NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Det är så viktigt att landstingspolitikers brist på ansvar för människor kommer fram i ljuset. Att vi behandlas som produkter i vården. När det gäller psykiatrin våldför man sig på patienter genom att medicinskt lobotomera dem eller försöka uppfostra dem till att ändra sitt beteende genom kognitiv terapi. Det är metoder som kostar lite i jämförelse med ett mänskligt bemötande på jämställd grund. Medicinerna botar inte men patienterna försvinner en tid från vården (bra statistik för landstingen), men återkommer sedan eller dör.
Text: Kerstin Ögren, tekn.dr i samhällsplanering och socialpsykolog samt författare. Hon har arbetat 35 år som handledare i psykiatrin, äldre-och barnomsorgen. Foto: Agneta Sommarström
Inget behövdes bättre än Zarembas artiklar i DN om sjukvården. Även Daniel Valescos skildring av psykiatrin i dokumentären ”Den fastspända flickan” *) skulle kunnat bli en öppning om etablissemangets makthavare varit intresserade av vad som behövs för att kunna bota patienter.
Men efter en tid verkar avslöjanden som handlar om vanvården i psykiatrin falla i glömska. Patientens egen livshistoria möts med ointresse. Så mycket prestige finns cementerad i psykiatrin.
Men även Berlinmuren föll till sist när tillräckligt många utmanade systemet. Tack Daniel Valesco för att du i din dokumentär redovisade hur det kan gå till i psykiatrin. Det är ett sekretessbelagt område i vårt samhälle där insynen nästan är obefintlig varför etablissemangets maktorgan (även kontrollorganen) fortsätter att förnedra patienterna genom att i grunden vara ointresserade av människan bakom hennes diagnoser.
Psykiatrin kränker dagligen sina patienter
Psykiatrin kränker dagligen sina patienter, som inte har någon möjlighet att försvara sig.
Jag har skrivit om och arbetat med förändring av psykiatrin genom handledning och ledarutbildning i hela mitt yrkesverksamma liv. Motståndet kommer alltid förr eller senare från etablissemangets ledare som hävdar vetenskaplig evidens, sekretess och diagnoser. Oftast är det bara tomma ord, försvar för det som pågår.
Det går inte att evidensbasera hur patienterna misshandlas eftersom någon prövning inte får ske. Patienternas protester hörs inte utanför institutionernas väggar.
De kränkta patienterna har ofta ingen talan om ingen uppmärksammar dem som Daniel Velasco gjorde. Kunskapen är därför mycket låg i samhället om vad som pågår bakom stängda dörrar.
*) Den fastspända flickan handlar om ”Nora”, vars självskadebeteende ledde till tvångsomhändertagande på vårdhem, och vilka konsekvenser en icke-fungerade psykvård kan få. ”Nora” prostituerade sig som 17-åring, och blev våldtagen av dåvarande polischefen och ”feministen” Göran Lindberg.
Den fastspända flickan var nominerad till både årets dokumentär och årets radioprogram när Stora Radiopriset delades ut den 19 september 2013.
Inget parti arbetar ännu aktivt med frågan om en total förnyelse av psykiatrin, vilket behövs. Politiker och tjänstemän i maktpositioner ändrar bara lite på ytan. Man litar på psykiatrikerna som har makten idag. Psykiatrikerna är medicinare och delar ut medicin (som endast borde ges tillfälligt vid svår ångest) och kompletterar kanske (i bästa fall) med det billiga alternativet kognitiv terapi som syftar till att förändra patienternas beteende. Ingen av dessa sk experter går till grunden med vad människors psykiska ohälsa beror på.
De gängse metoderna idag, tablettförskrivning av psykofarmaka och beteendeterapi (kognitiv terapi) lägger ytterligare skuld på patienterna.
Detta sker genom att inte lyssna på patienterna och ha kunskap om hur deras kärva livsbetingelser skapat psykisk ohälsa hos dem.
Det nuvarande vården tar inte patienterna på allvar. Makthavarna, psykiatrikerna och allmänläkare lyssnar inte på vad patienterna har att berätta utan gör snabba, slarviga bedömningar som passar med någon diagnos och sedan uppmanas patienterna att äta psykofarmaka.
