De geopolitiska experterna John Mearsheimer, Alexander Mercouris och Glenn Diesen analyserar den pågående konflikten mellan Israel/USA och Iran, med fokus på Israels inledande överraskningsattack som beskrivits som en ”halshuggning” och försöket att uppnå en avgörande seger mot Iran.
Diskussionen ger en detaljerad genomgång av de strategiska, militära och geopolitiska dimensionerna och experterna kommer fram till att varken Israel eller USA sannolikt kommer att uppnå en seger på grund av Irans motståndskraft och den komplexa dynamiken i konflikten.
Diskussionen påvisar Israels strategiska misstag, begränsningarna med militär intervention och de bredare geopolitiska riskerna.
Israels strategiska mål och genomförbarhet
John Mearsheimer beskriver tre huvudsakliga mål för Israel: att eliminera Irans kärnvapenkapacitet, åstadkomma ett regimskifte och säkerställa en villkorslös kapitulation. Han hävdar att dessa mål är ouppnåeliga och anger flera skäl för detta.
För det första är det svårt att eliminera Irans kärnvapenkapacitet eftersom Iran, även om anläggningar som Fordow Fuel Enrichment Plant kan attackeras, har den vetenskapliga och industriella kapaciteten att återuppbygga verksamheten.
Panelen noterade att Irans kärntekniska kunskap och erfarenhet gör det svårt att permanent avveckla programmet, vilket potentiellt bara skulle ge ett års fördröjning.
För det andra är ett regimskifte osannolikt utan en markinvasion, vilket inte övervägs. Historiska exempel, såsom andra världskriget och Irakkriget, visar att flygvapen ensamt inte kan åstadkomma regimskifte, vilket framgår av misslyckade bombkampanjer för att störta oönskade stater utan markstyrkor.
För det tredje avfärdas villkorslös kapitulation som orealistisk, med tanke på Irans historia av motståndskraft, särskilt under det åtta år långa kriget mellan Iran och Irak, som visar att länder som Iran inte kapitulerar så lätt när de attackerats.
Alexander Mercouris stödde denna åsikt och hävdade att Israel har felbedömt Irans förmåga att slå tillbaka, vilket kommer att leda till ett utnötningskrig som Israel är dåligt förberett för att uthärda. Han betonade att Israels luftförsvar är överväldigat av iranska ballistiska missiler, och rapporter tyder på att Israel håller på att få slut på försvarsrobotar.
Den ekonomiska belastningen är också betydande, och tidningar skriver att om kriget fortsätter i bara en månad kan Israels ekonomi gå under, med katastrofala följder.
Diesen tillägger att Israels initiala chock- och skrämselkampanj, som visserligen var effektiv för att överraska Iran, inte ledde till ett avgörande nederlag, och att Iran sedan dess har omgrupperat sig och slagit tillbaka, vilket ytterligare komplicerar Israels position.
Bill Clinton says Netanyahu bombs Iran to stay in power forever. pic.twitter.com/M5ii2GHjK0
— T. Sassersson, Editor@NewsVoice (@newsvoicemag) June 21, 2025
USA:s inblandning och inhemska begränsningar
Diesen betonar den starka inhemska oppositionen i USA mot ett nytt krig i Mellanöstern. Opinionsundersökningar visar att endast 16 % av amerikanerna är för en intervention. 60 % är emot och 24 % är osäkra. Motståndet är särskilt starkt bland Trumps politiska bas, inklusive personer som Tucker Carlson och Marjorie Taylor Greene, som har uttalat sig mot en inblandning.
Panelen menar att Trump, som står under press från sina rådgivare visar tecken på tveksamhet, eventuellt backar från sin tidigare retorik till stöd för Israels agerande.
Mercouris påpekar att Trumps initiala stöd baseras på systemmedias berättelse om en snabb seger, men i takt med att kriget utvecklades blev Irans motståndskraft och de logistiska utmaningarna uppenbara, vilket ledde till en förändring i synsättet.
USA står också inför resursbegränsningar, med militära resurser som redan är bundna till andra konflikter, särskilt i Ukraina. Panelen diskuterar hur USA har tvingats omdirigera luftförsvarssystem och interceptorer från Ukraina till Israel, och framhöll den begränsade industriella kapaciteten för att snabbt fylla på vapenlagren.
Mearsheimer pekar på erfarenheterna med huthierna, där Trump lovade en snabb seger, men övergav kampanjen efter 30 dagar på grund av att den dyrbara ammunitionen tog slut, varav en stor del behövs i Östasien mot Kina.
