tyskland kan 16-åringar rösta i såväl kommunala som regionala val. De undersökningar som är gjorda i Tyskland har också  tydligt visat att 16-åriga väljare har högre valdeltagande än genomsnittet.

Tabell: Demokratisk deltagande och ungdomskriminalitet:

Rösträttsålder Andel utrikesfödda Andel poliser per 100 000 Dödsskjutningar per 100 000 invånare 15-29 år
Sverige 18 18,8 203 1,1
Irland 18 17,1 278 1,08
Italien 18 10,4 453 0,78
Nederländerna 18 13,0 299 0,77
Finland 18 6,7 137 0,45
Danmark 18 10,3 186 0,43
Storbritannien (11-16 ungdomsriksdag) 13,8 212 0,19
Österrike 16 19,4 333 0,18
Norge 16 (Lokalt) 15,4 195 0,15
Tyskland 16 (Lokalt och regionalt) 16,0

 

297 0,11

Källa: OECD, Eurostat och nationella data.

Det finns också erfarenheter att hämta i Sverige. Sveriges största samfund, Svenska kyrkan, tillämpar idag en rösträttsålder som ligger vid 16 år till samtliga sina nivåer. Erfarenheter finns också att hämta från Storbritannien även om modellen för ungas demokratiska inflytande skiljer sig från Norge, Tyskland och Österrike.

Storbritannien har mycket lägre antal dödsskjutningar i åldern 15-29 trots att det är ett klassamhälle, med djupa sociala klyftor. Storbritannien har hårda straff för barn, men denna faktor tycks inte ha någon avgörande betydelse eftersom Österrike, Norge och Tyskland har ännu lägre dödsskjutningar utan sådana straffregler. Det mest avgörande i Storbritannien tycks vara ungdomarnas demokratiska inflytande över samhällsutvecklingen.

Det brittiska ungdomsparlamentet (UKYP) består av demokratiskt valda ledamöter i åldern mellan 11 och 18 år. Parlamentet bildades 2000 och har 369 ledamöter som väljs för att representera ungdomar i avgörande samhällspolitiska frågor. Medlemmarna träffas regelbundet för att hålla debatter och planera kampanjer minst tre gånger om året lokalt, och två gånger på nationell nivå, vilket inkluderar den årliga debatten i kammaren för underhuset varje november. Ungdomar innehar positioner i hela organisationens ledning, och de är godkända av majoriteten av Storbritanniens politiska partier.

Här kan lärdomar hämtas från Tyskland, Norge, Storbritannien och Österrike, länder med lägst antal dödsskjutningar bland unga och erfarenheter av rösträtt från 16 års ålder och ungdomsdemokrati, för att införa långsiktigt förebyggande samhällsåtgärder mot gängkriminalitet i Sverige.

Tilläggsdirektiv till den pågående grundlagsutredningen om sänkt rösträttsålder till 16 år

Gängkriminaliteten bland ungdomar i Sverige tycks således ha att göra med ett demokratiskt underskott i samhället oavsett individernas ursprung och bostadsområde.

Ungdomar som inte inkluderas i det demokratiska inflytandet ser kriminella nätverk som alternativa miljöer för karriärmöjligheter, status, makt och inflytande. Därför kan erfarenheterna av ungas demokratiska delaktighet och inflytande över samhällsutvecklingen i Norge, Österrike, Tyskland och Storbritannien vara värdefulla i sammanhanget.

Idag blir man straffmyndig vid 15 års ålder i Sverige. Man kan starta företag och betalar skatt på sin lön från 16 år. Har man dessa skyldigheter borde man också tillåtas påverka sina rättigheter och samhällsutvecklingen.

Demokratiutredningen redovisar internationella erfarenheter från andra länder och föreslår försök med sänkt rösträttsålder till 16 år i lokala val vid de kommande riksdagsvalen.

Alla dess erfarenheter borde kunna vara vägledande för att regeringen ska kunna lämna tilläggsdirektiv till den pågående grundlagsutredningen om att utreda möjligheterna att sänka rösträttsåldern i Sverige till 16 år.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq