Hem GRANSKNING Läkemedelsverkets nya GD - Regeringens utnämningsmakt och grindvakter - Del 3

Läkemedelsverkets nya GD – Regeringens utnämningsmakt och grindvakter – Del 3

NewsVoice granskar utnämningen av Läkemedelsverkets GD

-

GRANSKNING. NewsVoice fortsätter granskningen av utnämningen av GD för Läkemedelsverket. Vi fann tidigare bevis på att svensk statsapparat är styrd av socialdemokrater. I väntan på Regeringens slutliga svar på vår begäran att få ta del av de offentliga handlingar som berör Regeringens utnämningsmakt redovisar vi en mail-växling med Regeringskansliet.

Text: Jan Norberg

Artikelserien: Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Intervju med Norberg | Del 5

Ansökningstiden för intresserade att söka jobbet som GD vid Läkemedelsverket gick ut den 7 september 2020. Jan Norberg skrev dagen efter ett meddelande via e-post till Regeringskansliet. Se skriftväxlingen nedan. Som framgår av skriftväxlingen gör Regeringen allt i sin makt för att inte lämna ut listan på de sökande.

NewsVoice redaktion har grävt rejält för att hitta stöd för Regeringens preliminära beslut att inte lämna ut handlingarna. Det var på så vis vi kunde hitta arkitekten, Thomas Rolén, vilken är hjärnan bakom den grundlagsändring som ligger till grund för Regeringens legala möjlighet att vägra allmänheten insyn i rekryteringsprocessen.

Läs mer: ”Thomas Rolén – en politisk kommissarie för den djupa staten” – Del 2

Vi är imponerade av Thomas Roléns mycket gedigna arbete med att totalt stänga alla möjligheter för allmänheten att kunna granska Regeringens utnämningsmakt (artikel). Thomas Rolén har tänkt på det mesta för att Regeringen ska kunna fortsätta sitt misstänkta missbruk av utnämningsmakten, samma utnämningsmakt som Regeringen ständigt kritiserar till exempel Polen och Ungern för och som också paradoxalt nog så sent som i somras har utnämnt Rolén till ny generaldirektör (GD) vid Domstolsverket.

Socialdemokraterna - en klan. Illustration: Jan-Erik Ander, Jeanders.com och Jeanders-bilder.blogspot.com
Socialdemokraterna – en politisk klan. Illustration: Jan-Erik Ander, Jeanders.com och Jeanders-bilder.blogspot.com

Omfattande S-nepotism genomsyrar svenska etablissemanget

Hur ska någon enda svensk kunna lita på att Regeringen sköter sina utnämningar av de myndighetschefer som lyder direkt under dem? Korruptionen inom Myndighetssverige är misstänkt monumental. Här kan nämnas:

  • Dan Eliasson (MSB),
  • Mikael Sjöberg (Arbetsförmedlingen),
  • Marie Heidenborg (JK),
  • Agneta Broberg (Diskrimineringsombudsmannen),
  • Johan Carlsson (Folkhälsomyndigheten),
  • Micael Bydén (ÖB, Försvarmakten),
  • Lena Ag (Jämställdshetsmyndigheten),
  • Annica Sohlström (Livsmedelsverket) och
  • Thomas Rolén (Domstolsverket).

Digra löner som tack för lojalitet

Vi rekommenderar att alla läsare granskar den ganska digra listan över alla myndighetschefer. De har inte svältlöner och i lönen ligger också belöningen för att ha varit lojal mot dem vilka i denna helt slutna process utsett dem via sin utnämningsmakt. Hela lönelistan på finns på Publikt.se

Bryter Regeringen medvetet mot lagen?

Hur ska allmänheten kunna veta att Regeringen följer sin egen lagstiftning?

Svensk lag säger följande:

”Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet”. Lag (2010:1408).

Det är övertydligt att Regeringen inte tillsätter sina myndighetschefer på sakliga grunder när vi tittar närmare på vilka som utnämns. Förtjänst och skicklighet förefaller vara det som värderas allra minst. Lojalitet mot Regeringen går före den opartiskhet och omutlighet som ska känneteckna en myndighetschef. Denna nepotism fortsätter utan möjlighet för allmänheten att granska Socialdemokraternas förehavanden på de svenska skattebetalarnas bekostnad.

NewsVoice har gått till botten med denna korruption inom Regeringen. Vi har läst och noggrant granskat stora mängder dokumentation som ligger till grund för den lagstiftning som Regeringens företrädare nu anför till sitt försvar. Det är märkligt att massmedia inte granskat detta. Istället har lilla NewsVoice stretchat sina resurser till det yttersta för att kunna förstå hur vi skall kunna få Regeringen att dra undan skynket gällande sin utnämningsmakt.

