KULTUR

Massans psykologi – Gustave Le Bon och hans varning till vår tid

Torkild Berglund, civilekonom och egenföretagare, specialiserad på affärsutveckling, PR och marknadsföring. Han har tidigare bott i Sverige och Norge, men är nu bosatt i Costa Rica (Spiritum.se om flytten till CR). Torkild är aktiv i partiet Ambition Sverige.

publicerad 13 november 2025

- av Torkild Berglund

Gustave Le Bon | Källa: Banque d'images de la Bibliothèque interuniversitaire de santé, Licence Ouverte 1.0, Public Domain

Vad händer när människor slutar tänka själva och i stället låter sig styras av känslor, auktoriteter och kollektivt tänkande? Redan 1895 beskrev Gustave Le Bon detta i boken ”Massans psykologi”, ett verk som formade allt från modern socialpsykologi till totalitära propagandastrategier. I vår tid av sociala medier, algoritmer och massnarrativ är den mer aktuell än någonsin.

Le Bon och den kollektiva sinnesförlusten

När Le Bon publicerade The Crowd: A Study of the Popular Mind (1895) väckte han både fascination och fruktan. Han menade att individen, så snart den blir en del av en massa, förlorar sitt rationella tänkande och sjunker ner till ett mer primitivt tillstånd.

”The masses have never thirsted after truth… Whoever can supply them with illusions is easily their master; whoever attempts to destroy their illusions is always their victim.”

Le Bon såg massan som ett kollektivt väsen styrt av känslor, bilder och enkla idéer. Förnuft och kritik ersätts av känslomässig smitta, upprepning och auktoritetstro, precis det som våra moderna medieekosystem bygger på.

Sju principer för massmanipulation – utvecklade

1. Känslor styr över logik

Rädsla och ilska överröstar fakta. Le Bon menade att individen i en massa regredierar till ett känslostyrt tillstånd, där instinkter tar över analysen. I vår tid sker det digitalt: rubriker utformas för att väcka affekt, inte eftertanke. Rädslan för hot, vare sig det handlar om virus, klimat eller ”de andra”, får människor att acceptera lösningar de aldrig annars skulle gått med på. Fakta blir ointressant när känslan redan avgjort vad som är sant.

2. Upprepning skapar sanning

Ett budskap som ständigt upprepas blir till slut verklighet. Le Bon beskrev detta som massuggestion: repetitionen förvandlar en idé till en känsla av självklarhet. Propagandans mästare har alltid vetat det, från Goebbels till dagens PR-strateger.

I vår tid sker upprepningen via rubrikloopar, pressmeddelanden och ekokammare där samma mening återkommer i tusen varianter. Människan upplever då inte längre påståendet som propaganda – utan som ”det alla vet”.

3. Bilder trumfar ord

Symboler, logotyper, flaggor, visuella triggers styr opinionen. Massan, skrev Le Bon, tänker inte i begrepp utan i bilder. Därför fungerar propagandan bäst i form av starka visuella intryck: tårfyllda ögon, brinnande städer, hjältemodiga symboler.

En enda bild på sociala medier kan forma en global opinion snabbare än tusen rapporter. Det är också därför censuren i dag ofta riktas mot bilder, de påverkar för snabbt, för starkt och för direkt.

4. Auktoritet bedövar omdömet

“Experter” och “myndigheter” fungerar som mentala genvägar. När en auktoritet talar med självsäkerhet slutar människor tänka själva. Le Bon kallade detta ”prestige”: den magi som omger makt, titlar och institutioner.

I vår tid har det blivit en vetenskaplig och medial prestige – ”Följ vetenskapen!”, ”Lita på experterna!”, som ofta används för att kväsa legitima frågor. Auktoriteten behöver inte ha rätt, bara framstå som orubblig.

5. Ledaren blir massans vilja

En karismatisk figur kanaliserar och förstärker gruppens känslor. Le Bon beskrev ledaren som en slags magnet: han upprepar det massan redan känner men inte kan formulera. Därigenom smälter han samman med kollektivet och blir dess röst.

