Torkild Berglund: Kollektiv dumhet tar över när kritiskt tänkande försvinner

De flesta människor runt dig ifrågasätter inte längre någonting. Vi har blivit bekvämt avtrubbade i en värld där sociala medier och maktstrukturer matar oss med vad vi redan vill höra.

Denna artikel är baserad på material från YouTube-kanalen The Psyche, avslöjas varför vi frivilligt låter oss ledas som boskap, hur vi manipuleras till kollektiv dumhet och vad du måste göra om du vill undvika att bli en del av massans tanklösa maskineri.

Del 2: Massans blindhet: När sanningen blir farligare än lögnen

Texten är en direkt svensk översättning av videon “Why Critical Thinking Is Disappearing – The Rise of Collective Stupidity” på YouTube-kanalen The Psyche.

Från nyfikenhet till passiv acceptans

Föreställ dig att du en dag vaknar upp och upptäcker att de flesta människor runt omkring dig inte längre ifrågasätter någonting.

Att världen har blivit så högljudd, så snabb och så mättad med information att det mänskliga sinnet, som en gång var ett kraftfullt verktyg för nyfikenhet, urskiljning och utveckling, har trubbats av till passiv acceptans.

Tänk på vad som händer med ett samhälle där det kritiska tänkandet försvinner, där förmågan att resonera, utmana och reflektera ersätts av omedelbara reaktioner, ytliga åsikter och kollektiva ekokammare.

I denna genomgång ska vi avslöja den oroande sanningen bakom upphörandet av det kritiska tänkandet och den farliga uppkomsten av det som vissa filosofer kallar kollektiv dumhet, ett fenomen där massor av människor antar ett ytligt tänkande, accepterar berättelser blint och avsäger sig sitt intellektuella oberoende utan att ens inse det.

I slutet av denna resa kommer vi att nå den mest kraftfulla och brådskande sanningen av alla, en sanning som kan avgöra om vi återtar våra sinnen eller förlora dem helt till ett system som är utformat för att hålla oss bekvämt avtrubbade.

En obekväm sanning – varför tänkande avråds

Låt oss börja med en obekväm sanning: att tänka är svårt och i dagens värld avråds vi ofta från det.
Den moderna miljön belönar inte eftertanke. Den belönar hastighet, känslomässig respons och konformitet och det är ingen slump.

Från algoritmer som matar dig med det du redan vill höra, till utbildningssystem som prioriterar memorering framför utforskning, tränas vi aktivt bort från kritiskt tänkande.

Chomsky och tillverkningen av samtycke

Filosofen Noam Chomsky varnade oss för detta redan för flera årtionden sedan i sin analys av medier och propaganda. Han förklarade hur maktstrukturer förlitar sig på det han kallade tillverkningen av samtycke.

Med andra ord: när människor tränas att konsumera utan att ifrågasätta, att hålla med utan att förstå, blir de lätta att kontrollera och lura.

Kritiskt tänkande är alltså en obekväm mänsklig färdighet som i dag ses som något besvärligt.

• Det står i vägen för indignationskulturen.
• Det saktar ner debatter på nätet.
• Det utmanar ideologier.
• Det vågar ställa frågan: är detta verkligen sant?

I en värld besatt av att ha rätt, ses det som farligt att ens ställa den frågan.

Informationsöverflöd – hjärnans genvägar

En av de främsta drivkrafterna är informationsöverflödet som vi alla upplever dagligen. Enligt neuroforskaren Daniel Levitin bearbetar dagens genomsnittsmänniska fem gånger mer information per dag än för bara några decennier sedan.

Vi bombarderas med notiser, meddelanden, nyhetsaviseringar, åsikter, annonser och uppdateringar varje vaken minut.

Våra sinnen är inte skapta för denna typ av belastning.

När hjärnan blir överväldigad tar den genvägar. Den börjar förlita sig på mentala vanor, kognitiva bias och grupptryck för att navigera i komplexitet, istället för att kritiskt utvärdera idéer. Den söker signaler från andra, särskilt från jämlikar, inflytelserika personer eller upplevda auktoriteter.

Socialt bevis – Massans falska kompass

Detta kallas socialt bevis. Även om det är en naturlig överlevnadsmekanism, är det lätt att
manipulera.

Tänk på hur ofta du sett ett inlägg med tusentals gilla-markeringar och kommentarer och antagit att det måste vara sant eller viktigt. Det är inte förnuftet som talar — det är en psykologisk genväg.

Detta är en av anledningarna till att kollektiv dumhet sprids så enkelt. Inte för att människor är dumma, utan för att de tränas att följa signaler istället för att resonera själva.

Den tysta krisen i djupgående läsning

En annan oroande trend är nedgången i djupgående läsning. Neuroforskaren Maryanne Wolf beskriver hur våra hjärnor omformas av digitala medier: vi skummar mer, hoppar mellan flikar och har svårt att hålla fokus på längre texter, men kritiskt tänkande kräver ihållande uppmärksamhet. Du kan inte analysera, reflektera eller verkligen förstå om ditt fokus hela tiden fragmenteras.

