Morgonritual vid Ganges i Varanasi, Indien. Foto: Malin Rothenborg
Vatten är källan till allt liv och finns i allt levande vi har omkring oss. Jordens yta liksom kroppen hos en medelålders människa består till ungefär 70 procent av vatten. Fotografier av frysta vattenkristaller gör att vi kan se hur vattenmolekyler ändras i strukturen beroende på energin de omges av.
Text: Malin Rothenborg
Vi pratar kärleksfullt med våra blommor när vi vattnar för att de ska bli glada och växa sig stora och starka. Många av oss som gör det, gör det av bara farten för att någon har lärt oss att göra så. Vi pratar och blommorna växer, i bästa fall. Men som med mycket annat frågar vi oss sällan varför vi gör som vi gör.
Vi vet att kärlek är bra och det är en självklarhet, för de flesta av oss. Lika självklart är det inte för alla varför kärlek känns bra eller att det kan förändra den fysiska strukturen i allt liv, eftersom allt som lever innehåller vatten.
Masaru Emoto fotade fryst vatten
”Du får vad du ger” är en mening som används och har använts i alla tider som en sorts formel att leva efter och även det är något som de flesta av oss kan gå med på mer eller mindre. Precis som med blompratet är den tesen något som många håller med om men kanske inte så ofta reflekterar över innebörden av. Tack vare fotografier av den japanske vetenskapsmannen Masaru Emoto kan vi se med blotta ögat vad vi får beroende på vad vi ger, till vatten.
Vattenmolekyler samlar på sig information genom “vibrationer” från allt det omges av. Energi från ord, musik, bilder, tankar och känslor är exempel på vad som kan fångas upp och föras vidare tack vare vattnets förmåga att memorera och transportera information. Alla vibrationer kan uppfattas och reflekteras av vatten, enligt flertalet forskare i blåsig framkant av vetenskapens värld.
Foto: Pen Waggener , Wikimedia Commons
Masaru Emoto är en internationellt erkänd forskare tillika doktor i alternativ medicin vid Open International University, med examen i humaniora och vetenskap från Yokohama Municipal University i Japan. Med hjälp av mikroskop studerar han vattenmolekyler från sjöar och vattendrag runt om i världen och fotograferar skillnader som uppstår och syns i strukturen på frysta kristaller beroende på vad vattnet utsätts för. Hans böcker om vattenkristaller har blivit översatta till 35 språk och det internationella intresset för hans forskning sprider sig.
Masaru Emoto började frysa och studera vattenmolekyler för 20 år sedan. Han har gjort omfattande studier på vatten jorden runt och kommit fram till att det är i den frysta kristallformen som vatten visar sin sanna natur. Från början studerade hans team kranvatten, sjöar och vattendrag varifrån det bildades vackra hexagonala kristaller endast i det vatten som tagits från sjöar och floder långt från civilisationen. Medan kranvatten och vatten som tagits från sjöar nära stora städer inte formade kristaller.
Vatten och medvetande
Att vatten har en koppling till individuellt och kollektivt medvetande synliggjorde Masaru Emoto genom att göra experiment där han utsatte vatten för antingen positiv eller negativ påverkan. Han började exponera vatten för nedskrivna ord, musik och bilder för att sedan frysa ned proverna och upptäcka att vattnet i behållarna som utsatts för vackra ord, musikstycken och bilder skapar kristaller i olika sexkantiga formationer.
Det kan exempelvis handla om klassisk musik, bilden av en soluppgång eller en lapp med ordet ”tack” på olika språk. Lika vackra kristaller har bildats när vattnet välsignats av en präst. När vattnet däremot exponeras för det motsatta, med negativa ord som ”idiot”, bildas missformade kristaller. Vackrast och tydligast mönster har bildats av orden ”kärlek” och ”tacksamhet” oavsett språk. Kristallerna har alltid unika, individuella mönster och ändrar form när man byter ord, bilder, tankar eller musik.
Ganges
Masaru Emoto har testat vatten från sjöar och floder som anses heliga på olika ställen i världen. Floden Ganges som flyter genom Indien är dyrkad av tusentals hinduer, som vallfärdar till staden Varanasi för att utföra ritualer och bada i det heliga vattnet. Floden är väldigt förorenad och det har länge varit ett frågetecken varför inte fler blir sjuka av att bada och få i sig vattnet, samtidigt som det finns teorier om att just den floden har ett särskilt självreningssystem. Trots att den fysiska vattenkvalitén är såpass dålig badar mängder av dyrkande människor varje dag och vattenprover ger bilder på vackra välmående kristaller.