I dag kan den rollen lika gärna spelas av en influencer, en politiker eller en algoritm som styr vad vi ser. Ledaren behöver inte längre tala, plattformen gör det åt honom.

6. Massan dyrkar enkelhet

Den kräver tydliga fiender och enkla lösningar. Le Bon såg detta som massans största svaghet: den förmår inte hantera komplexitet. I dag ser vi det i politiken, där slagord ersätter strategier och moralism ersätter analys. “Om du inte är med oss är du emot oss”, det är flockens mantra. Människor föredrar svart-vita världsbilder framför grå zoner, även om verkligheten nästan alltid är grå.

7. Illusioner segrar över sanning

Fakta som stör känslan förkastas, bekväma lögner vinner. Le Bon noterade att massan hellre lever i en vacker lögn än konfronteras med en obekväm sanning.

I dagens informationsklimat har detta förvandlats till en global industri av ”narrativ”. När illusionen krockar med verkligheten vinner illusionen, åtminstone tills verkligheten blir omöjlig att ignorera. Den som försöker avslöja lögnen blir ofta den som angrips mest.

Från torgmöten till algoritmer

Le Bon studerade fysiska folkmassor. I dag existerar de digitalt. Sociala medier är som psykologiska laboratorier där känslor förstärks, bekräftas och säljs.

Twitter/X, TikTok och YouTube har blivit arenor där massbeteenden skapas i realtid. En enda tweet kan utlösa vrede eller panik i hela samhällen, precis som Le Bon beskrev, men nu med global räckvidd.

Hitler, Mussolini och propagandans lärjungar

Det mest oroande är hur Le Bons teorier senare användes.

Adolf Hitler studerade Le Bons bok och använde den som grund för sina propagandaprinciper i Mein Kampf. Han insåg att människor inte vinns genom logik utan genom känsla och upprepning.
Benito Mussolini kallade Le Bon för en av sina främsta inspirationskällor och tillämpade hans idéer i sina massmöten och symboliska iscensättningar.
Även Goebbels, nazistregimens propagandaminister, citerade Le Bon i sina anteckningar.

Le Bon ville förstå massan, men hans teori blev också en manual för masskontroll. Det visar hur kunskap i fel händer kan bli ett verktyg för totalitära syften.

Gustave Le Bon i vår tid

Le Bon förutsåg något som i dag är vardag: massans psyke är ett vapen. Han skulle känna igen den moderna människan som lever uppkopplad, känslostyrd och ständigt utsatt för påverkansoperationer.

Vi lever i det han varnade för – en värld där förnuftet drunknar i känslostormar och där illusioner blir verklighet. Men medvetenhet är första steget till frihet.

Som Le Bon själv skrev:

”Civilisationer dör när illusionerna blir starkare än sanningen.”

Därför är den här boken farlig – och nödvändig att läsa

Den avslöjar hur makt påverkar medvetandet.
Den förklarar varför rationella människor gör irrationella saker i grupp.
Den visar hur känslor används som politiska verktyg.

Den påminner oss om att den som kontrollerar illusionerna kontrollerar folket. Le Bons Massans psykologi är både en varning och ett självförsvar. Den bör läsas inte av förakt, utan av frihetslängtan.

Källa opch relaterat

Massans psykologi, E-bok (EPUB, svensk utgåva) ISBN 9789187339608
NewsVoice: Gustave Le Bon genomskådade massans psykologi redan 1895

Torkild Berglund
torkild@spiritum.se

Massans psykologi – Gustave Le Bon och hans varning till vår tid

Sju principer för massmanipulation – utvecklade

1. Känslor styr över logik

2. Upprepning skapar sanning

3. Bilder trumfar ord

4. Auktoritet bedövar omdömet

5. Ledaren blir massans vilja

6. Massan dyrkar enkelhet

7. Illusioner segrar över sanning

Från torgmöten till algoritmer

Gustave Le Bon i vår tid

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Public Service på riktigt

Annonsera

Kontakt

Utgivare