Om vi har förstått saken korrekt har Regeringen brutit mot gällande lag, vilket vi anser framgår av den e-postkommunikation som nu ligger i knät på Regeringen. NewsVoice redovisar Regeringens svar efter vårt påpekande att det saknas grund för den lag som skyddar mot insyn i utnämningsmakten.

Text: Jan Norberg


BILAGA

E-postkommunikation med Regeringskansliet

E-postmeddelande: 2020 09 08

Från: Jan Norberg
Skickat:
den 8 september 2020, 17:26
Till: FA Registrator <>
Ämne: Begäran om handling sökande till tjänsten som GD för Läkemedelsverket

Hemställer om sammanställning över samtliga sökandens namn att skickas till undertecknad med vändande e-post.

Samtliga i ärendet förekommande handlingar skall diarieföras och jag ser fram emot dagboksblad som bekräftelse med vändande e-post.

För undvikande av onödig korrespondens vill jag erinra om följande:

***

Förvaltningslag (2017:900)
Grunderna för god förvaltning

Legalitet, objektivitet och proportionalitet
5 §: En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.

Service
6 §: En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Tillgänglighet
7 §: En myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas. Myndigheten ska vidta de åtgärder i fråga om tillgänglighet som behövs för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot allmänheten enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar.

Tryckfrihetsförordning (1949:105)
2 kap. Allmänna handlingars offentlighet
Grundläggande bestämmelser

Handlingsoffentlighet
1 §: Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2018:1801).

Begränsning av handlingsoffentligheten
2 §: Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det krävs med hänsyn till

   1. rikets säkerhet eller dess förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation,
   2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
   3. myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
   4. intresset av att förebygga eller beivra brott,
   5. det allmännas ekonomiska intresse,
   6. skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, eller
   7. intresset av att bevara djur- eller växtart.

En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om det anses lämpligare i ett visst fall, i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Efter bemyndigande i en sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet.

Riksdagen eller regeringen får i en sådan bestämmelse som avses i andra stycket ges befogenhet att efter omständigheterna medge att en viss handling lämnas ut. Lag (2018:1801).

Handling som förvaras hos myndighet
6 §: En upptagning som avses i 3 § anses förvarad hos en myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.

En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder och inte annat följer av 7 §. Lag (2018:1801).

Lag (2018:1801)
Grundläggande bestämmelser

Meddelarfrihet och anskaffarfrihet
7 § Det står var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska göras offentliga i en tryckt skrift (meddelarfrihet). Denna frihet avser uppgifter som lämnas till

    • en författare eller någon annan upphovsman till en framställning i en tryckt skrift,
    • skriftens utgivare eller redaktion, eller
    • ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.

Det står också var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att göra dem offentliga i en tryckt skrift eller att meddela uppgifter som avses i första stycket (anskaffarfrihet).

För dessa friheter får inga andra begränsningar finnas än de som följer av denna grundlag. Lag (2018:1801).

***

Jag vill med skärpa understryka att kravet på offentlighet är en rättighet som tillkommer allmänheten i enlighet med ovan. Det finns anledning och påpeka att Tryckfrihetsförordningens Kapitel 2, § 2, pkt 6 inte kan anses tillämplig som ursäkt för att efterkomma min begäran.

Den begränsning av handlingens offentlighet som anges lyder som följer: ” skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden” vilket knappast kan ses som ett nog starkt övervägande skäl för att begränsa allmänhetens krav på transparens och insyn i Regeringens förehavanden i utnämningsärenden likt detta.

Vill Regeringen trots dessa påpekanden avslå begäran om utfående av allmän handling så ser jag framemot ett komplett beslut med erforderlig lagrumshänvisning till stöd för Regeringens beslut. Likaså ser jag fram emot besvärshänvisning om Regeringens beslut går emot min begäran om att utfå allmän handling.

Avslutningsvis vill jag informera om att Regeringens beslut att sekretessbelägga hela detta ärende står i klar konflikt med gällande EU regler, i det fall ärendet behöver prövas rättsligt så kan det vara bra för regeringen att känna till de EU-regler som vid tolkningskonflikter har företräde framför svensk lag. En populärvetenskaplig version för snabb uppdatering finns tillgänglig här, http://eu.riksdagen.se/vad-gor-eu/en-eu-lag-blir-till/eus-lagar-och-regler/#

En kortare sammanställning ser ut som följer:

EU:s rättighetsstadga

EU:s rättighetsstadga, eller Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som den egentligen heter, är sedan 2009 inskriven i EU-fördraget. Den samlar de personliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som invånarna i EU har när det gäller EU-lagstiftning.

