NewsVoice är en nättidning för oberoende nyheter, analyser, reportage och debatt. 
Alex Krainer, en tidigare hedgefondsförvaltare som numera är forskare, berättade den 29 september för Pascal Lottaz, programledare för Neutrality Studies, att västerländska finansnätverk med City of London som centrum i årtionden har arbetat för att styra den allmänna opinionen och politiken mot en konfrontation med Ryssland.
Se hela intervjun (65 minuter) på YouTube
Alex Krainers eget försök att dokumentera en del av dessa ansträngningar i en bok möttes av upprepade försök att hindra publiceringen.
Krainer sa att allt började 2005, när han träffade Bill Browder, som då drev den största utlandsägda hedgefonden i Ryssland. Browders investeringsteori, minns Krainer, byggde uttryckligen på Vladimir Putins vilja att rensa upp i företagskorruptionen.
Aktierna var billiga på grund av stöld från ledningens sida, och så snart Hermitage Capital offentliggjorde missförhållandena bytte de ryska myndigheterna upprepade gånger ut ledningen och täppte till juridiska kryphål.
Denna beskrivning stred mot den rådande västerländska bilden av Putin som oligarkernas springpojke. I mitten av 2010-talet hade Browder bytt kurs och utmålat sig själv som Putins främste västerländske motståndare.
Hans bästsäljare från 2015, Red Notice, som Krainer anser var skriven av en spökskrivare i stil med en spionroman, framställde Browder som en principfast visselblåsare och Ryssland som hopplöst kriminellt.
Krainer läste boken två gånger och drog vid den andra genomläsningen slutsatsen att den innehöll massor av lögner. Avvikelsen, hävdade han, handlade inte om personlig hämnd utan var en del av ett större nätverk som inkluderade personer med kopplingar till Tony Blair och HSBC (brittisk världsledande bankkoncern) och som ”manövrerade oss mot tredje världskriget mot Ryssland”.
År 2017 publicerade han The Killing of William Browder. En positiv recension av historikern Jeremy Kuzmarov publicerades på Huffington Post, men den togs bort inom några timmar. Ungefär en vecka senare skrev Jonathan Winer, en före detta utrikespolitisk rådgivare till John Kerry, till Amazon och begärde att boken skulle tas bort från sortimentet. Boken försvann.
Red Pill Press gav senare ut verket på nytt under titeln Grand Deception efter månader av juridisk granskning. Den togs återigen bort från de stora återförsäljarna inom några veckor.
Krainer sa att det var censuren, snarare än bokens ursprungliga anonymitet, som ledde till intervjuförfrågningar och satte igång hans offentliga kommentarer. Han bedömer nu att Browders trovärdighet i stor utsträckning har undergrävts och att påståendet om en avsiktlig drivkraft mot en konflikt med Ryssland inte längre betraktas som en marginell åsikt.
Det djupare mönstret som Krainer beskrev börjar med 1990-talets privatisering av ryska tillgångar. Västerländska rådgivare i Boris Jeltsins omgivning, sade han, utarbetade dekret som möjliggjorde överföringen av tillgångar värda flera biljoner dollar utomlands.
De så kallade ”sju bankirerna” fungerade, enligt hans redogörelse, som nominella förvaltare för intressen kopplade till George Soros, Edmond Safra, Jacob Rothschild och andra, relationer som han hävdar är dokumenterade snarare än spekulativa.
I början av Putins presidentskap verkade London övertygat om att man hade sin man: Tony Blair besökte landet upprepade gånger och Putin fick ett sällsynt statsbesök som inkluderade en hästvagnstur med den brittiska drottningen.
Så snart Putin bedömde att hans institutionella stöd var säkrat, sade Krainer, sammankallade han oligarkerna och ställde villkor: behåll de tillgångar som redan tagits, betala skatt, behandla anställda som mer än utbytbar arbetskraft och håll er borta från politiken.
Överklaganden i domstol misslyckades. Michail Chodorkovskij, som enligt Krainer hade kopplingar till Rothschilds intressen, startade ett politiskt parti och dömdes senare för skatteflykt; han avtjänade nio år i fängelse innan han flyttade till London för att fortsätta sin oppositionsverksamhet.
City of London och finansiella säkerheter
Det strategiska målet, hävdade Krainer, är inte i första hand de fysiska resurserna i Ryssland i sig, som han uppskattade till 75–90 biljoner dollar, utan omvandlingen av dem till finansiella säkerheter.
”The City of London is a city, ceremonial county and local government district in England. Established by the Romans around 47 AD as Londinium, it forms the historic centre of the wider London metropolis.” – Wikipedia
Lån som beviljas mot dessa säkerheter blir tillgångar i västerländska bankers balansräkningar och genererar långsiktiga återbetalningsförpliktelser som kan inbringa flera gånger det ursprungliga kapitalbeloppet, vilket skapar vad han kallade ett ”transportband” av kassaflöden till City of London, New York och allierade centrum, allt under sken av legitim utvecklingsfinansiering.
Krainer:
”Dessa västerländska företag är alla kunder hos de stora västerländska bankerna och kommer att finansiera den utvecklingen med lån som tas upp från… så alla säkerheter, all den rikedom som finns i dessa regioner av världen kommer plötsligt att förvandlas till sådana här transportband, som överför rikedom från alla håll i världen till City of London, till Wall Street, till Paris, Stockholm, Tokyo och så vidare. Ni vet, neuronerna och dendriterna hos denna gigantiska parasit som i grunden äter upp mänskligheten.”
Förlusten av denna ordning, menade han, förklarar den intensiva fientligheten mot Putin.