Konsekvenserna av detta är att åtgärderna blir helt missriktade, och ger ofta allvarliga biverkningar. Patienterna blir helt enkelt lurade in i ett medicinberoende, som enbart dämpar symtom utan att komma åt orsakerna till den psykiska ohälsan.
Psykiatrin behöver helt andra utgångspunkter
Psykiatrin behöver helt nya utgångspunkter. Personalen, de som har makt, ser oftast patienterna som objekt och har inte en levande kommunikation med dem. Den bristande, kränkande kommunikationen som ofta liknar den som patienterna haft i nära relationer privat och/eller i arbetslivet som orsakat deras psykisk ohälsa upprepas i den vård vars uppgift är att bota dem. Detta förhållande ökar naturligtvis patienternas ångest och förstärker deras känsla av maktlöshet.
Men psykiatrikerna fortsätter mekaniskt att diagnosticera och skriva ut medicin som försvårar patienternas möjlighet att bli botade. Psykiatrikerna tittar på symptomen (ex beteendena) och diagnosticerar utan jämbördiga samtal.
Det fordras stark självtillit hos personalen i en sådan vårdmiljö för att orka stå kvar på patienternas sida och lyssna på dem. Personal som vill det behöver handledning och stöd från sina chefer. Tyvärr brister det i dagens hierarkier. Jag har arbetat i många år med handledning för personal i psykiatrin. Jag har då fått erfara vad som händer med personal som ifrågasätter nuvarande innehållet i vården.
Personal som vill förändra vården och arbeta med jämbördiga samtal med patienten så att de kan förstå varför patienterna drabbats av psykisk ohälsa lever ofta i stressituationer. De blir ibland direkt motarbetade av sina chefer .Om de ifrågasätter innehållet i den vård som ges ifrågasätts ofta deras lojalitet mot överordnade och de straffas genom förflyttning till sämre arbete, eller sägs upp på påhittade grunder som ”samarbetssvårigheter” etcetera.
En jämbördig, tillitsfull kommunikation är nyckeln till att bota psykisk ohälsa
En mänsklig psykiatri behöver personal med utbildning i samverkansprocesser och konflikthantering där deltagarna utgår från sig själva.
Utbildningens fokus måste vara personalens förmågor att möta patienterna i jämbördiga, tillitsfulla samtal och att ge den gedigna kunskap om hur vi reagerar på psykosocialt förtryck.
De som i framtiden har maktpositioner i psykiatrin måste ha egna upplevelser av och kunskaper om hur allvarliga brister i kommunikationen mellan människor orsakar psykisk ohälsa. Så länge sådana kunskaper saknas hos makthavare och vårdpersonal kommer den psykiska ohälsan att fortsätta öka lavinartat.
Text: Kerstin Ögren
Läs mer på hemsidan www.communis.se (Kerstin Ögrens böcker kan beställas genom att du mailar henne på kerstin.communis [at] telia.com)
Vi måste bita huvudet av psykiatrin! Den är en styggelse på vetenskapens kropp!
Jag startade idag 2016-06-13 en grupp på Facebook, den heter “Citizen Science Psychiatry”: https://www.facebook.com/groups/931118100345011/ tänker bjuda in hela världen, gå med i den så kan vi påbörja den (r)evolution som behövs.
Jag kommer att fylla i den lite mer under morgondagen, syfte, tillvägagångssätt o.s.v men gå gärna med nu. Skriv gärna på Engelska och bjud in hela världen!
/Mvh Me, myself and I
Tyckte nog att det gick att läsa hur du skrev om ansvar för individer som sällan eller aldrig kunnat ta det.. Det är inte lojalitet utan förtryck.
castoropollux det handlar inte om pengar, utom om makt och maktlöshet vilket är en del av vad vi kallar för lojalitet.
De som inte får hjälp är de som hålls i okunnighet om att hjälp finnes. Den som inte vet kan inte ifrågasätta eller kritisera. Därför är koloniseringens första regel att stänga inne kunskapen, hindra människor från att lära sig läsa och skriva, utbilda sig, fördjupa sina kunskaper eftersom lönsamhetsbubblan och vinstballongen fort spricker när mänskligheten inser att de luras på inte bara konfekten utan allt de skulle ha nytta av..
