Julafton – Christmas betyder Kristus mässa

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 24 december 2017
- NewsVoice redaktion
Jim Caviezel - Bild: Icon Productions
Jim Caviezel - Bild: Icon Productions
Jesus spelad av Jim Caviezel i filmen: ”Passion of the Christ” – Bild: Icon Productions (omgjord i Photoshop av Newsvoice)

Kristus nedstigande – människans uppstigande

Låt oss söka i arkiven för att finna ut ursprunget till firandet av Jesus födelse, det vi kallar julen. På engelska kallas julen för ”Christmas”, som kommer från ”Cristes Maesse”, Kristus mässa, en gammalengelsk term som kan spåras tillbaka till år 1038. Det är enligt de lärda oklart exakt vilken dag som Jesus egentligen borde hyllas, men födelsedagen den 25:e december år noll är idag det bestämda datumet som gav upphov till västerlandets tideräkning.

Text: Torbjörn Sassersson, ursprungligen publicerad 23 dec 2006 i Soul Travel Magazine

Denna högtid den 25:e december hade emellertid redan firats i flera tusen år innan Jesus föddes och det kommer från en urtida ”nordisk” uppskattning om solens återfödelse efter årets mörkaste dagar. Ljuset kommer tillbaka och det kan tänkas att människor ville fira det fysiska ljusets återkomst med Guds sons födelse, det inre andliga ljuset på samma dag. Här kommer julen in i bilden som den äldre formen av firandet.

Enligt encyclopedier kommer ordet jul från orden ” yule” och ”yule log”, vilka syftar på en rituell bränning av särskilt virke utförd av druiderna. Ordet jul härstammar också från det anglosaxiska ordet ”geol” (hweol), som syftar på ett solhjul och firandet av vintersolståndet, solens återkomst. Flera gamla traditioner tycks ha strålat samman för att skapa dagens julfirande.

Coca Cola Company

Saint Nicholas alias tomtenAtt jultomten är en malplacerad figur i firandet av det inre ljusets återkomst i formen av Jesus kan man lugnt säga. Den röda Jultomten á la Santa Claus är nämligen ett amerikanskt påfund skapat av Coca Cola. Myten är baserad på Saint Nicholas, ett kristet helgon från 300-talet även kallat Nicholas från Myra, som gav barnen presenter.

Coca Cola är med andra ord en av anledningarna bakom julklappshysterin i hela det moderna västerlandet, en konsumtionstradition som sprids till resten av världen. En annan anledning är att presenthysterin etablerades redan på 300-talet, vilket beskrivs av Libanius, en författare från den tidsepoken. Han beskriver hur det förekom kalabalik när folk enligt en romersk vid-slutet-av-året-tradition impulshandlade presenter och gåvor från gatornas torgstånd.

Julgranar och flygande renar

Vår tradition att ta in en gran lär härstamma från en kristen munk från Devonshire som på 600-talet reste till Tyskland för att där sprida kristendomen. Han valde ett trekantigt träd, granen, för att symbolisera den heliga treenigheten, fadern, sonen och den heliga anden. Det ledde till att människor började se granen som ett heligt träd, ett Gudsträd.

Anledningen till att vi hänger röda äpplen och bockar av pepparkaka i granen lär komma från en mer primitiv sed att offra till de mytologiska gudarna. Genom att sätta en kristen stjärna eller en ängel i toppen och tända stearinljus bland grenarna kunde en primitiv tradition kombineras med en kristen, mer ”upphöjd”, och ingen onödig konflikt uppstod.

Men varför flyger jultomten i luften med sina luftburna renar som kommer farande över skyn från Nordpolen? Det påstås härstamma från den nordiska kulturen, nordisk shamanism och till och med att tomten intog röd flugsvamp vilket gör honom till en hallucinerande individ som åstadkommer ”övernaturliga” bedrifter. Därmed är förvirringen total och det är inte så konstigt att den moderna människan inte tar julen på något större allvar.

Jesus Kristus – en dubbelnatur

Låt oss glömma livsstilsföretaget Coca Cola Company, de gamla romarna och en tomte hög på flugsvamp för att istället gå tillbaka till den inre verkligheten bakom dubbelnaturen Jesus-Kristus, som den beskrivs av esoteriker. I sökandet efter sanningar och korrekt historiebeskrivning finner man ibland information som får en att häpna. Till exempel, vi firar primärt inte Jesus födelse utan Kristus ”nedstigande” på jorden i formen av Jesus.

I ett samtal över en fika berättar Bertil Johnsson, en esoteriker i Stockholm, att enligt boken ”Jesu invigningar” av Alice Bailey, tog människan (”människosonen”) Jesus sin fjärde invigning vid korsfästningen, vilket i Bibeln illustrerats med de klassiska orden: ”det är fullbordat”. I samma ögonblick nådde Kristus, den gåtfulla gestalten som ”överskuggade” Jesus, sin sjätte invigning, men på ett högre existensplan. En invigning kan kort sägas vara manifesterandet av ett av flera viktiga steg mot högre medvetenhet.

Bertil nämner att Jesus liv och det kristna evangeliet symboliskt berättar om vår utveckling från människa till gudom – det att successivt växa in i ett gudomligt medvetande. Man kan säga att Jesus på jorden förkroppsligade Kristusmedvetandet, ett nedstigande av ett mer upplyst medvetandetillstånd från en högre dimension. Det har att göra med mänsklighetens ”ascension”, vårt långsiktiga och cykliska ”uppstigande” för att nå högre och högre nivåer av medvetenhet, som är en del av en gudomlig hierarki.

Den ”största” invigningen är på ett sätt den tredje, då människan för första gången blir del av denna gudomliga hierarki och med den fjärde invigningen behövs inte längre en fysisk kropp. Den invigningen kan eventuellt jämföras med den buddistiska uppfattningen om nirvana, det medvetandestadium då  vi inte längre behöver återvända i fysisk form. Därefter finns ytterligare fem eller fler invigningar att uppnå.

Tanken svindlar och vad lite man vet, tänker jag. Det finns skäl att återkomma till det här ämnet igen, vilket säkert är intressant för många som vill veta mer om julfirandets egentliga innebörd.


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq