Genomslaget av ett TV-program

Tänk att före 1987 fanns det bara två TV-kanaler i Sverige och de sändes båda av Sveriges Television. TV 1 som inledde reguljära sändningar 1956 och TV2 som började sända 5 december 1969. Då på 50- talet var TV ovanligt i hemmen och jag minns hur en familj som bodde högst upp i vår trappuppgång släppte in gårdens ungar för att se Ivanhoe. Den spännande TV-serien om en riddare. Det ledde till att vi barn ordnade riddarspel och krig med lansar gjorda av julgranar. Genomslaget från programmen var enorma.
Det största genomslaget hos mig var att jag ville göra film. Jag målade tidigt bilder som fick långa utläggningar om vad de innehöll. Att kunna lägga bilder efter varandra och få andra att förstå vad de ville säga var som en slags jultomtens verkstad för fantasin. Men i hemmabions värld var det inte särskilt fantasifullt.
Pappa hade inhandlat en dubbelåtta filmkamera och spelade in vår vardag eller födelsedagar. Men främst vardagen. Sedan ordnade han biokväll i vardagsrummet. Det blev nästan pinsamt då middagsgäster tvingades titta på när vi badade eller låg och solade.
Men det fanns något där som kittlade. Så jag funderade tidigt på hur man skulle göra film. Satt och räknade sekunder på mattinén för att få reda på om det fanns någon gyllene längd för en scen. Men det fanns det naturligtvis inte.
Barndomen var både våldsam och traumatisk och här samlades en slags förutsättning för att reda ut och berätta.Senare skulle jag komma att läsa mycket av Jan Fridegård och hans ord i en biografi gjorde visst intryck:

“Min barndom och min uppväxt är en rik källa att ösa ur”

Så kände jag också, även om ordet rik just då kändes aningen malplacerat så förstod jag vad Jan Fridegård menade. Allt ont han utsattes för blev källa till hans berättelser.
I min värld hade jag flera historier men de var också av sådan art att jag inte riktigt vågade berätta dem.
Den första riktigt halvprofessionella filmen gjordes med stöd av Moviemakers i min konstklass i Hjulsta skolan. Den handlade om en överdos och den byggde på en sann historia från min barndom.
Under tiden på Dramatiska Institutet fick vi chans att experimentera med olika sätt att klippa och då lärde jag hantverket.
I och med att jag började på radion växte sig lusten att göra film allt starkare och när så Sveriges Television körde i gång ungdomsserien Häftig fredag visste jag precis vad jag ville göra.
En kortfilm om en fredagskväll inspirerad av mina egna fredagskvällar i förorten då jag var tonåring men nu istället placerad i en småstad. “Häftig Fredag i Mariefred”
Börje Peratt
LINKEDIN
Börje Peratt – Sverige | LinkedIn
MEDIADATABASER
Börje Peratt SFI Filmdatabas
Börje Peratt – IMDb
Börje Peratt – Mediedatabas</a