”Jag tror att vi fångade vibrationen av bönerna från människor runt floden. All information förs vidare i form av vibrationer, som vatten kan ta emot, memorera och föra vidare”, har Masaru Emoto sagt i en intervju till tidningen Vision Magazine.
Vatten från förorenade Yodo-floden i Japan som till skillnad från Ganges inte får samma typ av vördnadsfulla dyrkan från människor runt omkring, visar monsterliknande formlösa kristaller.
Ordet ”Hado” har funnits i det japanska språket i århundraden och betyder ordagrant ”våg” och ”rörelse”. Masaru Emoto förklarar Hado som det inneboende vibrationsmönstret på atomnivå i allt. Som den minsta delen av energi vars grund är energin i mänskligt medvetande. Att rikta tankar och känslor mot vatten är Hado och fotografierna på vattenkristaller bekräftar teorin om fenomenet, genom att visa att förändring av vibrationen förändrar materian. Denna uppfattning stöds sällan av konventionell vetenskap, med undantag av forskare inom kvantfysik där det lyfts fram studier med belägg för att vi påverkar miljön runt omkring oss.
För att demonstrera effekten av Hado samlade Masaru Emoto 350 medhjälpare vid Biwasjön en tidig morgon i juli 1999. Sjön är Japans största med en area på 670 kvadratkilometer och landets invånare brukar säga att om man skulle kunna rena den skulle allt vatten i hela Japan bli rent. Vattnet i sjön är mycket förorenat och varje sommar täcks ytan av illaluktande alger. Bönerna från människorna som riktade ord och tankar om harmoni mot sjön den morgonen, resulterade i att algblomningen som vanligtvis skulle ha skett en månad senare uteblev. Människorna i trakten var förbryllade och Hado-aktionen uppmärksammades i nyhetstidningen Kyoto Shinbun den 27 augusti samma år.
Huruvida vatten har förmågan att samla på sig information är en fråga som forskare fortfarande tvistar kring såväl som är övertygade om. Den franska immunologen Dr. Jacques Benveniste hävdade att vatten fångar upp och kan minnas energier i en kontroversiell artikel i ”Nature” redan 1988. Därmed är han enligt många den första att yttra teorin om vattenminne. Även Dr. Wolfgang Ludwig har visat att föroreningar kan lämna ett negativt vibrerande avtryck i dricksvatten, som stannar kvar efter att gifterna plockats bort. Experiment på vattenminne har även publicerats från Aerospace Institute of the University of Stuttgart i Tyskland så sent som i fjol, som visar vattens förmåga att fånga upp och memorera strukturer av exempelvis blommor som doppats i vattenbehållare.
Kritiker hävdar pseudovetenskap
Kritiker hävdar att forskningen om vattens förmåga att minnas och samla information är pseudovetenskap. Masaru Emoto har tidigare svarat i intervjuer att nuvarande vetenskap existerar i en tredimensionell värld medan vattnets värld är multidimensionell. Han tror att vattenkristallerna finns i den fjärde och femte dimensionen. Därför menar han, kan de säga att hans forskning är pseudovetenskap i en lägre dimension, medan han vill kalla det paravetenskap.
Hellre än vetenskap eller religion vill Masaru Emoto dock att betraktaren ska uppfatta fotografierna som en ny form av konst, med användbara budskap genom vattenkristallernas föränderliga struktur. Människans kropp består generellt av ungefär 90 procent vatten när vi föds och 70 procent i mitten av livet. Allt levande vi har omkring oss består till olika stora delar också av vatten. Vad kristallbilderna visar är att vi medvetet kan förändra strukturen i oss själva och allt vi har omkring oss.
”Att förstå det faktum att vi i grunden består av vatten är nyckeln till att blotta universums mysterium” skriver Masaru Emoto i bästsäljaren ”Vattnets dolda budskap”.
Läs mer om Masaru Emotos forskning på: Masaru-emoto.net
Text: Malin Rothenborg