Den kompletterar nationella lagar om grundläggande fri- och rättigheter och Europakonventionen men omfattar även ”nyare” områden som miljöskydd, dataskydd och god förvaltning.

Stadgan gäller allt som EU-institutionerna gör och frågor i medlemsländerna som direkt rör EU-lagstiftning. Det sistnämnda kan handla om när EU-lag genomförs i ett medlemsland, när en nationell myndighet tillämpar EU-lagar eller när en nationell domstol tolkar EU-lag. Områden som ligger utanför EU:s kompetensområde omfattas inte. Stadgan utvidgar inte heller EU:s makt eller befogenheter.

Stadgan innehåller 54 artiklar om vilka fri- och rättigheter EU-medborgare har fördelat på sju områden där den sista klargör stadgans tillämpningsområde och hur den ska tolkas. Se detaljerad beskrivning av alla artiklar i stadgan.

Så klagar man

Om en person anser att dess grundläggande rättigheter har kränkts bör den i första hand vända sig den relevanta myndigheten i det land där kränkningen skedde. I Sverige kan det ske hos exempelvis Diskrimineringsombudsmannen.

Nationella domstolar i medlemsländerna spelar en central roll när det gäller att värna de grundläggande rättigheterna i EU.

Om rättigheter har kränkts av ett EU-land eller en EU-institution kan man vända sig till följande:

Europaparlamentets utskott för framställningar dit man kan framföra klagomål som gäller frågor som EU ansvarar för eller som är av EU-intresse.

Europeiska ombudsmannen har hand om klagomål som gäller dålig förvaltning av ett EU-organ. Dock omfattas inte EU-domstolen då den utövar sina domstolsfunktioner.

EU-kommissionen hanterar fall när ett medlemsland inte följer EU-lagstiftning.

Vid överträdelser mot EU:s rättighetsstadga kan talan väckas vid EU-domstolen i Luxemburg. Det kan ske antingen indirekt via en nationell domstol som kan besluta att överlämna ärendet till EU-domstolen, eller direkt till EU-domstolens tribunal om ett beslut från en EU-institution har påverkat dig direkt och personligen.

Europadomstolen, som inte är en EU-institution, hanterar påstådda brott mot Europakonventionen. Individer kan vända sig direkt hit först när alla nationella möjligheter är uttömda. I vissa undantagsfall, som när ens klagomål helt uppenbart inte kan vinnas nationellt, kan man få sitt fall prövat direkt i Europadomstolen i Strasbourg.

Det kan vara av särskilt intresse att läsa vad som ger medborgarna vissa rättigheter och då särskilt vad som stadgas under dessa rubriker härnedan.

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

2012/C 326/02

Artikel 41 – Rätt till god förvaltning

    1. Var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och byråer.
    2. Denna rättighet innebär bl.a. att:

a) var och en har rätt att bli hörd innan en enskild åtgärd som skulle beröra honom eller henne negativt vidtas mot honom eller henne,
b) var och en ska ha tillgång till de akter som berör honom eller henne, med förbehåll för berättigade intressen vad avser sekretess, tystnadsplikt och affärshemlighet,
c) förvaltningen är skyldig att motivera sina beslut.

    1. Var och en har rätt att få ersättning av unionen för skador som har orsakats av dess institutioner eller dess tjänstemän under deras tjänsteutövning, enligt de allmänna gemensamma principerna i medlemsstaternas lagstiftning.
    2. Var och en ska kunna vända sig till unionens institutioner på något av fördragens språk och ska få svar på samma språk.

Artikel 42 – Rätt till tillgång till handlingar

Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar, oberoende av medium.

Artikel 52 – Rättigheternas och principernas räckvidd och tolkning

    1. Varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i denna stadga ska vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter.
    2. De rättigheter som erkänns i denna stadga för vilka bestämmelser återfinns i fördragen ska utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i dessa.
    3. I den mån som denna stadga omfattar rättigheter som motsvarar sådana som garanteras av europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska de ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen. Denna bestämmelse hindrar inte unionsrätten från att tillförsäkra ett mer långtgående skydd.
    4. I den mån som grundläggande rättigheter enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner erkänns i denna stadga, ska rättigheterna tolkas i samstämmighet med dessa traditioner.
    5. De bestämmelser i denna stadga som innehåller principer får genomföras genom lagstiftningsakter och verkställighetsakter som beslutas av unionens institutioner, organ och byråer och genom medlemsstaternas akter när de vid utövandet av sina respektive befogenheter genomför unionsrätten. De får prövas i domstol endast när det är fråga om tolkningen av sådana akter och prövningen av deras laglighet.
    6. Nationell lagstiftning och praxis ska beaktas fullt ut i enlighet med vad som anges i denna stadga.
    7. De förklaringar som utarbetats för att ge vägledning vid tolkningen av denna stadga ska vederbörligen beaktas av unionens och medlemsstaternas domstolar.

