Det är mycket vanligt att oregistrerade och anonyma kontantkort till mobiltelefoner används i samband med brottslig verksamhet. Det gör att polis och åklagare går miste om viktig och ibland avgörande information. I morgon beslutar därför regeringen om förslag som innebär ett förbud mot oregistrerade kontantkort.
Tillgång till information om elektronisk kommunikation är ofta avgörande för att allvarlig brottslighet ska kunna utredas och lagföras. De brottsbekämpande myndigheterna har ett påtagligt behov av att kunna knyta en misstänkt person till ett visst telefonnummer, inte minst för att kunna använda hemliga tvångsmedel.
För att uppgifterna ska finnas tillgängliga för brottsbekämpande myndigheter föreslår regeringen en registreringsskyldighet för vissa förbetalda tjänster som kan nås via till exempel kontantkort.
“Oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner används ofta av kriminella för att försvåra polisens arbete. Nu sätter vi stopp för det och ger därigenom polisen bättre verktyg att bekämpa brott”, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.
Förslaget omfattar sådana kontantkort som kan användas för samtal, sms och surf. Innan tjänsten börjar användas ska den som tillhandahåller tjänsten registrera abonnentens namn, adress och personnummer. Det ska också göras en identitetskontroll. Registreringsskyldigheten föreslås börja gälla den 1 augusti 2022. Kontantkort som är i bruk vid ikraftträdandet ska som huvudregel registreras senast den 1 februari 2023.
I lagrådsremissen föreslås också ändrade regler om utlämnande av uppgifter om elektronisk kommunikation till brottsbekämpande myndigheter. Förslagen innebär ett tydligare krav på format, ett utvidgat skyndsamhetskrav och en utvidgad reglering om ersättning.
Text (pressmeddelande): Sofie Rudh, pressekreterare hos justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och pressamordnare på Justitiedepartementet