Europa befinner sig i den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen sedan Kubakrisen. Ändå förs det offentliga samtalet som om eskalering vore rationell, hanterbar – till och med önskvärd. Detta är inte realism. Det är strategisk självbedrägeri.
Text: Leif Elinder, barnläkare (MD) med yrkeserfarenhet från Sverige, Australien och Nya Zeeland
Oberoende säkerhetspolitiska experter, militärer, strateger och tidigare rådgivare med lång erfarenhet av kärnvapendoktrin, varnar nu samstämmigt för att västvärlden har glidit in i en extremt farlig logik kallad preemptiv dekapiteringsstrategi. Detta är inte avskräckning. Det är förstaslagslogik.
Klassisk avskräckning bygger på tre principer: förutsägbarhet, kommunikation och ömsesidig sårbarhet. Dekapiteringslogik bygger på motsatsen: tron att säkerhet kan uppnås genom att slå ut motståndarens ledning, kommandokedjor och strategiska system innan ett svar hinner ges.När NATO möjliggör långräckviddiga precisionsslag, integrerar underrättelser nära ryska ledningsstrukturer och placerar vapensystem med minimal varningstid, spelar avsikter inte längre någon roll.
I kärnvapenstrategi är det kapacitet och tid som avgör hur handlingar tolkas.
Kubakrisen löstes inte därför att ledarna var modiga, utan därför att de tvekade. De fruktade militär automatik och förstod att rationella beslut i ett system med krympande beslutstider leder till katastrof.
Läs även: Dekapiteringslogik och vägen mot okontrollerbar eskalering
I dag sker motsatsen: varningstider förkortas, AI-system tilldelas ett större utrymme och politiker talar om ”begränsade” kärnvapenutbyten. Detta är exakt den miljö där ett misstag, en feltolkning eller en falsk varning kan bli oåterkallelig eskalering.
USA:s geografiska avstånd skapar en farlig asymmetri. Europa är inte åskådare i denna konflikt. Europa är slagfältet. Ändå agerar europeiska regeringar som om kärnvapenkrig vore ett teoretiskt hot och diplomati ett tecken på svaghet.
Hannah Arendt varnade: ”Ondska uppstår när människor slutar tänka”. Kärnvapenkrig kräver inte hat, utan procedurer, lydnad och tystnad. Historien visar gång på gång hur detta slutar.
Ett kärnvapenkrig i Europa kommer inte att börja med total förintelse. Det kommer att börja med ett ”begränsat” beslut – taget i tron att motparten ska backa. När båda sidor börjar tro att förstaslag kan vara rationellt, har avskräckningen redan kollapsat. Att varna för detta är inte defaitism. Det är inte illojalitet. Det är ansvar. I en kärnvapenålder är det farligaste vi kan göra att sluta tänka.
Freethinking Internationally Respected Experts-referenser
- ”Det finns inga vinnare i ett kärnvapenkrig – bara katastrofer.” – Prof. John Mearsheimer
- ”Förstaslagslogik är i praktiken ett självmordsrecept i ett kärnvapensystem.” – Prof. Jeffrey Sachs
- ”När beslutsfönstren krymper ökar risken för oavsiktlig eskalering dramatiskt.” – Col. Douglas Macgregor
- ”Den största faran är inte illvilja, utan automatiserad lydnad.” – Ray McGovern
FIRE – Freethinking Internationally Respected Experts – ett informellt samlingsnamn för oberoende forskare, militärer, diplomater och analytiker som prioriterar empirisk analys, folkrätt och långsiktig global säkerhet framför politisk opportunism och narrativ disciplin.
Text: Leif Elinder, barnläkare (MD) med yrkeserfarenhet från Sverige, Australien och Nya Zeeland