Artikel 54 – Förbud mot missbruk av rättigheter

Ingen bestämmelse i denna stadga får tolkas som att den medför rätt att bedriva verksamhet eller utföra handlingar som syftar till att sätta ur spel någon av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan eller att inskränka dem i större utsträckning än vad som medges i stadgan.

Det är möjligen en smula onödigt men det känns ändå motiverat att erinra Regeringen om Sveriges grundlag uttryckt i Regeringsformen (RF) och då särskilt vad som finns att läsa under Kapitel 2, § 19 samt Kapitel 12, § 10.  Länken finns här: https://www.riksdagen.se/globalassets/15.-bestall-och-ladda-ned/informationsmaterial/sveriges-grundlagar-och-riksdagsordningen.pdf

Saxat ur texten:

Europakonventionen
19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).

Lagprövning
10 § Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tilllämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).

Jan Norberg


 

E-postmeddelande: 2020 09 09

Från: Erika K Nilsson <>
Skickat: den 9 september 2020 14:45
Till: Jan Norberg
Kopia: S Registrator <, >
Ämne: Sv: Begäran om handling sökande till tjänsten som GD för Läkemedelsverket S2020/06819

Hej,

Du har begärt att få ta del av ansökningshandlingarna från de som sökt tjänsten som generaldirektör till Läkemedelsverket.

Handlingarna innehåller uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet. Därför gäller sekretess enligt 39 kap. 5 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).  Bedömningen är alltså att handlingar inte ska lämnas ut.

Om du inte är nöjd med utfallet av denna prövning kan du begära att frågan ska prövas av ett statsråd. Beslut av statsrådet krävs för att ett avgörande ska kunna överklagas till regeringen. I stället för att pröva frågan själv, får statsrådet överlämna frågan direkt till regeringen.

Med vänlig hälsning

Erika Nilsson

Departementssekreterare
Socialdepartementet
Enheten för folkhälsa och sjukvård
103 33 Stockholm
Tel. 08-405 95 17
Mobil 073-0628190
www.regeringen.se


 

E-postmeddelande: 2020 09 09

Från: Jan Norberg
Skickat: den 9 september 2020 15:39
Till: Erika K Nilsson <>
Kopia: S Registrator <, >
Ämne: Sv: Begäran om handling sökande till tjänsten som GD för Läkemedelsverket S2020/06819

Hej Erika,

Tack för ditt svar, saknar iofs fortfarande dagboksblad men vi kan lämna den detaljen för nu. Jag är likaså tacksam för din lagrumshänvisning, den var i och för sig väntad.

Du hänvisar till 39 kap. 5 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), i proppen står följande:

”Sekretessbestämmelsen har ett omvänt skaderekvisit vilket innebär att det föreligger en presumtion för sekretess. I de fall uppgifterna kan avidentifieras torde det inte föreligga något hinder mot att lämna ut dem för t.ex. statistiska sammanställningar över antalet som gett in intresseanmälningar, fördelningen kvinnor och män eller liknande. Om någon själv offentligt har informerat om att han eller hon har anmält intresse för en viss anställning torde det inte föreligga någon risk för men.”

På ett mer principiellt plan skall personlig integritet vägas mot allmänintresset att kunna följa och granska Regeringens rekrytering av högre chefer inom offentliga myndigheter.

För att slippa be ansvarigt statsråd ta beslut och därmed riskera hamna i medialt blåsväder så är det nog bara att skicka handlingarna. Det är i och för sig inte namnen och de personliga uppgifterna som personnummer, etc som är viktigast.

Jag är nöjd om ni vill avidentifiera namn, adress, personnummer innan ni skickar handlingarna.

Det viktigaste är att få ta del av ansökan, CV, meritförteckning osv.

Jan Norberg


 

E-postmeddelande: 2020 09 14

Från: Erika K Nilsson <>
Skickat: den 14 september 2020 11:17
Till: Jan Norberg
Kopia: S Registrator <, >
Ämne: Sv: Begäran om handling sökande till tjänsten som GD för Läkemedelsverket S2020/06819

Hej,

Du har begärt att få ta del av ansökningshandlingarna från de som sökt tjänsten som generaldirektör till Läkemedelsverket.

