Skolreform – Så här bör skolan förändras!

15
367

[wordpay_hide_paywall]

Skolan - Foto: StockSnap, CC0 Creative Commons, Pixabay.com
Skolan – Foto: StockSnap, CC0 Creative Commons, Pixabay.com

OPINION. Skolan stoppar in trettio elever i samma rum, och villkoret för att få vara med i rummet är rätt ålder. Sedan kör vi. Men elever är olika. När detta inte fungerar så försöker man med nödlösningar samtidigt med rop på mer pengar till skolan. Men det behövs varken nödlösningar eller mer pengar utan vad som behövs är en annan organisation av skolan. För den diskussionen måste vi ha användbara utgångspunkter.

Text: Björn Backengård

Två utgångspunkter

Den mest grundläggande pedagogiska regeln är att i kontakten mellan lärare och elev måste samtal, diskussion och exempel utgå från elevens nivå.

En elev har rätt att begära av skolan att han eller hon får hjälp att utveckla sina svaga eller starka sidor, svaga för någon, starka för någon annan.

Timplaner och graderade betyg

Ämnen i skolan, till exempel matematik, har timplaner. Skolverket gör en uppskattning av hur många timmar som en elev antas behöva. De försöker då se framför sig någon sorts medel-elev, men skolan består inte av medel-elever, och timplanerna går alltså emot den andra utgångspunkten.

Läraren sätter betyg A-F. A är högst, E är godkänt och F är underkänt.

Det är onödigt att få F. Den som får F har troligen inte haft någon lärare, och då menar vi en lärare på elevens nivå. Lektionernas genomgångar och exempel har inte fungerat. Betyget B är det näst högsta betyget. Sannolikt skulle många som får B kunnat få A i stället, om de hade haft en lärare på den nivån. Åter den andra utgångspunkten.

En jämförelse. Skaffa Körkort B? Den utbildningen innehåller trafiksäkerhet och har alltså viktiga mål, men den har varken timplaner eller graderade betyg.

Kulturarv

Utbildning för vidare kulturarv. Det finns både gamla och nya sådana, till exempel språk och att programmera datorer. Programmering är både konst och vetenskap, och en konstnär behöver utvecklas utan stress. De graderade betygen sätter läraren i svåra situationer långt från hans eller hennes önskan att föra vidare kulturarv.

Alternativ

Organisera i stället skolan så att där finns Lätt kurs, Svår kurs och Extra Svår kurs. Elev och föräldrar väljer. Lätt kurs är inte kravlös, men den skiljer sig från Svår. I en kurs kan finnas olika åldrar. Eleven får en lärare som hela tiden utgår från elevens nivå. Inga graderade betyg. Bara godkänd på en kurs, eller inget betyg alls.

Inte godkänd? Då får man stanna kvar i kursen, eller senare göra prov. Det bör också vara möjligt att göra prov för godkänd i en svårare kurs.

Ett enda mål för elev och lärare

Inga graderade betyg. I stället beskrivs i varje kursplan kraven för godkänt, och inget mer. Lätt kurs får sina krav för godkänt, Svår kurs får sina krav för godkänt, Extra Svår kurs får sina krav för godkänt. Läraren får bara ett mål, nämligen att hjälpa eleven fram till godkänt resultat.

Med detta enda mål blir det troligen lätt för läraren att bli överens med elever och föräldrar om vad som krävs, och det nuvarande betygsättnings- djävelskapet upphör.

För närvarande är det så att betyg tvingas på barn och unga människor. Dessutom kanske betygen sätts under en period då livet inte fungerar så bra.

Föräldrar bör gå samman och förbjuda att någon sätter betyg på deras barn. De och barnen bör själva få välja Lätt kurs, Svår kurs eller Extra Svår kurs. Sedan kan barnen med tiden visa papper på att de har godkänt på den eller den kursen. Det är allt som behövs. Om de inte får godkänt, så blir det inget papper om den saken. Den som vill komma in på gymnasiet eller högskolan får, om det behövs, göra antagningstest.

