NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
NewsVoice kontaktade Hesham Bahari som äger förlaget Alhambra och bad om en kommentar på videon om fredlig Islam [ovan] som vi la ut på NewsVoice igår. Vad vi måste förstå i Sverige är vad wahhabismen egentligen står för, menar Bahari.
Text: Hesham Bahari, Alhambra Förlag
Filmen är nödvändig även om den brister lite genom att inte visa våldets dubbla karaktär. I en propagandafilm gör man det ofta enkelt för sig, men det behöver inte vara en nackdel. Filmen behövs för att dämpa de rådande fientliga känslorna på båda sidorna.
I filmen framstår våldet som något enbart de radikaliserade muslimerna står för. Intet sägs om varför de radikaliseras. Det är de miljoner muslimer som dödats och lidit sedan 2001 (egentligen mycket tidigare, sedan Israels bildande 1948 och den koloniala erövringen som började redan 1830 i Algeriet) som ger näring åt terrorn.
Men våldet har också att göra med Islams tidiga politisering direkt efter profetens död, vilket ledde till den första splittringen i sunna och shi’a. Bara sufismen och vissa mindre synkretistiska rörelser har lyckats utveckla en andlighet som inte räds främmande kulturer och idéer som tolererar mångfald.
De allra flesta muslimer har faktiskt på ett eller annat sätt påverkats av sufismens fredliga och kärleksfulla budskap, men idag är det wahhabismen som har pengarna, och nu vapnen efter Trumps besök till Saudiarabien och vapenaffärerna.
Sedan har vi den ”sekulariserade islam”, medelklassernas och de diplomerades islam. Filmen är ju en produkt av denna trend. Frågan är om den kan nå fram till bemedlade dogmatiska hannar och fattiga, besvikna och förtryckta som hyser agg mot allt och alla just nu.
Det är många lager som måste skalas av för att komma åt kärnan av den pågående katastrofen i Mellanöstern.
Wahhabismen
Muslimer och islamister är två olika saker. De förra tror att Gud beskyddar dem. De senare tror att Gud behöver deras beskydd, och att deras martyrdöd är nödvändig för att återuppliva gamla segrar! En muslim kan mycket väl anpassa sig till ett demokratiskt system. En islamist kan inte göra det. För honom/henne är demokrati en styggelse.
Det enda som gäller för islamisten är den trångsynta wahhabitiska dogmen om Islams överlägsna karaktär som den enda tillåtna kanalen för sanning.
Denna inställning delas ju som bekant av fundamentalister från alla religioner och ideologier. Wahhabismen brukade inte samla mer än högst 1 procent av alla muslimer.
Idag har wahhabismen tack vare pengarna och det militär-industriella komplexets stöd, spridit sitt gift överallt.
Wahhabism betyder mer konflikt, mer krig, alltså större intäkter för dem som tillverkar och säljer vapen. Undra på att alla I-ländernas ledare har dansat svärdsdansen med de saudiska kungarna!
Muslimernas radikalisering har alltså att göra både med Islams historiska bakgrund och vår tids oheliga allians mellan sionism och wahhabism som har utpekat Iran och shi’ismen som gemensam fiende, men så har det inte alltid varit.
En stor renässans, okänd i väst, ägde rum i Mellanöstern mellan 1850 och 1970, där sekulära trender motsatte sig religionernas politisering. Trenden med religiös radikalisering (jihad, niqab, sharia, etc…) började först på 1970-talet efter Nassers död och Sadats flörtande med jihadisterna (för att tillmötesgå USA:s önskan att bekämpa Sovjet i Afghanistan). Resultatet är den värld vi har idag.
Text: Hesham Bahari, Alhambra Förlag