Jan Norberg är pensionerad konsult med en bakgrund inom svensk industri. Han är sedan några år bosatt i Portugal. Jan är en engagerad samhällsdebattör. 
OPINION. Lejonparten av dagens pensionärer är betalande medlemmar i någon av de större pensionärsorganisationerna, de två största är PRO och SPF. Ordförande och högsta makthavare i SPF Seniorerna heter Eva Eriksson och hon har, som många av hennes föregångare, rekryterats från kadern av trötta, komprometterade och förbrukade expolitiker från Riksdagen.
Text: Jan Norberg | Jan Norberg (foto: NewsVoice) och Eva Eriksson, SPF Seniorernas förbundsordförande (pressfoto: Tomas Södergren för SPF)
Eva Eriksson representerade under sin aktiva tid i Folkpartiet, numera Liberalerna. Det finns anledning utgå ifrån att hennes partisympatier fortfarande ligger kvar hos L. Hon har i alla fall inte på något sätt distanserat sig från detta ultraliberala och starkt socialistiska och migrationsvänliga parti.
Hon skriver den 9:e mars 2021 en artikel i SvD där hon utgjuter sig över dagens pensionssystem och hur illa designat detta är. Rubriken på hennes artikel: ”Det saknas en ärlig debatt om pensionen” är nog ett närmast oslagbart hyckleri och som framgår av hennes inlägg har hon mage att ifrågasätta och kritisera ett pensionssystem som hon själv varit djupt involverad i att genomdriva och rösta igenom i Riksdagen. ”How dare You?”, som Greta Thunberg skulle kunna ha uttryckt saken.
Eva Erikssons utspel är inget annat än ett makalöst exempel på den dubbelmoral våra korrupta expolitiker, utan att skämmas det minsta, kan ge uttryck för. Att som ytterst välbetald förbundsordförande för Sveriges näst största pensionärsorganisation uppbära både denna saftiga lön samtidigt, som hon tar ut sin riksdagspension, gör hennes hyckleri närmast obegripligt.
“Är alla SPF Seniorernas medlemmar så korkade att de inte begriper bättre?”
Eva Eriksson är den partipolitiska nepotismen personifierad. Hon har dessutom mage att på debattplats i SvD framföra kritik mot ett pensionssystem, där hon haft sina egna fingrar så långt ned i syltburken att hon sannolikt tvingas kapa armen jäms med armbågen för att med tillräcklig radikalitet kunna frigöra sig från sin egen skuld för hur illa dagens pensionssystem fungerar.
Att SPF, med henne som ordförande, överhuvudtaget har några betalande medlemmar är i sanningens namn en gåta, och tittar man på hur lite denna organisation åstadkommer för att verkligen göra något åt pensionsparadigmet, så tätnar mystiken, eller är alla SPF:s medlemmar så korkade att de inte begriper bättre?
Nu är ju förvisso SPF inte värst i klassen. PRO står ju självklart i särklass med sina intima knytningar till sossarna.
År efter år pågår denna pensionsbluff, alltmedan de båda pensionärsorganisationerna inte lyfter ett finger för att åstadkomma ett paradigmskifte beträffande vårt pensionssystem. Lite gnäll inför varje val är vad de på sin höjd åstadkommer. Å andra sidan med avdankade riksdagspolitiker, som till exempel Eva Eriksson, i ledningen så tar dessa alltid mer partikollegiala hänsyn än att de verkligen driver sina medlemmars intressen. Kan det bli sämre?
Varför törs inte Eva Eriksson ifrågasätta hela systemet?
Dagens pensionssystem har av många olika skäl helt tjänat ut, och kanske är det för att en folkpartist, Königsson, frångick sin ideologiska hemvist och anslöt sig till socialisterna när de 1959 drev igenom ATP reformen.
Det pensionssystem vi nu, sedan 1999, tvingas leva med är en relik med starkt kommunistiska inslag och som överlevt sig självt.
Varför en ”liberal” expolitiker som Eva Eriksson inte törs ta upp en ideologiskt orienterad debatt om dagens pensionsparadigm är synnerligen märkligt, men det bevisar väl ganska tydligt det partipolitiska hyckleri som hon fortfarande är en del av.
Liberalerna är idag fast ankrade i dyn med ca 2,5 % av väljarnas förtroende, med sådana som Eva Eriksson kommer L aldrig in i Riksdagen igen och det kanske är bäst så för Sverige.
Text: Jan Norberg