Handlingarna innehåller uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet. Därför gäller sekretess enligt 39 kap. 5 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).  Bedömningen är alltså att handlingar inte ska lämnas ut. Detta är en tjänstemannabedömning.

Om du inte är nöjd med utfallet av denna prövning kan du begära att frågan ska prövas av ett statsråd. Beslut av statsrådet krävs för att ett avgörande ska kunna överklagas till regeringen. I stället för att pröva frågan själv, får statsrådet överlämna frågan direkt till regeringen.

Jag noterar att du skriver ”saknar iofs fortfarande dagboksblad men vi kan lämna den detaljen för nu”. Är du fortfarande intresserad av att ta del av dagboksbladet?

Med vänlig hälsning

Erika Nilsson

Departementssekreterare
Socialdepartementet
Enheten för folkhälsa och sjukvård
103 33 Stockholm
Tel. 08-405 95 17
Mobil 073-0628190
www.regeringen.se


 

E-postmeddelande: 2020 09 17

Från: Jan Norberg
Skickat: den 17 september 2020 13:34
Till: ’Erika K Nilsson’ <>
Kopia:’ <>; ’’ <>
Ämne: Sv: Begäran om handling sökande till tjänsten som GD för Läkemedelsverket S2020/06819

Hej Erika!

Du vägrar envist att lämna ut de begärda handlingarna med hänvisning till OSL 39 kapitlet 5 a §. Du bemöter i ditt andra svar heller inte mina invändningar mot ditt första beslut att inte lämna ut handlingarna.

Låt oss då gå till fakta i ärendet.  Notera fotnötterna som återfinns i slutet av denna text.

Det är ostridigt att OSL är en grundlag. Det är ostridigt att varje förändring av OSL måste hanteras enligt RF 8 kapitlet 14 § [1].

OSL 39 kapitlet 5 a § påstods träda i kraft 2010-04-01 (2010:85) baserad på en SOU (2009:4) publicerad 2009. [2]

Enligt RF 8 kapitlet Stiftande av grundlag och riksdagsordningen 14 § krävs det två likalydande beslut med riksdagsval emellan och 9 månaders karens innan det mellanliggande valet innan beslutet om ändring i grundlag kan äga laga kraft.

OSL 39 kapitlet 5 a § finns i ett lagförslag utfärdat 2010-02-18 och som utkom från trycket 2010-03-02 för att gälla från 2010-04-01 [3], [4].

Lagen är baserad på SOU (2009:4). Därmed kan OSL 39 kapitlet 5 a § inte ha varit uppe till förslag för första antagande och vilande före riksdagsvalet september 2006.

Nästa allmänna val därefter skedde redan i september 2010, det vill säga mindre än nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet.

Eftersom det inte gått mer än nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och riksdagsvalet 2010 kan lagen bara vara vilande i avvaktan på nästa riksdagsval 2014.

Det är ostridigt att OSL 39 kapitlet 5 a § inte har varit uppe för det andra beslutet i enlighet med RF 8 kapitlet 14 § ännu 2020 så är lagen RF 39 kapitlet 5 a § fortfarande vilande efter 10 år.

Det är därmed ostridigt att OSL 39:5 a § inte har giltighet i enlighet med RF 8 kapitlet 14 § då den fortfarande är vilande i avvaktan på nytt riksdagsbeslut .

Det är då ostridigt att lagen OSL 39 kapitlet 5 a § därmed är ogiltig och har aldrig funnits i enlighet med RF 8 kapitlet 14 §.

Om det inte skulle räcka så träder RF 1 kapitlet 1 § 3 st och 12 kapitlet 10 § in då en olaglig grundlagsändring även strider mot EU-rätten som exempelvis EURS artikel 1, 20, 41, 51, 52, 53, 54 och lagen då inte får användas.

I detta fall har du hänvisat till OSL 39 kapitlet 5 a § i strid med RF 1 kapitlet 1 §, 8 kapitlet 14 § och 12 kapitlet 10 § då OSL 39 kapitlet 5 a § inte kan existera då den ännu inte har antagits av två riksdagar med allmänna val emellan.

Det är ostridigt att en statlig tjänsteperson hänvisar till en grundlag som inte existerar då OSL 39 kapitlet 5 a § inte tillkommit i laga ordning. Du har därmed brutit mot RF 1 kapitlet 1 och 9 §§.

Jag begär att du som statlig tjänsteman följer RF 1 kapitlet 1 och 9 §§, 12: kapitlet 10 §, FL (2017:900) 1, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 23, 25, 27, 31, 32, 33, 34 §§ och skickar de handlingar som jag begärt.

