Regeringen, S, SD, V, C och MP presenterade idag en bred överenskommelse om en kraftfull och snabb utbyggnad av Sveriges försvar motsvarande 300 miljarder kronor.
Partierna är också eniga om att Sverige bör sträva efter att nå ett eventuellt ytterligare NATO-mål på 1,5 procent av BNP för bredare försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar. För att möjliggöra denna historiska upprustning kommer utbyggnaden inledningsvis att finansieras genom lån, vilket markerar ett tydligt styrkebesked för Sveriges säkerhet.
På bara några år har Sveriges försvarsanslag fördubblats, och under nästa mandatperiod kommer de att öka ytterligare. Givet det påstått ”exceptionella säkerhetspolitiska läget” betonas behovet av att agera snabbt. Överenskommelsen innebär att nya försvarsutgifter, inklusive stöd till Ukraina, tillfälligt ska lånefinansieras under perioden 2026–2034, med en maximal skuldökning på 300 miljarder kronor.
Av dessa får högst 50 miljarder kronor användas till investeringar i civilt försvar, såsom infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel. Stödet till Ukraina omfattas inte av detta tak. Skuldankaret förblir oförändrat på 35 procent av BNP, och det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska vara i balans senast 2035 genom gradvisa finansieringsåtgärder.
Försvarsminister Pål Jonson understryker att överenskommelsen möjliggör en historisk upprustning som stärker både Sverige och NATO:
”Nu måste alla inblandade, från regeringen till försvarsmyndigheter och totalförsvarsaktörer, göra sitt yttersta för att påskynda upprustningen de kommande åren”.
Finansminister Elisabeth Svantesson påstår vikten av att trygga säkerheten för svenskarna:
”Denna upprustning är det största åtagandet vi gör under kommande mandatperiod. Att alla riksdagens partier är eniga om att kraftigt stärka försvaret är en otrolig styrka.”
För att möta NATO:s krav och stärka Sveriges försvar ska Försvarsmaktens förmåga att lösa nationella och internationella uppgifter förstärkas. Detta innefattar ökade investeringar i personal, materiel, infrastruktur och förnödenheter, samt en ökad försvarsindustriell kapacitet.
Erfarenheter från kriget i Ukraina ska vägleda arbetet.
Särskilt prioriterade områden inkluderar förstärkt luftvärn, ökad operativ tillgänglighet för stridsflyg, stärkt markstridsförmåga och långräckviddig bekämpning. Anskaffning av reservdelar, ammunition och logistiktjänster ska också intensifieras för att öka krigsduglighet och uthållighet.
Det civila försvaret ska stärkas för att säkerställa samhällsviktiga funktioner, skydda civilbefolkningen och bidra till Försvarsmaktens förmåga. Forskning och utveckling lyfts fram som avgörande för att snabbt omvandla innovationer till försvarsförmåga, med fokus på både militära och civila behov samt strategiskt viktiga rymdförmågeområden.
Regeringen planerar att återuppta överläggningar med riksdagspartierna under hösten 2025 för att säkerställa bred förankring inför kommande riksdagsbehandling.
I budgetpropositionen för 2026 kommer förslag på ett balansmål från 2027 att presenteras, tillsammans med en plan för hantering av försvarsutgifter och Ukrainastöd. Senast 2030 ska en ny bedömning av det säkerhetspolitiska läget göras, och en plan för att återgå till balanserat finansiellt sparande senast 2035 ska tas fram.
Denna överenskommelse markerar ett avgörande steg för att stärka Sveriges försvar och säkerhet i en osäker tid, med en tydlig ambition att möta både nationella och internationella utmaningar.
Källa: Blocköverskridande överenskommelse nådd om historisk upprustning, Regeringen
Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.