5 klimatdebattörer: Världen behöver mer koldioxid!

7
5 klimatexperter: Världen behöver mer koldioxid! Foto: Golfeser
Klimatexperter varnar för kallare klimat. Foto: Golfeser, Flickr.com, Public Domain

VETENSKAP & OPINION. Svenska media menar att världen måste minska mängden koldioxid i atmosfären. De tror att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären. Det är en missuppfattning. Tvärtom behöver världen mer koldioxid i atmosfären. Koldioxid är nämligen växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.

Nuvarande globala halt är 415-420 ppm (miljondelar) med regionala variationer. Varma hav gasar ut, och kalla hav löser (absorberar) koldioxid. Därför är halten högre runt ekvatorn än mot polerna, men historiskt är koldioxidhalten ändå låg trots sena tiders ökning. Tidigare perioder med rikare växt- och djurliv var både flera grader varmare och hade flera gånger högre koldioxidhalter.

Däremot har de senaste 2,5 miljoner årens upprepade istider haft lägre koldioxidhalter. Ända ned mot – och under – 200 ppm. Så låga halter klarar bara de mest härdiga växtslagen, Då är naturen mest tundra.

Vi har egentligen en sammanhängande istid sedan 2,5 miljoner år med längre nedisningar och kortare värmeperioder. Nedisningarna var först runt 40,000 år långa, men har den senaste årmiljonen varat ca 100,000 år.

Värmeperioderna har varit 10-15.000 år långa. Vi lever troligen i slutet av den senaste. Den har varat i nära 12,000 år.

Kalla hav och stora skogar har i årtusenden bundit koldioxid så att halten även under värmeperioderna knappast nått högre än drygt 400 ppm – precis som nu. Värmeperioden före senaste nedisning varade i ca 10,000 år och tycks ha varit några grader varmare än nu.

Väl medvetna om koldioxidens nytta för växtligheten ökar nutida frukt- och grönsaksodlare halten i växthus två till tre gånger för rikare utbyte, men atmosfären är inget växthus, för den saknar tak och väggar. Dock värmer solvärme haven, som gasar ut mer koldioxid. Mer värme och koldioxid får det att växa mer.


Efter Lilla Istidens kyla har mer värme och koldioxid gynnat växtlighet och grödor. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält – frånsett covidkrisen.

Det är det konkreta resultatet av måttlig uppvärmning och mer koldioxid, men det hotas nu dubbelt. Dels av tecken på kallare klimat igen, dels av mänskliga försök att minska atmosfärens koldioxidhalt.


Svenska nyhetsmedier tävlar i förmenta klimathot

Påstått klimathot är nu huvudtema för svenska nyhetsmedia. De tävlar i att överglänsa varandra dels i alarmerande skildringar av förmenta klimathot, dels i önsketänkande om ny teknik och nya satsningar för att möta påstådda hot.

Dessa skall mötas med elektrifiering av alla slags fordon, även båtar och flygplan. Det skall göras med sol-, vind- och vattenkraft, vätgas, möjligen kärnkraft men inte biokraft och absolut inte kolbaserad energi.

Detta anammar media kritiklöst utan att analysera hinder, följder eller kostnader. Inser de betydelsen av att elenergi behövs hela tiden utan avbrott för att samhälle och näringsliv skall fungera?

Det blåser och är solsken bara ibland, sällan när det som bäst behövs. Då behövs reservkraft. Det är i Sverige vatten- och kärnkraft. Bäst att hålla sig till dem från början – särskilt som vi redan har dem.

För biokraft och biobränslen räcker inte råvaran och konkurrerar därtill med mat och andra mer angelägna behov. Vi ska inte elda upp våra skogar!

Elfordon får för överskådlig tid energi från batteripaket av litium/jon. Sådana väger runt 7 kg per kWh och kostar 1,200-1,500 kronor per kWh. Ett 60 kWh batteri ger 25-30 mil praktisk räckvidd, väger 420 kg och kostar 72-90,000 kronor.

Även om de långsamt blir lättare och billigare, är sådana batterier för tunga och dyra för större fordon – liksom för båtar och flygplan. Dessutom är de miljöfarliga med sällsynta och dyra metaller, som främst kontrolleras av Kina.