Det bör vara en rättighet att en människa får ta sig fram här i livet på egna vägar, utan mer uppgifter om sig själv än nödvändigt. Detta är svårt att genomföra helt, men det går försöka följa en regel om rätt till privat område. Om skolan inte sätter graderade betyg, utan i stället eleven själv väljer Lätt kurs eller Svår kurs eller Extra Svår kurs, samt att ett misslyckande inte förs in på papper, så är vi en bit på vägen.

(Man kommer att tänka på vaccinpass. Om sådant införs finns det i framtiden inga begränsningar för vad som kan föreslås vara med där.)

Fem punkter för en annan skola

Följande är i komprimerad form ett program för en annan skola.

  1. Kurser, i stället för åldersgruppering. Lätt kurs, Svår kurs, Extra Svår kurs. Elev och föräldrar väljer.
  2. Inga graderade betyg. Efter kursen sätts bara betyget Godkänd, eller inget betyg alls.
  3. Antagningstest till gymnasium.
  4. Antagningstest till högskola.
  5. Skolan ska vara öppen alla dagar från tidig morgon till sen kväll, även på sommaren.

Läs mer: En annan skola

Läroplikt i stället för skolplikt?

Man kan lära sig bilkörning privat och behöver inte gå till en körskola. När man har lärt sig måste man dock genomgå prov. Samma sätt att se på saken bör gälla den vanliga skolan, och det går alltså att införa läroplikt i stället för skolplikt. Det är en önskvärd reform, men den diskussionen behöver en egen plats. Först bör vi komma en bit med de fem punkterna ovan. Det kan bli rörigt annars.

Försöksverksamhet

Jag har spridit de här tankarna en del. Bland annat har samtliga kommuners utbildningsavdelningar fått mejl där de tipsas om att försöka ansöka om försöksverksamhet.

Den omvandling som behövs är stor och kommer att ta många år att genomföra. Det första och viktigaste som nu behövs är att några skolor söker och får tillstånd till försöksverksamhet inom några ämnen. Den skulle bestå i att punkt 1 genomförs och att nuvarande betygsättning anpassas till det.

Text: Björn Backengård


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
15 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Jan Rosbäck
Gäst
16 november 2021 kl 00:04

Många intressanta synpunkter och läroplikten är rätt väsentlig. Hur skulle vi annars kunna skapa ett samhälle som utvecklas? Jag fanns i Rudolf Steinerskolan i Helsinki för många år sedan, en skola med massor av inspiration till skapande men även till kritiskt tänkande. Allt kommer att upprtepas.

Brandy36
Brandy36
Gäst
16 november 2021 kl 10:18

Elevernas betyg speglar lärarens pedagogiska kunskaper. Ett A i betyg för en elev, har haft en lärare som läst av elevens sätt att lära, en elev med F i betyg har troligen haft en lärare som är på skolan endast för lönens skull.

Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
16 november 2021 kl 17:25

Mycket intressanta synpunkter på skolan av Björn Backengård!

Jag har också en vision om hur en bra skola skulle kunna se ut, men tyvärr helt ogenomförbar under rådande förhållanden:

Små enheter – precis som förr – med biodynamiskt odlade grönsaker, getter får, hundar, hästar, katter, höns, gäss och andra tamdjur som eleverna får lära sig vårda och älska och bli älskade av. 

Fruktträd, körsbär, vindruvor, och skogsträdgård enligt permakultur skulle vara en del av skolområdet, där det praktiska skulle ge motivation för teoretisk undervisning.

Trygghet, omtanke, medkänsla, upptäckarglädje skulle genomsyra och utgöra grunden för allt.

Inget tvång, frihet under ansvar, frivillighet.

Gemensamt byggande med fantasi och alltid för att ge glädje och individualitet plats att växa.