Ingen kan bli expert utan de rätta verktygen och de lärde sig redan kyrkan att behålla för sig själva.. De talade på den tiden latin och nog talar vårdapparaten med alla sina sladdar, piller och besynnerliga trollformler fortfarande ett språk bara de själva har nytta och vinning av.. På samma sätt korsfästa de i all oändlighet många dyrbara sanningar för sin egen makts skull.. Söndra och härskna.. En medveten felstavning och trots allt en konsekvens av metodiken.
Den som inte kan eller vet kan omöjligt ta ansvar för sig eller kritisera andra.. Den som blivit slagen, negligerad, utsatt, kritiserad och som en följd därav tidigt fattat existentiella beslut kommer svårligen våga ifrågasätta de uteblivna resultaten..
Vet inte riktigt om lojala till arbetsgivaren är så adekvat. De är mer lojala till sin okunnighet, till mindre lyckade resultat. De har ju nöjt sig med låga löner och kan tack vare sin okunnighet inte ställa krav heller. Utbildningen håller ju inte klientelet till arbetskraft särskilt informerade om vare sig framgång eller adekvata metoder.. Så “biter inte den hand som föder en” är inte så adekvat det heller. Det råder ett kompakt missnöje inom vårdapparaten över löner, förmåner, arbetstider osv. Bidrar inte ens arbetet till en hoppfull miljö måste det gå ut över någon. Särskilt som man arbetar hårt på att patienter och personal inte ska etablera kontakt och utveckla förtroende.. Det finns flera intressekonflikter vars konsekvenser över arbetsglädjen och resultaten är förödande.. Här får man stava Status Quo med stora bokstäver och givetvis kostar gökungen en hel del att göda..
Att personal läser journaler, bryter mot tystnadsplikt, hånar patienter, lär de sig på plats, inte under utbildningen.. Det kan vem som helst Wallraffa sig fram till.. Vore organisationen genomsyrad av heder och respekt skulle skandalerna knappast formeras till jättevågor och översvämma medierna i sin våta natur av röta och instängd odör… vänder vi blad i flödet så står samma ihåliga förklaringar där som alltid. “De ska öka resurserna för det som redan borde varit implementerat för länge sedan”. Att socialen låter likadant vid varje skandal är ingen slump. Frågan är ju hur de bägge kan upprepa samma fel och samma svar oavlåtligen och oändligen…
Dessutom skulle ju anställningsintervjuer kunna sålla bort inte bara de värsta och olämpliga exemplen. Istället ser det ut som “tvångströjorna” sitter på personalen eftersom så mycket av underströmmar ändå är möjligt i arbetskläder hos en organisation som borde ägna sig åt mänsklighetens mest vördsamma arbete.. Man har onekligen lyckats pressa in otroligt fyrkantiga existenser i vad som borde vara runda och mjuka möjligheter.. Där har sjukvården blivit sig själv i allt mer sjuk vård.
Man måste ställa sig frågan vad hjälp betyder? Vem avgör om verbet “hjälp” har exekverats? Den som gav “hjälp” eller den som tog i mot “hjälp”? Blir man inte bättre av den hjälp man fick, så var det inte hjälp man fick, eller hur? Ansvaret, omdömet och makten ligger hos dig. Ge inte bort det. Jag begriper mig inte på folk som ger över sin egen makt till någon som inte ens är lojalt till en. Gör man det lägger man också över tolkningsföreträdet och avgörandet om man fått hjälp eller inte fått hjälp till den som gav hjälp som inte är lojal till dig. Klart som korvspad att dem som gav hjälp då säger att du fått hjälp trots att du inte blivit bättre. Då är det ditt eget fel att du inte blivit hjälpt, och då behöver du ännu mer hjälp av dem som inte är lojal till dig. Du kan ju inte själv bestämma vilken behandling/synsätt psykiatrin har. Lämna dem därför i sticket om de inte vill hjälpa dig på det sätt som du vet att du behöver – det är bara du som är expert på att veta vilket liv du vill leva. Ingen annan.