Fotnötter:

[1] 14 §  Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet. Lag (2010:1408).

2 Sekretess vid anställning av myndighetschefer (SOU 2009:4)

3 Lag (2010:85) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Tryckt format (PDF)

4 Lag (2010:85) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

    1. Konsoliderad version med ändringar införda till och med SFS 2010:85

Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2010.
    2. Bestämmelserna i 39 kap. 5 b § gäller inte i ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet.

Förarbeten Rskr. 2009/10:182, Prop. 2009/10:56, Bet. 2009/10:KU15

Omfattning ändr. 10 kap. 11 §, 39 kap. 2, 6 §§; nya 39 kap. 5 a, 5 b §§, rubr. närmast före 39 kap. 5 a, 5 b §§

Ikraftträder 2010-04-01

Erika, som framgår enligt ovan så har Regeringen ett problem. Din uppgift blir nu att besvara påståendet att du och regeringen bryter mot lag.

Jag förväntar mig inte att du personligen är så påläst att du själv kommer att kunna bemöta detta påstående, varför jag skulle råda dig att konsultera era rättsligt kompetenta medarbetare att bemöta detta påstående.

Om du återigen negligerar min begäran så vill jag erinra om att ärendet mycket sannolikt kommer att drivas vidare både igenom rättskedjan men också i media, där det sannolikt kommer att bli stora rubriker.

Ta nu detta seriöst och återkom snarast med ditt svar alternativt formellt korrekt beslut där du redovisar lagrum till stöd för ännu ett avvisande på min begäran att få ut dessa ansökningshandlingar för tjänsten som ny GD för Läkemedelsverket.

Jan Norberg

[1] 14 §  Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet. Lag (2010:1408).

[2] Sekretess vid anställning av myndighetschefer (SOU 2009:4)

[3] Lag (2010:85) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Tryckt format (PDF)

[4] Lag (2010:85) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

    1. Konsoliderad version med ändringar införda till och med SFS 2010:85

Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2010.
    2. Bestämmelserna i 39 kap. 5 b § gäller inte i ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet.

Förarbeten Rskr. 2009/10:182, Prop. 2009/10:56, Bet. 2009/10:KU15

Omfattning ändr. 10 kap. 11 §, 39 kap. 2, 6 §§; nya 39 kap. 5 a, 5 b §§, rubr. närmast före 39 kap. 5 a, 5 b §§

Ikraftträder 2010-04-01

Jan Norberg
Jan Norberg är pensionerad konsult med en bakgrund inom svensk industri. Han är sedan några år bosatt i Portugal. Jan är en engagerad samhällsdebattör.

17 KOMMENTARER

  1. Snacka om Eager Beaver. Jag blir helimponerad. Jag somnar nästan bara jag ser paragrafsymbolen.
    Att kunna läsa och förstå kanslisvenska är en färdighet som jag inte ficka lära mig i skolan.
    Stort TACK Jan Norberg. nu är det klart som korvspad, Kompetens är en egenskap som inte ses som
    någon nödvändighet, eller ens eftersträvansvärd. Och vilka fantasilöner dessa förnämliga sossar kan stoltsera med.
    Och dessa tillsättningar, som pågått i så många år, har inte , på något sätt varit till för att folket,vi, ska
    kunna erhålla någon vettig sorts service av dessa personer. ”Den Vandrande Katastrofen”: Dan Eliasson är väl skräckexemplet, men det finns säkert åtskilliga till i hans klass.
    Vi måste bli av med detta pack, som bara berikar sig själva och jnte har förmågan att känna något
    som helst ansvar för sitt arbete.

  2. Det här öppnar väl för processmöjligheter där utnämningsbeslut i efterhand bör kunna ogiltigförklaras, förbigångna kandidater skadeståndskompenseras och tjänsterna återutsättas med omedelbar verkan så fort som det går. Och så grov överträdelse av lagen som de som förbisett detta – medvetet– måste väl kunna sanktionsbestraffas? Är det regeringen samfällt eller Löfven som personligen borde kunna göras ansvarig?

  3. @ Magnus Stenlund 21 september, 2020 at 15:28

    Kul att att du följer och uppmärksammar vårt jobb, det är inte helt enkelt att gå i clinch med dessa maktens kreatur. Vi gör dock vårt bästa för att tjäna allmänhetens intresse, något vi tycker att MSM borde göra istället för att sitta i knät på politikerna.

    Nåja, förvisso ligger det en del i din reflektion men låt oss först avvakta Regeringens svar innan vi tar ut några segrar i förskott. Onekligen tycker jag att det finns skäl för en viss optimism men det känns ju skapligt att ta upp kampen med dessa maktfullkomliga representanter för den form av diktatur som finns i Sverige, men som inte många dödliga ens har en aning om.

