Industrikosten hotar människans inre miljö – Ämnet måste in i den politiska agendan

publicerad 22 juni 2016

- Ulla Gabay

Ulla Gabay Det är en ödesfråga att globalt få upp människans inre miljö på den politiska agendan. Att enögt fokusera på det yttre miljöhotet i kampen om matresurser åt kommande generationer är inte hållbart. Hoppet står nu till en svensk/norsk/brittisk fjärilseffekt.

Text: Ulla Gabay (UllaGabay.com), journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay | Leaky Gut Syndrome – illustration: Draxe.com

Den moderna kosten har radikalt förändrats. Odlingsdjupet har gått från dryga metern till ett par decimeter. Utan utrymme för det syre och den näring grödorna behöver. Studier har visat att grönsaker har förlorat upp till hälften av sina mineraler och vitaminer genom mer kolhydratrika (80-90%) produkter som ger ökad avkastning (1).

Den odlade laxen har tappat 50 procent av sin Omega 3 pga. vegetabiliskt foder (2). Djurfabriker för kött, mejeriprodukter och ägg stimulerar stresshormoner och antibiotikaresistens som förs över via maten. Hög upphettning inom livsmedelsindustrin orsakar kemiska reaktioner, AGE och ALE, som bidrar till inflammationer och kroniska sjukdomar (3). Syntetiska kemikalietillsatser kan ge en allvarlig cocktaileffekt på hälsan (4).

Ansatt immunförsvar

Vårt immunförsvar är hårt ansatt av industrimaten. Kostnaden för hälsan visar sig nu i en galopperande ökning av kroniska diagnoser. Varav flertalet debuterar efter en autoimmun process som under åratal kan pågå i det tysta i kroppen. Innan den manifesterar sig i form av en sjukdom.

Immunologen Aristo Vojdani menar att stress och infektioner, samt miljögifter och en mix av kemiska tillsatser i maten kan skada ett matsmältningsenzym: DPP IV (5). Utöver att det behövs för att bryta ner gluten och mjölk, påverkar det på sikt kroppens immunreglering:

”Du får inte Alzheimers i 70-årsåldern, sjukdomen startar decennier tidigare genom att hjärnceller dör på grund av autoimmuna reaktioner”, enligt professor Vojdani.

Utsatta tarmar – “Leaky Gut Syndrome”

Alltmer studier bedrivs runt kostens betydelse för hälsan. Inte minst för tarmen. Forskare har länge talat om kroniska inflammationer i tarmslemhinnan som kan leda till permeabilitet i tunntarmen, s k ”läckande tarm” (6). Vilket gör att främmande föremål som proteinmolekyler och kemikalier kommer ut direkt i blodomloppet.

Dr Alessio Fasano som leder ett stort forskningsteam vid Massachusetts General Hospital runt autoimmunitet och celiaki upptäckte 2010 zonulin på kromosom 16 (innehåller även gener för bl. a diabetes 1, cancer, Crohns, RA, MS och autism) (7). En slags ”dörröppnare” mellan cellerna i magslemhinnan som ska reglera vad som ska in och ut i blodet. Zonulin triggas av gliadin i bl. a vete och retar upp immunförsvaret.

Hälsofarlig walk-over

Den epigenetiska forskningen har visat hur kosten kan ”slå på” svaga gener. Vi behöver inte fler ohälsosamma ”matbastarder”. I stället för att lämna walkover till livsmedelsindustrin, som regeringen gör med sina ständiga utredningar, skulle Sverige kunna bli världsledande i framtidens kostutveckling. I paritet med det yttre miljöhotet. Mycket av kunskapen finns redan samlad hos The EAT Foundation.

I senaste numret av den brittiska medicintidskriften The Lancet finns en artikel av den svenske miljöprofessorn Johan Rockström, norska läkaren Gunhild Anker Stordalen och chefredaktören för The Lancet, Richard Horton (8). De pekar på att världen genomgår en dramatisk näringsövergång till västerländsk diet. Och menar att ingen allmän och omfattande syntes finns för att genomföra hållbara och sunda matvanor för både konsumtion och produktion.

Swisha-UllaGabay Man talar ibland om ”fjärilseffekten”; en liten fjäril i Mexiko påverkar luftströmmarna med sina vingslag så att en orkan senare drabbar Sverige. The EAT-Lancet Commission skulle kunna vara vingslaget som ger världen mer äkta mat i framtiden. I stället för GMO-grödor, samt kost framdriven under infraröd strålning på höga hyllsystem i slutna fabriker. Lösningar som föreslogs i den amerikanska dokumentären ”Vår värld från rymden” (9).