Sverigedemokraterna måste ta i med hårdhanskarna nu

DEBATT. Nu är regeringskrisen tillfälligt löst och samtliga partier kan somna om till sitt passiva knapptryckande i Riksdagen. Att SD förhållit sig tysta och passiva under perioden efter valet i september förra året kan ju ha sina förklaringar, men skall SD verkligen fortsätta vara så tysta och passiva?

Text: Bo Persson, Jan Norberg, båda permanent boende i Portugal | Text uppdaterad kl 19:30

Ska vi tro på olika opinionsinstitut så verkar inte SD:s strategi fungera så bra. Partiet har definitivt stagnerat och framstår snart som ett av alla de andra populistiska partierna i 7-klövern. Är det snart dags att kalla denna illustra samling för 8-klövern?

Det finns anledning att vara tveksam till den strategi som SD valt att tillämpa de senaste åren, borta är den offensiva retoriken och hyllandet av partiets olika paradfrågor där migrationsfrågan varit den mest tydliga. Istället har SD valt undergivenhet gentemot media och 7-klövern och istället med kraft, på mycket tveksamma grunder, ägnat sig åt interna utrensningsaktioner, uteslutningen av Thoralf Alfsson och Kent Ekeroth. De ha ju fått mest medial uppmärksamhet, men det pågår också utrensningar på mer regional och lokal nivå.

Potentialen Thoralf Alfsson

SD kan inte ta ständiga steg bakåt som man gjorde i Alfsson-fallet.

Partiet säger att han fått sparken för att han kritiserat islamiseringen av Sverige. Alfsson påstås i uppsägningsbrevet ha kritiserat islam och SD:s ledning säger också att partiets mål är att bli ett mittenparti. Verkligen? Thoralf Alfsson var en duktig och omtyckt politiker med åsikter som kanske SD skulle tolererat istället för att straffa eller SD:s ledning kanske är rädd för David Baas på Expressen?

Potentialen Kent Ekeroth

Kent Ekeroth har under sina år i Riksdagen av många ansetts vara SD:s verkliga arbetsmyra. Han har verkligen gjort skäl för riksdagsmannaarvodet och i synnerhet på migrationspolitikens område har han valt ett befriande klarspråk fullt i klass med Hannif Bali (M).

År 2009 sa Jimmie Åkesson att islam är det största hotet mot Sverige. Och det måste ju rimligen gälla i ännu högre grad idag än då. Därför förefaller det märkligt att man numera från SD inte längre hör så mycket om islamiseringen och dess många olika konsekvenser på den svenska samhällsmodellen.

Vi tror att SD gjorde ett misstag som gjorde sig av med Ekeroth. Man var rädd för drevet. Glöm inte vad SVT gjorde under slutdebatten inför valet, att i direktsändning öppet och klart från TV-ledningen kritisera Jimmie Åkesson för ett inlägg i den socialistkontrollerade propagandakanalen SVT.

Släpp in röstmagneten Kent Ekeroth och den folkligt väl förankrade Thoralf Alfsson så att den fria debatten från SD åter tar fart.

Det är svårt att förstå hur SD agerar strategiskt när man nu som riksdagens enda oppositionsparti intensivt söker samarbete med två partier (M+KD) vilka inte är ett dugg intresserade av denna uppvaktning.

Samtliga partiers vandring mot mittenpålen känns igen då den är tillämpad i tidigare sammanhang när verkligheten inte stämt med den fiktiva bilden som partierna försöker måla upp.

Sverige behöver mustig debatt

Vi behöver i Sverige en politisk debatt präglad av tydliga skillnader och ett debattklimat präglat av mer konfrontation så att väljarna tvingas tänka själva och därefter dra sina egna slutsatser, inte låta självutnämnda besserwisser-reportrar presentera en tillrättalagd MSM-version av debattens innehåll och budskap.

“Back to the roots”

SD har utifrån sin ursprungliga kärnfråga om migrationen, att föra ut budskapet vad denna massinvasion betyder för alla andra samhällssektorer som drabbas och därmed försämras. En mer tydlig retorik kommer att få dem vilka nu tvekar över vart SD egentligen är på väg, tillbaka.

Det blir ju spel mot ett mål då den nu tillträdande regeringen med MP, C och L driver en linje som är ännu mer av ”open door” än vi haft tidigare, om det nu egentligen är möjligt.

Den nya regeringen kommer att tillåta i stort sett fri invandring. C har redan aviserat volymökningar. Den lilla välfärd som är kvar kommer att försvinna.

Man kan inte isolera kostnaden och följderna för migrationen från allt annat. Alltihop tas från det allmänna. En enorm kostnad för migrationen kommer att påverka skolan, vården, pensionerna, äldrevården, polisen, rättsväsendet mm. Svenska folket är så trött på att betala skatt för denna idioti som pågår i landet. 1000 miljarder kronor har invandringen kostat sen 2010.

SD bör ta av silkesvantarna och ta på hårdhandskarna

Visa nu att SD är ett starkt parti som inte viker sig för ”värdegrundsivrarna” och ta krafttag mot brottsligheten, kriminaliteten, våldtäkterna, gängskjutningarna, vården, skolan, terrorismen. Bry er heller inte om ifall KD och M inte vill prata med er. Kom ihåg att Dansk Folkeparti själva valde att INTE ingå i regeringen, på så sätt har man kunnat påverka den danska politiken mer.

Kvinnor vågar inte gå ut i Sverige. Där måste SD bli hårdare i sin attityd gentemot de andra partierna. Kom ihåg när Jimmie Åkesson tog upp våldtäkterna i en partiledardebatt och Löfven sa att det berodde på LAS. Nu ska han ju försämra LAS. Betyder detta att han vill ha fler våldtäkter? (skämt)

Public Service

SD var enda partiet som gick emot den nya skatten till Public Service. När ska ni kräva att deras sändningstillstånd dras in? Varje dag så ser man SVT s politiska agenda hur dom gör för att deras vänsteråsikter ska gynnas. Det finns hur många exempel som helst på deras partiskhet.

Eftersom man inte kan sköta det politiska oberoendet i SVT så bör sändningstillståndet dras in eftersom alla måste betala skatt. Även om du inte har TV ska du betala. Om du är blind eller döv ska du betala.

Även om du är död ska du betala. Om du dör i januari ett visst år ska anhöriga betala din TV skatt till december samma år. Då håller det inte att tittarna får falska och lögnaktiga nyheter.

Vi som röstar på SD vill inte oroa oss att ni ska bli som dom andra partierna. Att det finns 350.000 fattigpensionärer, 10.000 uteliggare, 2 miljoner arbetslösa, 2 miljoner i bostadskön, 500.000 i vårdkön (2019 enligt Timbro), det bryr man sig inte om.

Text: Bo Persson och Jan Norberg, båda permanent boende i Portugal