Dessa prejudikat tyder på att ett utdraget krig med Iran, som kräver betydande resurser, är omöjligt för USA att delta i.
Kayleigh McEnany, Fox News: ”Iran’s foreign minister said, ’We are not seeking negotiations… we have nothing to discuss with the United States.’ Then, a senior Iranian official told Reuters that zero enrichment is ’undoubtedly rejected.’ They have been totally decimated, and… pic.twitter.com/2zgyX1dqp7
— T. Sassersson, Editor@NewsVoice (@newsvoicemag) June 21, 2025
Begränsningar av militär makt och historisk kontext
Panelen diskuterade ingående luftmaktens begränsningar när det gäller att uppnå strategiska mål, med utgångspunkt i historiska exempel. Mearsheimer påpekade att USA och dess allierade under andra världskriget bombade Tyskland och Japan med luftangrepp.
Ändå krävdes markinvasioner för att regimskiftet skulle kunna genomföras, med Sovjetunionen som marscherade in i Berlin och Japan som kapitulerade först efter atombombningarna och hotet om en invasion. På samma sätt kunde inte luftstyrkan ensam störta Saddam Hussein i Irak; en markinvasion var nödvändig.
Panelen hävdar att utan en markinvasion, vilket inte övervägs för Iran på grund av landets storlek, en befolkning på 92 miljoner och ett vidsträckt territorium, kan varken Israel eller USA åstadkomma ett regimskifte eller ens eliminera Irans kärnprogram.
Mercouris tillägger att det är särskilt svårt att attackera befästa anläggningar som Fordow, eftersom rapporter tyder på att inte ens 30 000-punds bomber kan tränga tillräckligt djupt, och Irans luftförsvar, som kan vara effektivare än vad som rapporterats, utgör en betydande risk för flygplan.
Risk för kärnvapenspridning och eskalering
En betydande oro som togs upp var risken för kärnvapenspridning. En attack mot Iran, som sker mitt under förhandlingar och inom ramen för ett icke-spridningsavtalet (NPT), som Iran har undertecknat och som inspekteras, kan få Iran att istället påskynda sitt kärnprogram för att kunna avskräcka USA i framtiden.
Mearsheimer hävdar att lärdomen för Iran, och eventuellt andra länder, är att skaffa kärnvapen för avskräckning, vilket man kan se i Nordkoreas relativa säkerhet jämfört med Irak och Libyen, som invaderades delvis på grund av saknad kärnvapenförmåga.
Panelen noterade att Irans rädsla för framtida attacker, i kombination med USA:s och Israels agerande, skulle kunna leda till en kedjereaktion av kärnvapenspridning i Mellanöstern, vilket skulle undergräva NPT.
Diesen betonar att Trumps argument att Iran inte ens borde ha ett civilt kärnkraftsprogram, som garanteras enligt NPT, ytterligare undergräver fördragets trovärdighet.
Panelen uttryckte också oro över en eskalering, särskilt möjligheten att Israel i desperation skulle använda kärnvapen. Mearsheimer föreslog att om Israel känner sig trängt och USA inte ingriper, kan det överväga kärnvapen som ett alternativ, även om han hoppas att USA:s påtryckningar kommer att förhindra detta.
Det finns också en risk för false flag-operationer, till exempel att Israel attackerar en amerikansk militär resurs och skyller på Iran för att dra in USA i konflikten, med tanke på Israels upplevda hänsynslöshet när det står med ryggen mot väggen.
Member of Chinese Communist Party: ”If countries join the War alongside Israel, don’t exclude the possibility that Major Countries would join Iran.” pic.twitter.com/gz6NfmybTP
— T. Sassersson, Editor@NewsVoice (@newsvoicemag) June 21, 2025
Geopolitiska komplikationer och andra makters inblandning
Diskussionen berörde andra globala makters inblandning, särskilt Ryssland och Kina, som har strategiska intressen av att stödja Iran, men även Pakistan (red anm).
Mercouris noterar att Ryssland ser Iran som en viktig allierad i Väst- och Centralasien, och Putin har redan erbjudit ett försvarsavtal, vilket tyder på potentiellt stöd om kriget drar ut på tiden.
Kina, som inledningsvis stödde ansträngningarna för att få slut på kriget, kan se fördelar med att hålla USA fast i Mellanöstern och avleda resurser från Stillahavsområdet, vilket man har sett tidigare i form av historiskt stöd till Vietnam.