Alternativet vätgas ger visserligen bara vatten som restprodukt i motorer. Men innan den kommer dit kräver den mycket energi i flera steg för tillverkning, hantering och distribution.

Vätgas finns inte i naturen utan måste tillverkas. Det kan göras med naturgas, som redan är ett bränsle. Att göra ett bränsle av ett annat bränsle är en onödig och fördyrande omväg. Detsamma gäller biogas, vars råvara inte räcker i konkurrens med annat.

Vätgas kan också göras med spjälkning av vatten genom elektrolys. Det kräver stora mängder energi i flera steg och är mycket dyrt.

Sedan måste vätgasen hanteras, lagras och distribueras. Vätgas är tunn och flyktig med lågt energiinnehåll och måste komprimeras till minst 200 bars tryck. Energikrävande, dyrt och farligt.

Vätgas kan också hanteras som vätska vid 253 minusgrader (nära absoluta nollpunkten!). Även det är energikrävande och farligt.

Därför förlorar vätgas 70-80 procent av sin energipotential på vägen till fordonet. Dyrt, komplicerat, onödigt – och farligt. Sverige har i dag fem (5) tankställen för vätgas. Att bygga ut ett nät blir dyrt, tidsödande – och farligt.

Inte heller för produktion av järnsvamp respektive stål passar vätgas. Nackdelarna är desamma: oerhört dyrt, energikrävande – och farligt.


Allt detta för att till varje pris undvika den rikliga, energirika och billiga energi vi annars får från kol, olja och gas ur marken. Att den står för 80-85 procent av världens samlade energiförsörjning tycks svenska debattörer vägra inse.


 

För att slippa kolhaltiga bränslen subventionerar Sverige vind-, sol- och biokraft samt vätgas på sätt som försämrar konkurrensläget för andra energislag, inte bara kolbaserade och kärnkraft utan även vattenkraft.

Det ger luft i värderingen av vind- och solenergi och får svenska näringslivs- och ekonomijournalister att förväxla uppblåsta aktiekurser med faktiska leveranser av produkter och tjänster.

När den bubblan spricker, skrivs uppblåsta värden ned med förluster för alla som i god tro har investerat i ”grön teknik” – inkl. våra pensionsfonder. Då får media svårt att försvara sin kritiklösa skildring av denna politik.

Signerat

Bo Hedberg, bergsingenjör, tidigare teknisk attaché i Washington
Ingemar Nordin, prof. em. vetenskapsteori
Tege Tornvall, näringslivsjournalist, skrivit boken ”Tänk om det blir kallare?”
Staffan Wennberg, ekonom och företagare
Sture Åström, civ. ing., tidigare industriman

Relaterat


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Föregående artikelPolisens 1:a majinsats i Stockholm kostade över 1,5 miljoner kr
Nästa artikelIngemar Ljungqvist: En järntrust av bankirer styr coronapolitiken
Tege Tornvall, biljournalist, nätverket Klimatsans | Tornvall är erfaren faktajournalist med ett förflutet från bla: Veckans Affärer, Ny Teknik, Bilsport, Affärsresenären, Teknisk Tidskrift och annan fackpress.
Prenumerera
Notify of
guest
7 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
7 maj 2021 kl 21:42

Jag instämmer i att den förda politiken är inkompetent och det bör man tillskriva dels att politiker inte är erfarna och kunniga och dels att dom är servila marionetter till den ondskefulla västoligarkin som härskar över världen.
Och Sverige kan misstänkas vara bland dom som skulle kunna ha minst panik över förändringarna.
Det skulle behövas en mer explicit redogörelse för vilken tidsskala som i Norden är realistisk när man kan börja tala om kris. Inte för att ignorera resten av världen men likväl för att komma fram till rimliga prioriteringar HÄR!
Jag gissar (kanske naivt) på 4 graders uppvärmning till år 2200
och att en sån ändring för Skandinavien Kanada Alaska och Sibirien blir mycket gynnsam. Längre söderut blir det populärt med bostäder som har svala våningar under marknivån.
I naturen växer det så det knakar överallt.
Öknar som inte används för solceller bör beskogas.