In all comes down to loyalty.
Personal inom psykiatri är lojala till arbetsgivaren – inte till patienterna; detta då man inte biter den hand som föder en. Om du däremot själv finansiärer din egen hjälp (privata psykoterapeut) riktas lojaliteten från behandlarens till dig.
Därför din egen skyldighet att reda på vilket synsätt/människosyn och behandling du tror på samt finansiera det hela själv.
Sköterskan som vägrade bälta och ansåg att metoden överanvändes och missbrukades, användes kränkande, fick ju sparken och vägrades arbete pga “säkerhetsskäl”. Hennes inställning var en säkerhetsrisk.. Vården är och förhåller sig totalitär.. Det är ju också en fråga om information. Någon ljuger, utelämnar viktigt info i journalföringen.
Kunskapsbristen är enorm och de som anställs får alltså arbeta under otroligt dåliga förhållanden med synnerligen dåliga resurser. De enda som kan trivas är inte sällan de omänskliga och de sätter snart igång att roa sig, demonstrera sin makt och sin okunnighet, på patienternas bekostnad…
Psykiatrin är alltså instansen där få vill arbeta och det kan ju vara ett tydligt tecken på att resurserna inte bara är små utan att metoderna är så dåliga.
Var är arbetsglädjen, metodiken i att man arbetar med att läka och bota..? Finns det en väg in i psykisk sjukdom finnes ju också en väg ut.. Efter 50 år av verksamhet borde man vid detta laget vara välorganiserade verktyg för att hjälpa och läka till hälsa. Dessutom varar boten länge ety styrkan i att läkas är att kunna möta framtiden betydligt solidare och starkare än före.. En kris för ofta upp gamla händelser till ytan och där finnes ju mycket att ta tag i för alla de som förstått vådan av “vi jobbar inte med känslor”.
…….. ………… ………….. ……………… ……………… …………….. ………….
Resultaten av lobotomin är ju spöklikt lika resultaten av medicinskt baserad psykiatri. Det blir lugnt på avdelningarna. Den bristfälligt och undermåliga personaltillgången kan hållas effektiv i kostnadshänseende.. Inte sprakar det eller slår gnistor om ect-behandlingens framgång heller. Här räknas resultatet på samma sätt som med lobotomin. Symptomen är borta och därmed är problemet röjt ur vägen.. En simpel vårdfilosofi kan tydligen leva gott på det och den okunnighet man röjt undan alla goda resultat med. Patienterna ska helst inte veta något om alternativen eller bestående goda resultat. Håller man lönerna låga så kommer ju säkert ingen personal ha kunnande nog att avslöja missförhållandena utan skuldbelägga en redan belastad patient istället.. Den bästa metoden är tydligen om patienterna glömmer hur illa behandlade de blivit..
När det sker en ordentligt kritisk artikelserie i mainstreammedia, då först tror jag på förändring.
Men bra att människor som Kerstin ändå finns och vågar uttala sig. Men utan magisterexamen så har hon liten inverkan. Svenska professorer tiger som muren.
Thomas, Åke, Anna och ni andra som är på patientsidan>>> Det har hänt mig också!!! Resultat? Bara det vanliga, 17 år av misär och totalt förfall, skapat av Paroxetin/Seroxat/Paxil.
För övrigt så anser jag att psykiatrins övergrepp, genom tiderna, endast står strax under vad krig gjort mot mänskligheten. Från den tidiga lobotomin till dagens “kemiska” lobotomi, helt utan vetenskaplig förklaring!!!
Vi får nog fortsätta att klaga, i stillan ro, i alternativmedia.
Och bland det mindre goda med det, är att vi hela tiden får höra hur “örter” och “rymdskepp” är den egentliga boten. Jag tror ni missar hur lätt det blir för etablissemanget att avfärda oss som “foliehattar” då. Det är väl ganska uppenbart vid det här laget att även om ni nu har rätt, så kommer inte samhället att acceptera det förrän det är absolut nödvändigt.
Min åsikt är att det är bättre att koncentrera sig på att kritisera, ingen vill lyssna till våra alternativ, så vi tar den debatten när nuvarande regim avsatts?
