OPINION. För ungefär ett år sen drabbades världen av panik. En av orsakerna var upptäckten av ett nytt Coronavirus i den kinesiska staden Wuhan. Händelsen hade kanske inte fått lika stor uppmärksamhet om inte en övning i New York två månader tidigare, Event 201, varnat för att en global Coronapandemi inte bara var tänkbar, utan kunde kosta hundratals miljoner människor livet.
Text: Jan-Olof Sandgren | Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället
En tredje orsak till att vi hamnade i vad som liknade ett krigstillstånd var den engelske epidemiologen Neil Ferguson. I mars publicerade han en prognos som byggde på sofistikerade datamodeller och förutspådde en halv miljon döda bara i Storbritannien – såvida inte regeringen vidtog drastiska åtgärder. För Sveriges del var han mer pessimistisk och befarade att 100 000 svenskar skulle mista livet inom loppet av några månader.
Nu gick det inte så illa. Totala dödligheten i Sverige 2020 landade istället på 0,95 procent vilket är fullt normalt – till och med något lägre än genomsnittet för 2000-talet. Men av någon anledning permanentades ”krigstillståndet”. Kanske för att populära medier som Youtube tidigt bestämde sig för att censurera kritik av WHO:s riktlinjer. Läkare och hälsoarbetare med avvikande uppfattning, hänvisades i stor utsträckning till alternativa plattformar.
En annan faktor är människans säkerhetstänkande. Vi kan acceptera restriktioner som känns överdrivna, ifall det ändå placerar oss på den säkra sidan. Det kan ju inte skada att tvätta händerna lite oftare, gnugga händerna i handsprit eller använda munskydd när vi rör oss ute på stan. Eller kan det?
Om Corona-beteendet permanentas och blir det ”nya normala”, riskerar det att skapa nya hälsoproblem. Sammantaget kan de utgöra ett större hot mot folkhälsan än själva viruset.
Några exempel:
Tvätta händerna ofta?
”Var rädd om skinnkostymen” sa en gång en föreläsare under min biologutbildning. Det hon syftade på var att frisk hud har en någorlunda slät yta och skyddas av ett tunt fettlager. Överdriven användning av tvål och vatten utarmar fettlagret och gör ytan mera lik ett oregelbundet månlandskap, där bakterier lätt får fäste.
Använda handsprit?
Går man in i en operationssal är det förstås viktigt att vara steril, men i andra sammanhang kan det vara en nackdel. Så länge vi härbärgerar en vänlig och domesticerad bakterieflora på och inuti kroppen, blir det svårare för andra mikrober att etablera sig. En steriliserad kropp är som en nyplöjd åker, öppen för kolonisatörer. Efter en antibiotikakur är man till exempel extra känslig för svampinfektioner.
Använda munskydd?
Under min yogalärarutbildning insåg jag värdet av en god utandning. Att andas ut ordentligt innebär inte bara att ventilera ut föroreningar (däribland virus) utan tillåter också ny luft att nå ända ner i botten på lungorna, där det mesta syreutbytet sker. Alla som försökt andas genom ett tyg eller filterpapper vet att det är mindre effektivt. I det här klippet demonstreras även hur syrehalten i inandningsluften minskar, antagligen för att masken tvingar oss att andas tillbaka delar av utandningsluften. Det är speciellt problematiskt när det gäller barn, eftersom deras hjärnor är under utveckling och extremt syreberoende. Den tyska neurologen Margarite Griesz-Brisson menar att det borde vara kriminellt att sätta munskydd på barn, eftersom det kan ge obotliga hjärnskador. Symptomatiskt nog raderades hennes originalintervju från YouTube (men finns här).
Läs mer i NewsVoice: Neurolog (Margarite Griesz-Brisson): Munskyddstvång ger skador på nervsystemet – särskilt allvarligt för barn
Hålla avstånd?
Precis som barn behöver andas frisk luft, behöver de utsättas för andra människors mikrober för att utveckla ett fungerande immunförsvar. Immunsystemet måste tränas och utbildas, vilket bara kan ske genom fysisk kontakt. Isolerade folkslag som aldrig varit i kontakt med västerlänningar riskerar att dö av en vanlig förkylning. Om distanseringsregler tillämpas redan från småskolan, kan det göra kommande generationer mindre motståndskraftiga och mer beroende av läkemedel och vaccin. Jag föreställer mig också en del psykologiska konsekvenser av att man redan i dagisåldern utsätts för budskap, av typen: ”Om jag kramar någon, riskerar den personen att dö”.
Hålla sig hemma?
Lockdown-politiken innebär att vi helst inte ska gå ut. Det får förstås förödande konsekvenser för samhället, eftersom stora delar av ekonomin förutsätter att vi rör oss i det offentliga rummet. Nackdelarna sammanfattas väl i den här artikeln i SvD.
WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom (bilden) sa nyligen att 2021 kommer att bli det mest katastrofala året i FN:s historia. Han syftade på en uträkning från Världsbanken att 150 miljoner människor riskerar att hamna i extrem fattigdom, till följd av krympande världsekonomi i spåren efter Corona. Det räcker att några få procent av dem dör, för att det ska överskrida alla registrerade dödsfall i Covid-19. Men slutsatsen Tedros Adhanom drar är inte att man omedelbart måste stoppa nedstängningarna, utan att WHO behöver mera pengar.
Text: Jan-Olof Sandgren | Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället