Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
SD har en samhällspolitisk modell där invandring anses vara den grundläggande orsaken till dagens samhällsproblem. Flertalet riksdagspartier har anammat denna förklaringsmodell, och allt som är fel i samhället skylls idag på invandring, oavsett om det handlar om kriminalitet, skolan, tillväxt, välfärd, pensioner eller sjukvård.
Stram migrationspolitik har därför blivit ett sätt för politiker att få sitt arbete förenklat och slippa hantera Sveriges verkliga problem som i grunden är strukturella och blir allt fler och allt värre under tiden som dessa skylls på invandring.
Singapore har världens bästa skola och 48,7 procent utrikesfödda
En tredjedel av svenska 15-åringar når inte upp till en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik, visar Pisa 2025. Raset bland svenska elever är kraftigt i den senaste Pisa-mätningen. Sammantaget har de aldrig varit så dåliga i matematik, läsförståelse och naturvetenskap i någon Pisa-mätning de senaste 25 åren.
Jimmy Åkesson ger en förklaring som han redan hade innan resultatet blev offentligt. Han anser att försämringen av Sveriges skolresultat är en följd av invandringen.
Verkligheten talar ett helt annat språk än Jimmy Åkesson. Världens bästa skolresultat finns nämligen i ett land där andelen migranter uppgår till 48,7 procent.
Andel utrikesfödda och Pisa-resultat
| Resultat i matematik PISA 2025 | Andel utrikesfödda i befolkningen | |
| Singapore | 563 | 48.7 |
| Schweiz | 499 | 31.1 |
| Kanada | 485 | 22.2 |
| Belgien | 480 | 20.00 |
| Irland | 480 | 23.1 |
| Nya Zeeland | 480 | 28.2 |
| Sverige | 464 | 21.4 |
| Finland | 469 | 9.2 |
Tabellkälla: OECD och Världsbanken
Tittar vi på utvecklingen över tid kan vi konstatera att skolresultatet i Singapore är betydligt bättre än i Finland mellan 2006 och 2025. Om invandringen hade någon negativ inverkan på skolresultatet hur kan vi då förklara att Singapore, där andelen utrikesfödda är 48.7 procent systematiskt presterar betydligt bättre an Finland, där andelen utrikesfödda bara är 9.2 procent.
Ännu mer slående blir det när vi jämför skolsystemets prestationsförmåga i Japan, som endast har 2,8% utrikesfödda i sin befolkning, med Singapores Pisaresultat, ett land med 48,7% utrikesfödda.
Pisa-resultat 2006-2025 i Japan och Singapore
Dessa data sammanfaller med OECD:s egna slutsatser. PISA 2025 ger inget stöd för påståendet att en högre andel elever med invandrarbakgrund skulle hänga samman med sämre utbildningsresultat i värdländerna.
PISA-data visar att länder med en större andel elever med invandrarbakgrund i genomsnitt tenderar att uppvisa högre genomsnittliga resultat i PISA- 2025 när socioekonomiskt bakgrund beaktas vid jämförelsen mellan utrikes födda och de som är födda i värdländerna.
”PISA 2025 provides no basis for the claim that larger proportions of students with an immigrant background are related to poorer education outcomes in host countries.
PISA data show a positive relationship between the share of immigrant students and mean performance in science in PISA 2025, meaning that, on average, countries with larger shares of immigrant students also tend to show higher mean performance in science.
In reading and mathematics, patterns similar to those observed in science are found”.
Enligt OECD:s analyser – OECD. PISA 2025 Results (Volume I) – kan ingen enskild faktor förklara nedgången, utan uppmanar varje land att vidare analysera den nationella utvecklingen för att identifiera möjliga orsaker på elev-, skol- och samhällsnivå.
Länder med högre andel utrikesfödda har bättre tillväxt
Sverigedemokraterna (SD) har under lång tid lyft fram invandringens kostnader som en central politisk fråga och uppskattar att invandringen kostar Sverige omkring 93 till 130 miljarder kronor per år.
På SD:s hemsida står det följande:
”Det har länge talats om att invandringen är en vinstaffär, att den är nödvändig för välfärden och kan ge Sverige en ”superekonomi”. Verkligheten är den motsatta.”