Å. Södergren
Å. Södergren
Gäst
16 november 2021 kl 21:39

Skolans viktigaste bok är ordboken och i lite senare åldersgrupper ordens härkomst. I min skolgång på 50-talet var de flesta lärarna urusla på just detta, att förklara hur ett fenomen i t.ex. matematiken blev till. Kommandot från lärarna var ungefär som: ni skall kunna detta till imorgon annars blev jag arg. Sedan om uppgiften innehöll 30 ord man inte hade en aning vad de betydde räknades inte.

Jesper Jäderkvist
Jesper Jäderkvist
Gäst
16 november 2021 kl 21:56

Att isolera barn från verkligheten under 9-12 år av deras liv med ett fåtal mer eller mindre indoktrinerade vuxna med noga utformade läroplaner, betyg och läromedel (dvs kontrollinstrument) till hands tycker jag är en riktigt jävla genial idé. Högre ”utbildning” vill jag inte ens nämna.

Last edited 10 dagar sedan by Jesper Jäderkvist
Å. Södergren
Å. Södergren
Gäst
Reply to  Jesper Jäderkvist
16 november 2021 kl 23:08

Ja, detta socialist-skräp man pumpar i ungarna är ju inget än ren tidsstöld. Efter skolgång om man upptäcker tidsstölden, tar det näsan lika många år att reda ut skräpet med all den sorg och elände detta kan ha fört med sig. Misstag, felkalkyler, strider pga missförstånd, kanske en brottslig bana etc i all oändlighet.
Flera generationer av tidsstöld vore vara värt……? Många rep blir’e!

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
Reply to  Å. Södergren
17 november 2021 kl 00:37

Problemet är att de vuxna i skolan är så skadade eller underbegåvade att de inte kan tänka själva, varnas eller lära sig av erfarenhet och vetenskap. Varför inte börja med att förbjuda trådlöst för att skydda barnens lärande?

Sedan är det dags för nolltolerans mot att medvetet ljuga för barnen…

relaterat

Sökning på skola och inlärning på strålskyddsstiftelsen

https://www.stralskyddsstiftelsen.se/?s=inl%C3%A4rning+skola

Last edited 10 dagar sedan by Magnus Lindgren
petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
17 november 2021 kl 02:57

Ett konstruktivt försök från skribenten.
Jag vill inskjuta följande:
Det behövs jämförelse mellan olika former av utbildning och utvärdering så att det går att fastställa vilket som fungerar bäst.
Det är i utvärderingen det brister. Den beror av vad man har för mål och olika system har vanligen olika mål.
Om målet är att frammana självständigt tänkande krävs andra grepp än om man vill fostra efter en uppifrån dikterad konsensus.
Och åter andra om målet är att man ska vara fri från lidande och slit.
etc etc
Jag har ibland undrat om det är vår påverkan av naturen i riktning mot mer ensidig form som verkar tillbaka på oss i samma riktning beträffande vårt inre. Vår vilja kanske verkligen sitter på en stubbe i skogen.

Å. Södergren
Å. Södergren
Gäst
Reply to  petergrfstrm
17 november 2021 kl 07:49

På sätt och vis har du träffat skallen på spiken. Den mentalt nedåtgående spiralen. En person som barn är full av entusiasm, som gamla med värk tittar kanske med sorg tillbaka på livet. Samma person, vad gör skillnaden.
Olika avbrott i entusiasmen stackar upp sig som sidor i en bok och ju fler sidor den får, ju svårare blir det att se igenom boken. Analogi: ta en bunt diabilder och försök se den bild som är i mitten av bunten.
Detta går att hantera detta idag, nu när frekvens-teknologier blivit upptäckta, eftersom emotioner är en vågrörelse. (Nicola Tesla).
Men, det finns inga pengar att tjäna på den upptäckten.

Ingemar ljungqvist
Gäst
17 november 2021 kl 08:37

Ska man komma åt skolans problem måste man först ha en analys i botten. Björn Backengård saknar analysen utan går direkt ut med olika organiseringsförslag som verkar aptitliga. Men om de stora bristerna med skolan ligger på ett helt annat plan, ja då hjälper inte ovanstående. Men denna analysen borde hållas fram istället: 2019 års PISA-rapport | AlmaNova

Anders Johansson
Anders Johansson
Gäst
17 november 2021 kl 11:26

Jag läste någon återberättelse om något besök Olof Palme skulle ha gjort på en skola där det påstods att han ska ha sagt “Ni är inte här för att lära utan ni är här för att bli som alla andra“.

