Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Skolreform – Så här bör skolan förändras!

publicerad 15 november 2021
- Gästskribent
Skolan - Foto: StockSnap, CC0 Creative Commons, Pixabay.com
Skolan - Foto: StockSnap, CC0 Creative Commons, Pixabay.com
Skolan – Foto: StockSnap, CC0 Creative Commons, Pixabay.com

OPINION. Skolan stoppar in trettio elever i samma rum, och villkoret för att få vara med i rummet är rätt ålder. Sedan kör vi. Men elever är olika. När detta inte fungerar så försöker man med nödlösningar samtidigt med rop på mer pengar till skolan. Men det behövs varken nödlösningar eller mer pengar utan vad som behövs är en annan organisation av skolan. För den diskussionen måste vi ha användbara utgångspunkter.

Text: Björn Backengård

Två utgångspunkter

Den mest grundläggande pedagogiska regeln är att i kontakten mellan lärare och elev måste samtal, diskussion och exempel utgå från elevens nivå.

En elev har rätt att begära av skolan att han eller hon får hjälp att utveckla sina svaga eller starka sidor, svaga för någon, starka för någon annan.

Timplaner och graderade betyg

Ämnen i skolan, till exempel matematik, har timplaner. Skolverket gör en uppskattning av hur många timmar som en elev antas behöva. De försöker då se framför sig någon sorts medel-elev, men skolan består inte av medel-elever, och timplanerna går alltså emot den andra utgångspunkten.

Läraren sätter betyg A-F. A är högst, E är godkänt och F är underkänt.

Det är onödigt att få F. Den som får F har troligen inte haft någon lärare, och då menar vi en lärare på elevens nivå. Lektionernas genomgångar och exempel har inte fungerat. Betyget B är det näst högsta betyget. Sannolikt skulle många som får B kunnat få A i stället, om de hade haft en lärare på den nivån. Åter den andra utgångspunkten.

En jämförelse. Skaffa Körkort B? Den utbildningen innehåller trafiksäkerhet och har alltså viktiga mål, men den har varken timplaner eller graderade betyg.

Kulturarv

Utbildning för vidare kulturarv. Det finns både gamla och nya sådana, till exempel språk och att programmera datorer. Programmering är både konst och vetenskap, och en konstnär behöver utvecklas utan stress. De graderade betygen sätter läraren i svåra situationer långt från hans eller hennes önskan att föra vidare kulturarv.

Alternativ

Organisera i stället skolan så att där finns Lätt kurs, Svår kurs och Extra Svår kurs. Elev och föräldrar väljer. Lätt kurs är inte kravlös, men den skiljer sig från Svår. I en kurs kan finnas olika åldrar. Eleven får en lärare som hela tiden utgår från elevens nivå. Inga graderade betyg. Bara godkänd på en kurs, eller inget betyg alls.

Inte godkänd? Då får man stanna kvar i kursen, eller senare göra prov. Det bör också vara möjligt att göra prov för godkänd i en svårare kurs.

Ett enda mål för elev och lärare

Inga graderade betyg. I stället beskrivs i varje kursplan kraven för godkänt, och inget mer. Lätt kurs får sina krav för godkänt, Svår kurs får sina krav för godkänt, Extra Svår kurs får sina krav för godkänt. Läraren får bara ett mål, nämligen att hjälpa eleven fram till godkänt resultat.

Med detta enda mål blir det troligen lätt för läraren att bli överens med elever och föräldrar om vad som krävs, och det nuvarande betygsättnings- djävelskapet upphör.

För närvarande är det så att betyg tvingas på barn och unga människor. Dessutom kanske betygen sätts under en period då livet inte fungerar så bra.

Föräldrar bör gå samman och förbjuda att någon sätter betyg på deras barn. De och barnen bör själva få välja Lätt kurs, Svår kurs eller Extra Svår kurs. Sedan kan barnen med tiden visa papper på att de har godkänt på den eller den kursen. Det är allt som behövs. Om de inte får godkänt, så blir det inget papper om den saken. Den som vill komma in på gymnasiet eller högskolan får, om det behövs, göra antagningstest.

Det bör vara en rättighet att en människa får ta sig fram här i livet på egna vägar, utan mer uppgifter om sig själv än nödvändigt. Detta är svårt att genomföra helt, men det går försöka följa en regel om rätt till privat område. Om skolan inte sätter graderade betyg, utan i stället eleven själv väljer Lätt kurs eller Svår kurs eller Extra Svår kurs, samt att ett misslyckande inte förs in på papper, så är vi en bit på vägen.

(Man kommer att tänka på vaccinpass. Om sådant införs finns det i framtiden inga begränsningar för vad som kan föreslås vara med där.)

Fem punkter för en annan skola

Följande är i komprimerad form ett program för en annan skola.

  1. Kurser, i stället för åldersgruppering. Lätt kurs, Svår kurs, Extra Svår kurs. Elev och föräldrar väljer.
  2. Inga graderade betyg. Efter kursen sätts bara betyget Godkänd, eller inget betyg alls.
  3. Antagningstest till gymnasium.
  4. Antagningstest till högskola.
  5. Skolan ska vara öppen alla dagar från tidig morgon till sen kväll, även på sommaren.

Läs mer: En annan skola

Läroplikt i stället för skolplikt?

Man kan lära sig bilkörning privat och behöver inte gå till en körskola. När man har lärt sig måste man dock genomgå prov. Samma sätt att se på saken bör gälla den vanliga skolan, och det går alltså att införa läroplikt i stället för skolplikt. Det är en önskvärd reform, men den diskussionen behöver en egen plats. Först bör vi komma en bit med de fem punkterna ovan. Det kan bli rörigt annars.

Försöksverksamhet

Jag har spridit de här tankarna en del. Bland annat har samtliga kommuners utbildningsavdelningar fått mejl där de tipsas om att försöka ansöka om försöksverksamhet.

Den omvandling som behövs är stor och kommer att ta många år att genomföra. Det första och viktigaste som nu behövs är att några skolor söker och får tillstånd till försöksverksamhet inom några ämnen. Den skulle bestå i att punkt 1 genomförs och att nuvarande betygsättning anpassas till det.

Text: Björn Backengård


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Tags: Skolreform