Panelen misstänker att båda länderna kan förse Iran med underrättelser, vapen eller annat stöd, vilket skulle komplicera USA:s och Israels insatser.
De bredare geopolitiska konsekvenserna inkluderar påverkan på USA:s trovärdighet, särskilt gentemot Ryssland.
Mearsheimer och Mercouris diskuterar hur Trumps agerande, inklusive överraskningsattacken mot Irans kärnanläggningar strax efter attacken mot Rysslands kärnvapenavskräckning, också undergräver förtroendet.
Diesen noterar att ryska jurister och företrädare för civilsamhället, även vid konferenser om internationell rätt, kritiserar sin regering för att vara för mjuk mot USA, vilket tyder på en växande skepsis. Denna förlust av förtroende kan föra Iran, Ryssland, Kina och Nordkorea närmare varandra och bilda ett block mot USA och Israel.
Troliga utfall och diplomatiska lösningar
Paneldeltagarna var eniga om att den nuvarande utvecklingen är ohållbar för Israel. Det mest sannolika utfallet är en ”ful vapenvila” med USA som medlare. Mearsheimer föreslog att detta skulle kunna ske inom några veckor, med USA som pressar båda sidor att stoppa kriget, vilket skulle göra det möjligt för Israel att framställa det som en mindre seger och samtidigt skylla på USA för vapenvilan. Iran ser det som en seger för att ha stått emot attacken.
Glenn Diesen tillade att Iran befinner sig i en stark position, med förmåga att ta emot fler attacker och avfyra missiler tillbaka, och potentiellt komma ut starkare om en vapenvila uppnås, vilket skulle återställa landets avskräckande effekt från framtida attacker.
Panelen noterar dock utmaningar i diplomatin, med förtroendet mellan Iran, USA och Israel i spillror.
Mercouris föreslår att en reviderad JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action) skulle kunna vara det bästa sättet att avsluta kriget och se till att det förblir avslutat, men Israels motstånd mot sådana avtal gör detta problematiskt.
Panelen förespråkade att tredje parter som Ryssland och Kina skulle involveras i förhandlingarna, med tanke på deras inflytande över Iran, men erkände svårigheten att återuppbygga förtroendet efter den senaste attacken.
Ekonomisk och militär belastning för Israel
Mercouris lyfter fram de ekonomiska konsekvenserna för Israel, vars ekonomi står inför en katastrof om kriget fortsätter, och uttömningen av luftvärnsrobotar, vilket gör landet sårbart för iranska attacker. Mearsheimer påpekade att Israels censur redan döljer omfattningen av skadorna.
Inverkan på USA:s trovärdighet och risker för en bredare konflikt
USA:s vacklande hållning har ytterligare skadat landets trovärdighet, särskilt gentemot Ryssland, vilket kan påverka framtida diplomatiska ansträngningar. Panelen uttrycker oro för att konflikten kan spåra ur, dra in andra regionala makter och potentiellt leda till ett större krig, särskilt med Ryssland och Kina som stödjer Iran.
”Most of what is being heard in the mainstream media about Iran is one big LIE. Iran is not about to surrender. It’s not going to crumble. There will be no uprising.”@DougAMacgregor noted that these same voices were the ones claiming Russia was going to fall apart in 2022… pic.twitter.com/YkmYPqdmsW
— Rachel Blevins (@RachBlevins) June 20, 2025
Slutsats
Paneldeltagarna betonar behovet av en diplomatisk lösning för att förhindra ytterligare eskalering och minska risken för en mer omfattande regional konflikt. De erkänner dock att det finns betydande utmaningar för att uppnå detta, med tanke på det rådande misstroendet och den strategiska dynamiken.
- Israels mål: Eliminera kärnvapen, regimskifte, villkorslös kapitulation; allt anses omöjligt att uppnå.
- USA:s inblandning: Stark inhemsk opposition (bara 16 % är för intervention).
- Militära begränsningar: Enbart luftburna attacker kan inte åstadkomma regimskifte, men ingen markinvasion planeras.
- Risk för kärnvapenspridning: En USA-attack kan mana Iran att starta eller påskynda ett kärnvapenprogram, vilket riskerar att utlösa en regional kapprustning.
- De globala stormakternas inblandning: Ryssland, Kina och Pakistan kan komma att stödja Iran, vilket komplicerar konflikten och ökar risken för ett utbrett krig.
AI-analys av Grok AI, redigerad av T. Sassersson
NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra eller annonsera.