    Det finns en hel del mer som vi väntar med att publicera, en sak i taget.

    • Jag har inte alls orkat sätta mig in i saken så som du gjort och det är därför jag ställer frågor, allra ödmjukast. Vi som arbetar för att sätta ett tryck på de maktfullkomliga behöver hitta realism i våra mothot, så att de tar dem på allvar. Mothot som de ska känna till att vi kommer att arbeta för att införa, givet att det politiska landskapet ändras. Lite av deras egen medicin. Möjligen kommer det få somliga att tänka efter lite före.

      • Det ligger en viss skönhet i att kunna bekämpa denna korrupta regering på deras egen planhalva, dvs genom att ifrågasätta deras medvetet korrupta lagstiftning som bara haft ett syfte, dvs att dölja sina skumraskaffärer för oss i allmänheten.

        Du är en stor inspirationskälla som ger oss övriga vissa förhoppningar om en bättre framtid, jag gillar särskilt ditt inlägg om att få Riksdagen att ta sitt ansvar och rösta ned Löfvéns brutala svek att gå med på villkoren i det sk räddningspaket där svenska skattebetalare skall skuldsätta sig för att andra EU-länder skall kunna fortsätta sin bristande politik.

        Kanske dags att ta ett snack på tu man hand?

        Torbjörn S har min mailadress.

  4. Många paragrafer. Men så här bär sig en skurkstat åt, sen vill man kalla sig för demokrati. Alla dessa GD och höga befattningar låtsas man att dom är konkurrensutsatta genom att man säger att man kan söka dom. Och det kan man göra men man får dom inte oavsett vilka meriter du har. Det finns för många politiker som slår dank och dom måste belönas. Det är därför man har tio års sekretess på ansökningarna. Vad jag förstår så häver man sekretessen på den som får jobbet och dennes CV kan man få ut men dom andra är det sekretess i tio år på. Varför det? Jo, för att i dom ansökningarna finns det säkert MASSOR av personer med större meriter än den som fått jobbet. Denne har fått jobbet av regeringen för han/hon kanske har en hållhake på någon eller han/hon har en släkting eller någon som måste ge tillbaka en gentjänst.
    Rövslickeri på högsta nivå. Mikael Sjöberg var ju kusin med Göran Persson och då måste han som sosse och släkting få ett bra jobb. Dan Eliasson visste säkert något om någon så han var man tvungen att ge ett fint jobb för att hålla käften. Nån annan förklaring när det gäller honom finns inte.

  5. Blev också imponerad av din kommunikation. Lycka till i fortsättningen. Har själv ställt frågor till ministrar. Senast var det för ett halvår sedan strax innan corona med frågor till skolminister o utbildningsminister. Har inte fått svar ännu. Det är nog dags att påpeka att jag fortfarande väntar på svar.
    Tycker att det är viktigt att medborgare ställer väl motiverade frågor till regeringen.
    Häls
    Rutger Staaf

  6. Analyserna av Jan och kommentatorerna får mig att konstatera att ”socialisternas” har gjort lögner och hyckleri till en utpräglad svensk statskonst som blivit markant efter importen av vilseledda främlingar.
    Suveränt jobb, Jan!

  7. Det blir lite pianistskjutning att klaga på Rolén för att lagen ser ut som den gör. Han skrev lagen, men på uppdrag av regeringen Reinfeldt. Riksdagen antog sedan lagen. Som jag minns det så sade sig Reinfeldt och kompani vara anhängare av att namnen på de som sökte tjänsterna skulle vara offentliga. Sedermera ändrade de sig . Argumentet var att om en person söker en tjänst och inte får den försvagas positionen på den arbetsplats som den sökande har. Man fruktade därför att man skulle få ett litet antal sökande till utlysta tjänster. Jag tycker regeringen Reinfeldt kan kritiseras för att man sa en sak före valet och en annan efter, snarare än Rolén som skrev på uppdrag.

    • Sanning med modifikation Örjan W, Thomas Rolén var i praktiken utsedd redan innan Alliansregeringen tillträdde. Landsförrädaren Reinfeldt skulle givetvis ha tillsatt någon annan utredare då han var mycket väl medveten om var Thomas Rolén stod politiskt.

      Att landsförrädaren Reinfeldt dessutom lade statsrådsansvaret på en finansmarknadsminister (Odell) vilken knappt kunde lägga ihop 2 + 2 var ett medvetet om än helt ologiskt val då han via KD-ledaren kunde styra honom till 100%.