Mats Rosengren
Mats Rosengren
Gäst
8 maj 2021 kl 15:17

Bluffen är ändå värre! Det finns inga bevis för en systematisk uppvärmning av jordens atmosfär! De noggranna historiska data uppmätta över hela jordens yta som skulle behövas för att fastställa detta sakna!! Endast för USA finns konsistenta täckande data som går 100 år tillbaka i tiden och i USA har vi i verkligheten haft en minimal avkylning! Den bästa referensen är
https://newtube.app/TonyHeller
Mitt eget bidrag
https://wgpqqror.homepage.t-online.de/usa.html

petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
Reply to  Mats Rosengren
9 maj 2021 kl 16:43

Vilken bluff? – GW pågår men det är inte en sån panik som malthusianerna önskar.
Det blir med tiden en stor utmaning men jag är teknikoptimist och tror att mänskligheten kommer att lösa problemen.

Bo Bogreen
Bo Bogreen
Gäst
9 maj 2021 kl 00:09

Vi går mot Global Cooling, Jordens medeltemp har sjunkit de senaste 20 åren.

https://electroverse.net/nasa-data-reveals-global-snowfall-has-increased-over-the-past-40-years/

Vi går sakta mot ” en Liten Istid” som på 1600-talet.

petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
Reply to  Bo Bogreen
9 maj 2021 kl 16:52

electroverse…. Ni skeptiker fylkas kring ovederhäftiga källor. Och jag misstänker att många såna kvasivetenskapliga kretsar även understöds av samma krafter som ligger bakom allt som är avsett att förvirra. Kulturmarxism och falsk vetenskap
Använd skepicalscience för mer realistisk info.
Maths Nilssons blogg påvisar de många felaktigheterna som ni skeptiker matas med och fortsätter att upprepa utan att ni märker att dom sen länge är motbevisade.
Hans nya bok ger en bra överblick
https://www.adlibris.com/se/bok/spelet-om-klimatet-vem-kan-man-lita-pa-i-klimatdebatten-9789189215269

Karl Johan GrimstadD
Karl Johan Grimstad
9 maj 2021 kl 20:34

Det misforståtte karbon kretsløpet.

Klimakrisen er den største utfordringen vi står overfor hevdes det, men så langt har forskere ikke funnet noe bevis for at denne krisen eksisterer, bare antakelser og i modell framskrivninger, Selv IPCC skriver at modeller ikke kan brukes til å spå fremtidens klima, selv om vi fores stadig om kriser som kommer fra våre utslipp.
Fr a et makroøkologisk ståsted, en sammenstilling av alle fag områdene, fysikk, kjemi, biologi osv. så er det klart at forskningen ikke er solid nok, man har totalt miss forstått karbonkretsløpet, det er ganske åpenbart De forstår ikke hvor den økte CO2 kan kommer fra, nå snakker jeg om den biotiske delen. De vekselvarme organismene frigjør både CO2 og næring fra jordsmonnet som er nødvendig for at fotosyntesen skal starte som gjør at tre kan vokse og binde karbon, dette medfører respirasjon som ender opp i atmosfæren, CO2 nivået svinger i dynamikk med temperaturen. Respirasjon, CO2 går en ny runde som kan ta flere år. Det bindes ikke mer CO2 i tre en nærings grunnlaget som ligger i jordsmonnet og som frigjøres derfra. Jordsmonnet er bygget opp av døde planterester fra den årlige fotosyntesen. det årlige nedfallet greier ikke organismene å bryte ned på grunn av kulden vinterstid, derfor vokser volumet i jordsmonnet. Ved starten av industrirevolusjonen var datidens temperatur, volumet i den levende biomasse og CO2 nivået i hav og atmosfæren i dynamisk balanse. Siden den gang har økt temperatur medført at de vekselvar

petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
Reply to  Karl Johan Grimstad
10 maj 2021 kl 15:32

Håller med om att kris inte följer av fakta i närtid men realiteten oberoende av modeller är 0.08 grader per årtionde sen 1880; och 0.18 grader/årtionde sen 1981 Dvs en accelererande uppvärmning. Efter några hundra år blir det varmt så in i helvete om det ignoreras
Och uppepå det säkert många klimatflyktingar söderifrån.