Fråga dig själv:

• När läste du senast en hel artikel utan att kolla din telefon?
• När pausade du senast efter att ha hört något provocerande — för att tänka, istället för att reagera?

Carl Sagan och kunskapens paradox

Carl Sagan varnade för att vi lever i ett samhälle helt beroende av vetenskap och teknik, men där knappt någon förstår dessa ämnen.

Hans oro handlade inte bara om okunskap, utan om att förmågan att tänka kritiskt kring de system vi är beroende av håller på att försvinna.

Utbildningssystemet – Från frihet till lydnad

För att förstå rötterna till denna kollektiva nedgång måste vi granska utbildningssystemet. Läraren och systemkritikern John Taylor Gatto menade att det moderna utbildningssystemet inte är till för att skapa självständiga tänkare. Enligt honom är skolans verkliga uppgift att lära människor att lyda order.

Det nuvarande systemet formades under industrialismen, inte för att upplysa utan för att skapa förutsägbara, lydiga och icke-störande arbetare. Från tidig ålder bedöms barn på sin förmåga att memorera och upprepa, inte på originaliteten eller djupet i sina tankar. Konformitet belönas, nyfikenhet avfärdas ofta som störande.

Rädslan för att sticka ut

Mönstret slutar inte i skolan. I arbetslivet, i media och till och med i våra vänskaper lär vi oss att det kan kosta att ifrågasätta konsensus eller ha impopulära åsikter. Rädslan för social uteslutning, att bli stämplad som besvärlig eller kontroversiell, är ofta tillräcklig för att tysta våra mest brännande tvivel.

Från sociala medier till åsiktskrig

Sociala medier har förstärkt detta problem till en nivå som tidigare var otänkbar.
Det som en gång var en plats för global kontakt har blivit ett slagfält av åsiktskrig, indignationscykler och algoritmisk manipulation.

Plattformarna är byggda för att hålla dig scrollande, reagerande och konsumerande — inte tänkande. De belönar engagemang, inte sanning. De frodas på splittring, inte förståelse. I detta ständiga brus drunknar förnuftets röst. Eftertanke uppfattas som långsam, svag och irrelevant.

Psykologiska fällor – Snabbtänkandets dominans

Människans hjärna är mer emotionell än rationell. Vi vill tro att vi fattar beslut baserade på fakta, men sanningen är mer komplicerad.

Daniel Kahneman visade att vi har två system: ett snabbt, instinktivt och känslostyrt — och ett långsamt, analytiskt och ansträngande. I vår högfarts-värld fastnar de flesta i det snabba läget.

Detta är en grogrund för manipulation: politiker, marknadsförare och medier vet hur man kringgår vårt långsamma tänkande med känsloladdade budskap och upprepade narrativ. När vi väl accepterat något som sant, börjar vi försvara det — oavsett bevis. Det kallas bekräftelsebias.

Grupptänkande – När konsensus går före sanningen

Socialpsykologen Irving Janis myntade begreppet groupthink – grupptänkande – där viljan till harmoni och enighet i en grupp leder till irrationella eller destruktiva beslut. Även intelligenta och välmenande människor kan begå katastrofala misstag när de undviker att utmana gruppen.
Att gå emot strömmen kräver inte bara intelligens, utan integritet och mod.

Historien om dem som vågat

Historien visar att framsteg ofta kommer från dem som vågat tänka annorlunda: Galileo, Darwin, Nietzsche, Martin Luther King. De blev alla avvisade, hånade eller attackerade för sina idéer, men de tänkte ändå.

Kritiskt tänkande som andlig handling

Det största hotet mot kritiskt tänkande är rädslan för vad vi kan upptäcka om oss själva. Kritiskt tänkande är inte bara en intellektuell färdighet — det är en andlig handling.
Det är att hedra sanningen framför bekvämlighet, utveckling framför säkerhet, frihet framför godkännande.

När du börjar tänka självständigt blir du svårare att manipulera. Du slutar vara en passiv konsument av idéer och blir en aktiv sökare av sanning.

Det kritiska tänkandet är inget man bara läser om, det är något man tränar varje dag.

Börja redan idag: ifrågasätt en nyhetsrubrik, läs en källa du normalt undviker, eller ställ en obekväm fråga till en kollega. Små steg, varje dag, bygger den mentala styrka som behövs för att stå emot manipulation och massans tanklösa ström.

Din frihet börjar i ditt eget sinne – och ingen kan göra den resan åt dig.

Relaterat

• Noam Chomsky – Manufacturing Consent (Wikipedia) • Daniel Levitin – The Organized Mind
• Maryanne Wolf – Reader, Come Home
• John Taylor Gatto – Weapons of Mass Instruction
• Daniel Kahneman – Thinking, Fast and Slow