Men oavsett om han har sagt detta eller ej så är det ändå en bra sammanfattning av skolans verkliga funktion att producera kuggar till maskineriet.

Ulf Claréus
Ulf Claréus (@clareal)
17 november 2021 kl 11:28

Innan vi tar itu med skolan/skolbarnen måste vuxenvärlden se verkligheten som den är, sanningsenligt, alltså utan en överhets och elits pådyvlade vilja att förslava oss för sin egen eftertraktade makt och rikedom. De senaste 20 åren förskräcker, mer än tillräckligt. Således måste Media först generalstädas. Socialisternas romantiska föreställningar om hur “det borde vara” har visat sig vara kaputt: trots att vänstern och liberaler har fått styra om ALLT, så beklagar man sig att ungdomens psykiska hälsa är helkass, liksom den fysiska, med övervikt/fetma och allmän letargi som följd. För att inte tala om det rasistiska hat de utsätts för, genom ett drygt halvsekels vansinniga invandrings- och raspolitiska åtgärder, som i grunden förstört svenska barns skolår (och senare vuxenliv).
Fram till 1968 var skolan differentierad: alla tog inte studenten och det var jämställdhetsapostlarnas prioritet Ett att avskaffa den. Så man spolade ut barnet med badvattnet! En tidigare hyggligt bra skola, blev en fördumningsskola, utan krav och inga betyg. Varför? Vuxenlivet är ju inte precis så!

Tur i oturen är dock, att planeten sedan ett år tillbaka befinner sig i ett aldrig tidigare tillstånd: En folkbildningskampanj pågår, samtidigt som ett tredje världskrig utspelar sig. Det moderna kriget (Carl Norberg) består till 80% av telekommunikation- och underrättelseinhämtning (Ericsson, ABB), av 15 % ekonomiskt trixande och slutligen av 5% militär kinetisk verksamhet. Så vi märker inte så mycket av det, men Eliten, MSM och politiker har alla numera ett annat tonläge. SR och SVT kör dock på, nästan som vi vant oss. Jovisst, klimathysteri och covidioti 24/7. Den bortfuskade Donald Trump har inte varit overksam; han har låtit Åsnorna visa upp sig i all sin inkompetens och oärlighet, i tjänst för den Djupa Staten. Kanske är han tillbaka 20/1 2022.

Mike A
Mike A
Gäst
17 november 2021 kl 14:26

Inget om det kaos som utmärker många skolor idag. Och då orkar jag inte läsa igenom inlägget. Gör om gör rätt. Och ta bort skygglapparna.

Björn Backengård
Björn Backengård
Gäst
17 november 2021 kl 21:41

Till Ingemar Ljungqvist 17 november kl 08:37.

Ingen analys? Jodå. Två utgångspunkter presenteras, och dessa är de två viktigaste punkterna för en diskussion om skolan. Skolan är inte upplagd efter dem, och det drabbar både elever och lärare. Det är analysen i koncentrerad form.

Artikeln i Alma Nova är bra. De där behandlade faktorerna 1, 2 och 3 bidrar till kriserna, och de är lika viktiga med eller utan de två utgångspunkter som nämns ovan.
http://almanova.eu/2019-ars-pisa-rapport/

Jag har nu länkat till artikeln på min webbplats. Analys? Läs mer i “Felen i skolan – och vägen bort från dem”:
https://www.enannanskola.se/Kap12_SkolNuFramtid/FelORatt-2.html

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
17 november 2021 kl 23:34

Detta är uppsåtligt förnedrande tortyr som får äldre tiders skolaga att blekna. Gäller FN:s “försvar av mänskliga rättigheter” i Nordkorea men inte i USA?

Last edited 9 dagar sedan by Magnus Lindgren