Ove – 2015
tack för att ni gjorde denna artikel möjlig. de känns som att de inte finns någon väg ut smärtan är olidlig överallt och de blir värre jag är 22 år gammal och varit patient nästan hela mitt liv. jag är så slut och så trött och så ledsen finns ingen riktig trygghet den kastades bort nu finns de bara tysta hot och jag är trött jag är så trött och svag och vill bara få andrum och vara i ro, de är omöjligt nu börjar till och med vänner ta avstånd från mig de orkar inte se mig såhär. de gör för ont för dem och de kan inte förstå. de finns kvar men de är så långt borta. jag är livrädd för jag vill inte att mitt liv ska sluta såhär. stämplad till allt.. och jag har trott att de var de enda jag förtjänade sen att jag inte förtjänar nånting. man kan verkligen bli paralyserad av rädsla och då misstror människor en mer. de som man känner trygghet med får inte vara kvar har inte tid för de har sitt liv, de som är kvar är manipulerade eller saknar förmåga att förstå. de behandlar oss som sopor .
Det finns många områden inom sjukvården där skadade får fel diagnos av doktorer med otillräcklig kunskap om samband mellan skador och besvär. Många nackskadade (“whiplash”) har kunnat läsa i sina journaler och intyg att de lider av psykosomatiska besvär eller psykiatriska diagnoser och som följd av sådana grundlösa påståenden blivit satta på olika farmaka, vilka endast drogar ner dem och gör deras liv till rena eländet.
Hade de genast efter olyckan, som startade besvären, fått korrekta diagnoser på skadorna i övergången mellan halsrygg och skallbas, eller i hjärnans blodkärl, när den kraftigt dunkade mot det hårda skallbenet, skulle tillvaron raskt kunnat förbättrats när en instabilitet i nacken botats genom kirurgi.
Hade hjärnans nervceller fått adekvat vila under lämplig tidrymd, kanske inte så många av dem behövt dö och därmed minskat riskerna för att den skadade skulle bli handikappad till följd av hjärnskador, som svensk sjukvård brukar missa.
En vacklande trasig halskotpelare kan trycka på den drabbades hjärnstam och framkalla en mängd besvär som av okunniga läkare hänförs till psykiska besvär av skilda slag när trycket mot hjärnstammen blir för stort när skador i någon av de tre översta halskotorna inte uppmärksammats – därför att svensk sjukvård ännu inte kan diagnostisera skador vilka kräver specialkunskap och lämpliga utrustningar att utreda med.
Att vid trafikolyckor hävda att drabbades besvär beror på psykiatriska diagnoser ger försäkringsbranschen stora möjligheter att slippa betala ut ersättningar till drabbade
som ger klirr i kassan både för den och dess välbetalda försäkringsläkare! – men ofta livslångt lidande för trafikoffren, samt stora kostnader för samhället!
Bryr sig sjukvårdspolitiker och myndigheter om detta?
Hej alla som kommenterat min artikel om vanvården i psykiatrin.
Jag har arbetat i många år med samverkansprocesser mellan personal i vård-och omsorg. Dessa processer bygger på varje deltagares civilkurage och förmåga till inlevelse i patienternas psykosociala livserfarenheter Men så länge politiker och tjänstemän i kommuner och landsting inte stöttar sådana processer, eftersom de inte sätter sig in i vad som händer med patienternas hälsa, förstår de inte heller vilka insatser som måste prioriteras. Därför satsar man pengarna på fel saker, och undergräver peronalens möjligheter att bemöta patienterna på ett bra sätt.
Det behövs kunskap och vilja för att i grunden förändra psykiatrin så att patienterna får den hjälp de behöver.
Förutom att patienterna idag blir märkta för livet av farliga mediciner, vilket självklart är en katastrof i sig, är det samhällsekonomiskt en katastrof eftersom samhällets makthavare gör patienterna helt beroende av deras felaktiga insatser.Detta medför i sin tur att patienterna förnedras ytterligare. En ond cirkel alltså som måste brytas genom att utgå från patienternas behov.