Sverigedemokraterna har systematiskt betraktat invandringen som en nota för skattebetalarna.
SD:s påstående om att invandring per definition skulle vara en kostnad för samhället håller dock inte när vi jämför den ekonomiska utvecklingen i Sverige och Singapore i förhållande till andelen utrikes födda i respektive befolkning under perioden 1990-2025.
Singapore har byggt sin framgång på migration, vilket har varit en absolut förutsättning för landets förvandling från ett fattigt hamnområde vid självständigheten 1965 till en av världens rikaste ekonomier. Eftersom landet saknar egna naturtillgångar har regeringen konsekvent betraktat migration som sin främsta ekonomiska resurs.
Diagrammet nedan visar att år 1990 hade Sverige och Singapore ungefär samma nivå av BNP per capita. År 2025 hade Singapore en BNP per capita motsvarande 163 354 mätt i internationella dollar jämfört med 72 528 för Sverige.
Singapores BNP per capita är alltså idag två och en halv gång högre än Sveriges trots att landet saknar naturresurser och har dubbelt så stor andel utrikesfödda bland sin befolkning.
Att mot denna bakgrund hävda att en hög volym av migration i ett samhälle skulle vara skadlig för tillväxten är en vanföreställning. Tillväxten påverkas av flera faktorer och invandringen är inte per definition en negativ tillväxtfaktor.
Detta blir ännu tydligare när vi jämför det migrationsrestriktiva Finland och migrationslandet Irland. År 1995 hade Finland och Irland samma nivå av BNP per capita.
År 2025 hade Irland ett BNP per capita som var nästan två och en halv gånger högre än Finlands. Andelen utrikes födda i Finland uppgår idag till 9,2 procent jämfört med 23,1 procent på Irland.
Irland har dessutom färre naturresurser än Finland. Inget land i EU har så lite skog som Irland. Finlands viktigaste naturresurser är skogen, vattenresurserna och mineraltillgångarna.
Skogen kallas ofta för landets ”gröna guld” och täcker mer än 75 procent av landarealen, vilket gör Finland till ett av Europas mest skogsrika länder. Vid sidan av skogsbruket har Finland utvecklats till en av Europas absolut viktigaste gruvnationer, med stora fyndigheter av kritiska metaller. Trots alla dessa tillgångar lyckas Finland betydligt sämre än Irland när det gäller tillväxt.
Oavsett hur många länder som jämförs med avseende på tillväxt och migration finns det inga data som stödjer påståendet att invandringen i sig skulle påverka tillväxten negativt.
Tabellen nedan visar tillväxttakten mellan 1990 och 2025 i Japan med 2,8 procent utrikesfödda jämfört med 3,5 procent i Korea, 9,2 procent i Finland, 21,4 procent i Sverige, 23,1 procent på Irland, 48,7 procent i Singapore och 51,2 procent i Luxemburg.
Tabellen ovan visar att Sveriges låga tillväxt inte är migrationsrelaterad.
Sverige hamnar i samma kluster som migrationsrestriktiva länder som alla visar en lägre tillväxttakt. När vi tittar på den ekonomiska utvecklingen och migrationens storlek mellan 1970 och 2025 kan vi konstatera att Irland klättrar upp i välståndsligan från plats 23 år 1970 till plats 2 år 2025.
Sverige gör det motsatta och halkar ner i välståndsligan från plats 4 år 1970 till plats 13 år 2025. Detta trots andelen utrikesfödda i båda länderna ligger på en jämförbar nivå.
Kriminaliteten är hemmagjord och inte importerad
SD:s bestämda uppfattning är att brottsligheten i Sverige är ett importerat fenomen.
Men alla internationella data talar mot detta påstående. Brottsligheten är inte ett invandrarproblem bara för att förövaren råkar vara en utrikes född person. Internationella data visar tydligt att det inte räcker att hålla nere antalet migranter för att minska antalet brott i ett samhälle.
Den primära och internationellt vedertagna indikatorn för att jämföra dödligt våld mellan olika länder är antalet fall av dödligt våld per 100 000 invånare (engelska: homicide rate).
Detta befolkningsjusterade mått används som standard av organisationer som FN:s kontor för narkotika och brottslighet (UNODC), Eurostat och Världshälsoorganisationen (WHO), eftersom det möjliggör direkta jämförelser oavsett ländernas befolkningsstorlek .
