Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en Läkaren Annika Dahlqvist skrev till Livsmedelsverket och efterfrågade underlaget för verkets rekommendation till svenska folket där fleromättat fett favoriseras istället för mättat fett. Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket besvarade frågan.
Text: Torbjörn Sassersson | Foto på Konde: TV4 faksimil | Foto på Annika: annikadahlqvist.com
Hej Annika!
Kapitlet om fett i nya NNR [Nordiska Näringsrekommendationerna] har inte kommit än, men när det kommer så kommer det även att finnas en evidensgraderadd lista över samtliga studier som har klarat inklusions- och exklusionskriterierna. Tills den kommer hänvisar vi till följande sammanställning som bl a visar att risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom är ca 26 % lägre om man byter ut ca 10-15 gram mättat fett per dag mot samma mängd fleromättat:
http://www.slv.se/sv/grupp1/… [Studier om sambandet mellan fettkvalitet och hjärt- och kärlsjukdom]
[rubrik] Byte från mättat fett till fleromättat fett, enkelomättat fett eller kolhydrater.
I en analys av observationsstudier undersöktes betydelsen av typen av fett för risken för hjärtsjukdom (Jakobsen et al. 2009). I analysen har man vägt samman elva framåtblickande kohort- och interventionsstudier från USA, Norden och Israel. Sammanlagt ingick nära 350 000 personer. Insjuknande och död i hjärtsjukdomar följdes under fyra till tio år. Man fann även i den här studien att ett byte av 5 E% mättat fett mot fleromättat fett var kopplat till en minskad risk för insjuknande (13 procent lägre risk) och död (26 procent lägre risk) i hjärtsjukdomar.
Hälsningar Åsa
Annika Dahlqvist menar att hon direkt genomskådade att Livsmedelsverkets åsikt baseras på “cherry picking”.
Dahlqvist skriver på sin blogg:
“Som vanligt så körsbärsplockar SLV:s “experter” studier som stöder deras förhandsinställda åsikt, och struntar i dem som visar annorlunda.”
Att “körsbärsplocka” forskningsresultat, ursprungligen kallat “cherry picking”, definieras som ett medvetet eller omedvetet försök att undertrycka eller dölja forskningsresultat som pekar i en riktning och istället välja ut ett fåtal resultat (körsbären) som bekräftar den uppfattning som forskaren eller myndighetspersonen redan har och vill befästa.
Text: Torbjörn Sassersson | Parenteser […] har lagts till för att förtydliga innehållet.