Mina böcker “VEM är du som bedömer mig” och “Kommunikation som främjar psykisk hälsa” handlar om detta.
Ni kan ni beställa dem på min mailadress kerstin.communis@telia.com
Bra artikel!
Det är mycket viktigt att problemen i psykiatrin tas upp.
Psykiatrin har verkligen spårat ur och fastnat i en värld av hundratals olika diagnoser, otaliga mängder psykofarmaka och elchocker (ECT).
Enligt psykiatrin och läkemedelsindustrin så är vi alla mentalt störda: http://www.peterularsson.se/diagnoshysteri-psykiatrin-ser-oss-alla-som-mentalt-storda/
Hela psykiatrin måste i grunden rensas ut och reformeras – gamla värderingar och människosyner måste skrotas.
Det finns alternativ till diagnoser, psykofarmaka och elchocker (ECT)!
Problemet är att de inte satsas på och lyfts fram!
Patienterna har inga valfriheter utan är fast i att välja de psykiatriska lösningarna = psykofarmaka eller elchocker.
Min vision om en alternativ, medmänsklig och kärleksfull vård har jag skrivit ner här:
http://www.ect-behandling.se/vad-ar-alternativet-till-elchocker-ect-behandling/
Men det finns ett stort problem med den! Både psykiatrin och läkemedelsindustrin kommer att förlora pengar, kontroll och makt.
Det är dock något jag kan leva med.
Det är mycket bra att det äntligen kommer fram i ljuset vad som sker inom vården/ Psykvården. Det er många böcker skrivna mest på engelska, då problemet är nu störst i USA, där 60 % av ungdomer går med diagnosen “psykic disability” kanske livlång pga av själlösa frågeformulär. En påhitt från läkemedels industrin som tjänar miljarder på att sälja Tbl som förstör hjärnan, köpa doktorer och andra beslutsfattare. Värre en den Maffian vi har hört talas om. Hela systemet är så korrupt att man blir illamående när man ser bakom kulisserna. Mest lidande blir patienter som har kommit in i denne malström.
Att människan reagera med känslor av olik slag på traumatiska händelser i livet vet vi alla, om dessa händelser blir övermäktiga, därför att man inte har någon fungerade social miljö runt sig, där man kan lätta sitt hjärta, blir det ibland mer akuta reaktioner. Parallellt med utvecklingen inom Psykiatrin har en världsomfattande destruktion av familjen och samhället ägd rum. Nu är alla så upptagen av sig själva och de kvarnhjulet för att tjäna mera och därmed “lycka” att man inte har tid längre för sin medsyster/broder eller ens sina barn.
Kerstin har alldeles rätt, det krävs mänsklig kontakt och förståelse på det planet patienten är och inte där doktorn och personalen är .
Jag minns händelser när jag var en ung doktor och arbetade inom Rehabilitering det var för nästan 40 år sedan. Jag var chockerat hur man behandlade patienterna. När jag gick till Överläkaren och klagade, hotades jag med uppsägning, jag skulle hålla tyst.Då jag just hade börjat vågade jag inte gå vidare, vårt skulle jag vända mig? Först 20 år senare vågade Dagmar offentlig anklaga vården, då var tiden inne och det skapades en lag. Allt sedan dess har jag arbetat på det sättet som jag anser är rätt men motståndet upphörde aldrig inklusive ifrågasättande.
Människans tankesätt har sedan Newton präglats av mekanistisk och själlös synsätt.Vi börjar långsam närmar oss en ändring,om vi kan avslöja de transhumanister, därför är det viktig att hålla diskussionen vid liv och sprider budskapet. Ju mer som vet om dessa missförhållanden desto snabbare kommer det att ändra sig.
Vi behöver röster som sprider humanism och etik och detta gäller inte bara människor, även alla levande varelser, så länge vi inte har integrerat denna tanken inom oss själva kommer vi inte kunna ändra något. Vi måste börja med våra egna idéer och fördomar och radera dem som er skadlig för allas bästa, då börjar också rädslan försvinner och därmed makten som försöka få oss i en viss riktning.
Staten har våldsmonopol – punkt slut. Act accordingly.
