Frankrikes president Emmanuel Macron har krävt att den avsatte nigerianske ledaren Mohamed Bazoum, som fängslades den 26 juli 2023 efter en kupp ledd av Abdoulrahmane Tchiani, ska friges.
Opinionstext: J. C. Okechukwu (twitter.com/jcokechukwu), nigeriansk geopolitisk debattör, filmproducent
Under tiden har Nigerias president Bola Tinubu förklarat att han själv är anledningen till att ECOWAS ännu inte har slagit till i Niger, att han har hållit dem tillbaka, eftersom han skickar en annan delegation av islamiska ulamas som besökte honom i presidentvillan tillbaka till Nigerrepubliken för ytterligare förhandlingar.
Enligt den nigerianska informationsministern vill Tinubu utforska diplomatiska alternativ för att lösa kriserna, men “som jag sa, ingenting är uteslutet”.
Macron blev otålig över takten i Niger när det gäller att “omedelbart släppa Bazoum med alla medel” och berättade om den smärtsamma förlusten av Burkina Faso och Mali.
Macron gick ut med följande:
“Om vi inte hade engagerat oss i operationerna Serval och sedan Barkhane skulle Mali och Burkina Faso utan tvekan inte längre existera, och jag är själv inte säker på om Niger fortfarande skulle existera.”
I grund och botten antyder han att franska soldater i dessa länder var anledningen till att länderna inte överfölls av terrorister, men länderna och deras medborgare har en helt annan historia att berätta eftersom de fortsätter att hävda motsatsen, att det var närvaron av franska soldater i deras länder som gav näring åt terrorismen.
Hur som helst kan Macron uppenbarligen inte hålla tyst längre. Förseningen med att aktivera den föreslagna militära interventionen oroar inte bara honom utan hela västvärlden som om det inte fanns någon morgondag.
Ju mer fördröjning, desto mindre sannolikt att det kommer att hända och det betyder att Niger är borta för gott, från kolonialisternas fängelse.
Förstår du varför han nu tappar fattningen och kräver att hans man Bazoum släpps fri omedelbart innan det är för sent?
Som aldrig förr står ECOWAS under ofattbar press att agera nu och göra “herrarna” nöjda, annars riskerar man att få tomma tallrikar vid det koloniala middagsbordet.
De närmaste dagarna och veckorna kommer att bli mycket mycket intressanta.
Må Afrika vinna!
Opinionstext: J. C. Okechukwu