Lottaz påpekade att Putin hade fått stående ovationer i Bundestag i september 2001, då han talade på tyska, och att Moskva hade ställt sig bakom USA omedelbart efter den 11 september, bland annat i fråga om FN-mandatet för Afghanistan.
Krainer spårade försämringen av relationerna till ett öppet brev från 2004, skrivet av västerländska offentliga personer som anklagade Putin för att återupprätta den sovjetiska imperialismen, men han betraktade 1990-talet som den avgörande förlusten.
När det gällde Jeffrey Sachs, som var rådgivare åt myndigheterna både under Gorbatjov- och Jeltsin-eran, var Krainer mer välvillig än vad som brukar vara fallet. Sachs, sade han, visade ”en anmärkningsvärd grad av integritet”, pressade IMF och Världsbanken på skuldlättnader av det slag han hade hjälpt till att säkra för Polen och Bolivia, men fick inga för Ryssland; argumenterade för separata valutor så att de tidigare republikerna inte skulle kunna driva upp den gemensamma rubeln; och avgick när han blev utröstad.
Däremot pekade Krainer särskilt ut Harvard-ekonomen David Lipton, den svenske ekonomen Anders Åslund (tidigare Senior Fellow vid Atlantic Council), ”om ryssfobi vore en olympisk gren skulle han vara en obestridd världsmästare”, samt rådgivare med kopplingar till Harvard Institute for International Development, av vilka vissa, enligt honom, investerade i Ryssland och tjänade på samma privatiseringsvåg.
När det gäller Rysslands diplomati före och under ukrainakriget, hävdar han, har de ryska ledarna incitament att sammanställa uttömmande offentlig dokumentation av erbjudanden, förfrågningar om NATO-medlemskap, samarbete om missilförsvar, utkastet till fördrag från december 2021 och de tidiga samtalen efter februari 2022 där man övervägde tillbakadragande i utbyte mot språk- och autonomibestämmelser i Donbas.
Om eskaleringen fortsätter skulle denna dokumentation visa att Moskva är den part som har uttömt de fredliga alternativen. Fortsatt samverkan med amerikanska sändebud, även om man ifrågasätter Washingtons neutralitet, håller också kanalerna öppna till tjänstemän inom västliga system som kanske föredrar en kompromiss och undviker att förena motståndarna bakom en rent konfrontativ hållning.
Den tidigare CIA-agenten John Kiriakou, som besökte Stockholm i juli 2026, mitt i de ökade spänningarna mellan Sverige, Finland och de baltiska staterna, betonade hur svårt det är att påverka hökaktiga politiker. Han uppmanade istället människor att vända sig till ”arbetshästarna” i lagstiftande församlingar som utarbetar lagförslag och utövar ett reellt inflytande, snarare än till ”show horses” som mest söker uppmärksamhet i massmedierna.
Här finns förmodligen ett liknande modus operandi som det ryska sättet att relatera till sina västliga ”kollegor” (red. anm.).
Krainer utvidgade samma logik till vad han kallade ett ”Master-Blaster”-arrangemang, med hänvisning till de två karaktärerna från filmen Mad Max – Beyond Thunderdome: London som den styrande intelligensen och ett USA som instrumentet för synlig makt.
Han pekade på brittiska spår i personalförbindelserna kring Russiagate, HSBC:s uppgörelse om penningtvätt 2012, Margaret Thatchers ingripande inför Gulfkriget 1991, läckta diplomattelegrafer från 2019 där ambassadör Kim Darroch pressade på för attacker mot Iran, Volodymyr Zelenskys tidiga möte med MI6 i stället för den brittiske premiärministern, samt en rapport från Policy Exchange från juli 2023 som, enligt honom, skissade på en plan för eskalering i Mellanöstern, inklusive avsättandet av Venezuelas Nicolás Maduro innan en insats mot Iran.
Brittiska institutioner, tillade han, framställer sig rutinmässigt som neutrala samtidigt som de förblir ”mycket, mycket djupt involverade” överallt där storskaligt våld förekommer. Han påminde också om utplaceringen 1863 av ryska flottor till New York och San Francisco under tsar Alexander II, vilket historiker från den perioden tillskriver att ha avskräckt brittisk och fransk intervention till förmån för Konfederationen, en episod som i stort sett saknas i vanliga amerikanska läroböcker.
Den bild som framträder, sa Krainer, är inte en samling konkurrerande västerländska nationalstater utan ett integrerat finanssystem som erbjuder partnerna silver eller bly: eftergivenhet ger tillgång och skydd; insisterandet på suveränitet leder till påtryckningar.
Han citerade George Soros uttalanden i Davos 2021 om en kamp mellan två styrningssystem (world orders), där han accepterade ramverket men avvisade Soros karakterisering av sidorna.
Länder som strävar efter att behålla den politiska kontrollen över sina egna tillgångar, han nämnde bland annat Ryssland, Kina och Iran, förblir, enligt hans uppfattning, de främsta hindren för att omvandla globala resurser till eviga flöden av skuldbetalningar till bankerna.
Nio år efter censuren av hans bok har allmänhetens medvetenhet om City of London ökat, samtidigt som den underliggande krigshetsen mot Ryssland tilltar.
Relaterat
- Red Pill Press: Grand Deception (PDF-version) av Alex Krainer
- Barnes & Noble Booksellers: Grand Deception (e-bok) av Alex Krainer
- Alex Krainer på Substack: Alexkrainer.substack.com
- Alex Krainer på YouTube
- Alex Krainer på X: X.com/NakedHedgie
- Pascal Lottaz, Neutrality Studies på Substack