Mycket bra artikel Kerstin, som sätter fingret på det verkliga problemet med vård
i allmänhet och psykvård i synnerhet. – Det är den mänskliga kontakten och att
bry sig om orsaken till patientens problem som fattas inom psykiatrin.
Ok. Jag erkänner. Psykiatrin suger hästdynga. Gotta dig nu, Janne, om du läser detta 🙂 Speciellt psykiatrin i Sörmland som för övrigt har skyhög och ständigt ökande självmordsstatistik. Jag är så jefla trött på dem. Min journal är så rörig att varken jag eller någon läkare vet ut eller in. Det verkar heller inte finnas någon helhetsbild. Det finns inte en enda individ som har någon förståelse eller insikt om komorbiditet, utöver att begreppet existerar och att vissa diagnoser tenderar att följas åt.
Tack vare detta utsatt för felmedicinering som skickade in mig på psyket under 4 veckor. Det allra bästa var att höra en kompetent läkare (ja, han var faktiskt kompetent, ingen ironi) uttala sig om att ‘man inte ska kunna reagera så på den medicinen’ när jag förklarade vad som hände och hur jag hade reagerat. Om personen ifråga hade varit insatt i autismspektrumproblematik hade han vetat att det är en typisk reaktion på ämnet för oss som har den personlighetstypen.
Dynghögar. För mycket specialisering. Ingen ser något utanför sin egen lilla trådstump och det funkar ju inte när en jacka ska sys. Arseholes!
@ Åke i Sörmland
Jag vill bara komplettera din kommentar med att en hel del av de tyska SS-psykiatrikerna tog sin tillflykt till det neutrala Sverige. Efter en kort tids karantän kom de in i den svenska psykiatrin och långt in på 60-talet arbetade ett betydande antal av dessa som läkare och överläkare inom den svenska psykiatrin. Det var bland andra dessa som satte kursen för hur den svenska psykiatrin skulle utvecklas och utformas. Det finns än i dag patienter som minns doktorerna och överläkarna som talade med tysk brytning på våra svenska mentalsjukhus.
T4 är för övrigt en ruggig historia som har fått alldeles för lite uppmärksamhet i svenska medier.
Den här diskussionen har funnits i USA decennier, men i Sverige har det varit locket på i media. Att debatten startats nu visar bara på hur effektivt media filtrerat svenska media.
Har Hitlers T4 nämnts någon gång i svenska media? När det beslutats att WWll kriget skulle avslutas och Hitler skulle förlora, reste gräddan av psykarna till USA, 1943.
OT: Att kriget bara var business as usual kan man ju fråga sig, varifrån man fick bränsle till Messerschmit ifrån.
Tycker som Julius att när det finns alternativ som “..baseras på flera tusen år gamla kunskaper s.t.ex. akupunktur,ayurveda m.m..” — Man kan tillägga: riktig (giftfri etc!) kost och hem-miljö, Homeopati, EFT, NLP, massage av olika slag etc.
Varför använda mediciner och metoder som förgiftar och skadar när det finns naturprodukter och metoder som inte skadar?!!
Det finns så mycket man kan prova F Ö R S T ..innan man sätter in syntetiska kemikalier och behandlingar som skadar t.ex. ECT!
Bravo! Det var modiga ord ..och inga visor! Mycket bra artikel, som tål att läsas flera gånger ..helst av ansvariga inom den sjuka ‘vården’!!
Kerstin Ögren, vad är din inställning till ECT?
Äntligen det börjar komma ut mer och mer att läkemedelsmafians syfte är inte att bota de sjuka,deras syfte är att hålla de i någorlunda form med LIVSTIDS MEDICINERING så att de kan sälja mer och mer medicin till fler och fler patienter.Det endaste sättet att undkomma deras klor är att söka hjälp inom alternativ mediicin med naturprodukter och metoder.Många av dessa kunskaper baseras på flera tusen år gamla kunskap s.t.ex. akupunktur,ayurveda m.m. Länge har dessa kunskaper varit gömda för oss medborgare för att kunna vilseleda oss och hålla oss sjuka för att kunna medicinera oss med deras dyra många gånger verkningslösa mediciner.