Litauen har historiskt sett haft låg invandring. År 2018 utgjorde personer med utländsk bakgrund endast 1,76 procent av Litauens befolkning, men i dag har den andelen stigit till närmare 6,1 procent, vilket är det lägsta i hela EU.
När vi jämför antalet mord per hundra tusen invånare kan vi konstatera att det ligger på 4 jämfört med noll för Singapore, där andelen utrikes födda uppgår till 48,7 procent.
Jämför vi ett större antal länder kan vi konstatera att det inte finns något direkt samband mellan antalet migranter i ett land och förekomsten av dödligt våld. Tabellen nedan visar att i Litauen, där andelen utrikesfödda är lägst (6%), ligger antalet mord per hundra tusen invånare på 4, jämfört med 2 i Finland, där andelen utrikesfödda är 9,2 procent. I Sverige, där antalet utrikesfödda uppgår till 21,4%, ligger det dödliga våldet per 100 000 invånare på 1, jämfört med 0 [noll] i Singapore, där andelen utrikesfödda närmar sig 50 procent.
Tittar vi på hela perioden 1990–2020 ser vi ingen samvariation mellan andelen utrikesfödda i ett samhälle och förekomsten av dödligt våld.
Det mest slående resultatet är när man jämför Brasilien, ett land där andelen utrikes födda är 0,7%, med Singapore, där andelen utrikes födda uppgår till 48,7%. Antalet mord per 100 000 invånare pendlar mellan 30 och 19 i Brasilien jämfört med noll i Singapore.
När Brasilien jämförs med stora migrationsländer såsom Tyskland, Australien och Storbritannien kan vi konstatera ett genomgående mönster. En lägre andel utrikesfödda i befolkningen tycks samvariera med en högre frekvens av dödligt våld. Andelen utrikes födda ligger på 19,8% i Tyskland, 17,1% i Storbritannien och 30,4% i Australien.
När vi relaterar andelen utrikes födda till frekvensen av dödligt våld i respektive land kan vi konstatera att antalet mord per 100 000 invånare i dessa länder ligger på 1, jämfört med 19 i Brasilien, ett land med endast 0,7% utrikes födda.
Sverige hotas av systemkollaps medan olösta strukturproblem skylls på invandring
Sverige lider idag av fyra olösta kroniska strukturella problem som inte har någon koppling till invandring: dalande skolresultat, cementerad generell välfärd och ungdomsarbetslöshet samt en systematisk nedgång i välståndsligan. Dessa förblir olösta så länge den politiska diskursen skyller dessa strukturproblem på invandring.
Ingen kopplingen mellan flyktingkrisen och PISA-resultaten
En dominerande uppfattning är att den förändrade elevsammansättningen efter flyktingkrisen 2015 har påverkat Sveriges genomsnittliga PISA-resultat på ett negativt sätt, men detta stämmer inte. Nedgången startade redan på 2000-talet, långt före 2015, vilket visar på bredare systemutmaningar.
Nedgången i de svenska skolresultaten började dessutom innan den första Pisa-mätningen genomfördes år 2000. Forskare och utbildningshistoriker pekar ofta på att kunskapstappet i Sverige sträcker sig längre bakåt i tiden än till millennieskiftet, även om det var genom de internationella rapporterna som raset blev brett uppmärksammat.
Innan Pisa-undersökningarna startade mätte studier som IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) och äldre utvärderingar från Skolverket elevernas kunskaper. Data visar att svenska elevers prestationer, särskilt inom matematik och naturvetenskap, började mattas av och sjunka under 1990-talet.
Ingen koppling mellan Sveriges höga arbetslöshet och flyktingkrisen
Den politiska debatten har dominerats av en postulerad koppling mellan flyktingkrisen 2015 och dagens höga arbetslöshet. När över 160 000 asylsökande anlände till Sverige under 2015 ledde detta till en märkbar tudelning på arbetsmarknaden, har flera politiker från olika partier hävdat i olika sammanhang. Men i verkligheten är arbetslösheten ett olöst strukturproblem sedan 1990-talet.