      Det naturliga valet hade ju varit att lägga ansvaret på hårfrisörskan i från Sveg (Beatrice Ask) men hon hade ju svårigheter att stava sitt namn så valet var svårt.

      I realiteten låg makten hos gruppledaren för Alliansen (Anna Kinberg Batra) den elaka och intrigerande men till Landsförrädaren 100 % lojala men hon hade nog lite annat att pyssla med direkt efter tillträdet.

      Sedermera hamnade ansvaret ändå hos hårfrisörskan, se bif länk, numera inaktulaliserad.

      https://lagen.nu/2009:400/konsolidering/2010:85

      Men du har iofs rätt i att Reinfeldt skulle ha stått för det han lovade före valet, tyvärr var detta bara ännu ett löftesbrott från M.

      Ärkebuffeln Göran Persson var ju i alla fall någorlunda hederlig när han tillstod att utnämningsmakten var ett sätt att gynna de lojala.

      • Lagens innehåll hade ju blivit samma eftersom dess mening var regeringens önskan. Vad Rolén hade för ideologi hade knappast med slutresultatet att göra.

  8. Tack Jan Norberg, ett utmärkt jobb! Nu var ju inte fr Ask ens hårfrisörska, hon avslutade sin arbetslivserfarenhet som elev i nämnda bransch. Hon kanske inte var betrodd med att hantera en sax. Därefter var det tydligen raka spåret i partiapparaten. Hennes praktuppdrag utfördes redan 2008 då hon skrev under avtalet gällande infiltration som ett polisverktyg, allt efter USA-mönster. Det är därför lagligt för kriminella som samarbetar med poliser med sk ”inre spaning” att begå brott. Många pundare i det gänget som gärna drar till lite extra historier för att få sej en tripp. Beslag som utförs ute på stan hamnar i kassan som dessa stackare får som lön. För polisen är det ju ingen större ide att utreda inbrott. Åklagare släpper det gänget så fort någon ringer upp från knarkspan.

    • Tack för din uppskattning Erik, du har ju vid något tillfälle antytt att jag rör mig på ett mer jordnära plan och denna artikelserie är ett klockrent exempel för hur vi alla på ett jordnära sätt kan bidra till en bättre värld.

      Mitt take i detta är att få Newsvoice att utvecklas till en plattform där vi ”vanliga” människor upphör med alla djupsinniga och hypotetiska resonemang om ”djupa” saker som ändå aldrig kommer att göra någon skillnad för folkflertalet.

      Som du mycket väl känner till så är jag ju ingen kollektivist utan en veritabel individualist, jag föraktar på inget sätt olika former av intellektuella diskussioner men det stör mig att inget konkret händer på det politiska området inom samhällsutvecklingen.

      Jag har funderat igenom min och NewsVoice situation, Torbjörn förtjänar all framgång då han under många år slitit som ett djur men jag upplever att han står och stampar på samma ställe. Han behöver komma upp med scoop som uppmärksammas utanför den något nördiga läsekrets som normalt frekventerar NV, läs typ Ingemar Ljungkvist, Börje Peratt och andra världsfrånvända socialister.

      Jag lägger inte ner all denna tid för att det är enkelt, jag gör det för att det är svårt och att det utmanar mig och att det möjligen oxå kan inspirera andra att göra något liknande för NewsVoice räkning.

      Du frågar vad som händer härnäst, det kan jag inte exakt svara på i avvaktan på Regeringens svar på mitt senaste mail till dem.

      Men som den pedant jag är så finns givetvis några alternativa planer beroende på vad Regeringen svarar.

      Jag har ju vunnit i rättsliga sammanhang tidigare mot den offentliga sektorns representanter när de i sitt maktfullkomliga tillstånd tror sig osårbara. Det är absolut inte enkelt att få dem på fall men högmod går före fall som det brukar heta.

      Jag får väl avsluta som de brukar göra i amerikanska TV-serier, to be continued……

      Torbjörn föredrar ju att kalla NV för en nättidning, och en ”tidning” bör ju inte enbart vara ett samtalsforum för olika freaks som kappas om att hylla eller attackera varandra. Samhällskritiken bör riktas mot dem vilka kan göra något åt de mer vardagliga problemen. Du kan klappa dig därbak på att det trots allt är en del politiker och makthavare som i smyg läser NV, där finns nischen för NV att bli uppmärksammade i lite större sammanhang.

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Jan Norberg
Jan Norberg är pensionerad konsult med en bakgrund inom svensk industri. Han är sedan några år bosatt i Portugal. Jan är en engagerad samhällsdebattör.