Sveriges arbetslöshet låg på en historiskt låg nivå på 80-talet och sköt i höjden under 1990-talskrisen och har sedan dess permanent stannat på en hög nivå. År 1997 låg arbetslösheten på 11%, och andelen utrikesfödda var 11 procent. Idag ligger arbetslösheten på 8,7%, då andelen utrikes födda är 21,4%, nästan dubbelt så hög som 1997. Detta tyder på att arbetslöshet är ett strukturellt olöst problem som inte har någon koppling till migrationskrisen 2015.
Sveriges försämrade ekonomiska tillväxt har inget att göra med invandring.
Välståndsligan jämför OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita, ett ungefärligt mått på ett lands levnadsstandard. I början av 1970-talet låg Sverige på fjärde plats, men har sedan dess tappat placeringar, särskilt i samband med 1990-talskrisen. Idag ligger Sverige på plats 13, en position som har varit oförändrad sedan 2022.
Sverige halkade från plats 4 i välståndsligan år 1970 till plats 6 år 1990. Nedgången fortsatte efter krisen och Sverige hamnade på plats 11 år 1997, alltså 28 år före flyktingkrisen 2015. Att mot denna bakgrund skylla Sveriges tillväxtproblem på migration är inte bara farligt vilseledande, utan hindrar också nödvändiga strukturreformer.
Cementerad ungdomsarbetslöshet och inte migration bakom gängkriminalitet
Sverige hade en mycket låg ungdomsarbetslöshet under 1980-talet. Detta mönster bröts abrupt i och med den djupa 90-talskrisen. Då sköt arbetslösheten i höjden, och efter det återhämtade sig ungdomsarbetslösheten aldrig till 80-talets låga nivåer. I dag har Sverige förändrats strukturellt och är systematiskt bland de högsta ungdomsarbetslöshetstalen i EU, ofta runt 20–25 procent.
Ser man till utvecklingen över tid har ungdomsarbetslösheten länge hållit sig på relativt höga nivåer. Detta talar för att ungdomsarbetslösheten inte enbart är ett konjunkturfenomen eller ett migrationsrelaterat problem utan också att det finns strukturella orsaker bakom nivåerna.
Samtidigt som brottsligheten generellt minskar i samhället utvecklas den grova gängkriminaliteten i fel riktning och attraherar allt fler ungdomar. Ingen regering – varken nuvarande eller tidigare – har lyckats vända utvecklingen och det krävs nu ett strukturellt angreppssätt. Gängkriminalitet fungerar idag som en alternativ arbetsmarknad för desperata ungdomar oavsett om de är inrikes- eller utrikesfödda. Därför går det inte att bekämpa gängkriminaliteten med skärpta straffåtgärder så länge ungdomsarbetslösheten ligger på en cementerad hög nivå.
Sverige behöver en strukturreform för att undvika systemkollaps
Ovanstående analys visar att det inte finns belägg för att invandringen i sig skulle vara någon negativ faktor i något avseende och att Sverige i dag i praktiken lider av olösta, allvarliga strukturproblem som skylls på invandringen. Det är SD som är Sveriges grundproblem, inte invandringen.
Sverigedemokraterna har bidragit till att cementera olösta strukturproblem i samhället i tron på att dessa beror på invandring. Flertalet riksdagspartier har anammat denna förklaringsmodell, och allt som är fel i samhället skylls idag på invandring, oavsett om det handlar om kriminalitet, skolan, tillväxt, välfärd, pensioner eller sjukvård.
Stram migrationspolitik har därför blivit ett sätt för politiker att få sitt arbete förenklat och slippa stå till svar inför medborgarna för sina felaktiga beslut inom alla samhällsområden. Resultatet blir att det svenska samhället hotas av total kollaps eftersom allt fler växande och olösta strukturproblem felaktigt skylls på invandringen.
Därför behövs en inkluderande strukturreform som flyttar fokus från invandring till strukturella problem inom olika sektorer i samhället för att rädda Sverige från SD:s stigmatiserande, exkluderande och systemhotande syndabockspolitik.
Regeringen bör därför inrätta en expertkommitté som tar fram ett analysunderlag för en samlad strukturreform, där partierna sedan, med stöd i detta underlag, kan förhandla fram ett reformprogram för ett strukturellt inkluderande Sverige, där alla erbjuds en plats i enlighet med demokratiska principer.
Relaterat
