Från höstterminen 2022 gäller en ny läroplan för grundskolan. Sexualkunskapen, omdöpt till ”sexualitet, samtycke och relationer”, tar nu större plats i undervisningen. Skolverket vill till exempel att barn utforskar sin sexualitet redan i förskolan. Detta är fel tänkt och riskerar att skada våra barn, anser Martin Lantz och medborgarinitiativet Vi tillsammans.
Text: Martin Lantz, Aida Reva, Maria Gontevas, Jesper Kekki, Lorena König, Marianne Liljeholt, Tina L Hedenquist för Vi tillsammans. Artikeln har tidigare publicerats i Epoch Times
Bakom nyordningen står EU och WHO:s standard för sexualkunskap. Den består inte längre av några lektioner i årskurs 8, som du över trettio minns den. Nu ska sexualundervisningen vara ämnesövergripande i flertalet ämnen med start redan i förskoleklass. Förändringen sker på samma sätt som i andra europeiska länder när Europeiska unionen (EU) inför Världshälsoorganisationens (WHO) standard för sexualkunskap.
WHO tänker ändra på sexualundervisningen för barn. Att prata om biologi och preventivmedel duger inte. De vill att pedagoger ska uppmuntra småbarn till att njuta av sina kroppar och förmedla en positiv syn på sex. De vill att barnen på förskolan ska uppleva ”…njutning vid beröring av sin egen kropp och onani i tidig barndom”. (Citat ur Standards for Sexuality Education in Europe, WHO & BZgA, 2010.)
Nu ska sexualundervisningen vara ämnesövergripande i flertalet ämnen med start redan i förskoleklass.
Tillsammans med svensk expertis tog WHO år 2010 fram denna nya standard för sexualkunskap. I den beskrivs hur 0–4-åriga barn ska uppmuntras till att utforska könsidentiteter och lära sig hur man undanhåller eller ger samtycke till sexuell aktivitet. När WHO och dess förespråkare motiverar den nya standarden använder man, enligt oss, ofta ett vilseledande språk och hävdar att undervisningen är åldersanpassad, medicinskt korrekt, kulturellt lämplig och har en bevisat positiv inverkan på barn.
Regeringen gav Folkhälsomyndigheten (FHM) år 2019 uppdraget att ta fram en nationell strategi för att införa WHO:s sexualkunskap i Sverige. Så här beskriver FHM uppdraget:
”Inom skolområdet har många och viktiga insatser och förändringar genomförts, såsom en mer ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Arbetet stöds av en nationell kvalitetsgranskning från Skolinspektionen, utvecklingsinsatser från bland annat Skolverket, andra myndigheter, regioner och flera civilsamhällesorganisationer samt internationella riktlinjer kring sex- och samlevnadsundervisningen från Unesco och WHO Europa.” (Ur Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017 – Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017, FHM, 2019.)
I Sverige, som WHO ser som ett föregångsland, får skattefinansierade Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) stor påverkan i arbetet med att forma innehållet i grundskolans sexualundervisning. De skriver:
”Själva förmågan att få stånd, bli fuktig i slidan och få orgasm är något som alla människor föds med.” (Ur Barns sexualitet – en vägledning, RFSU, 2015.)
RFSU:s skrift Barns sexualitet – en vägledning, fokuserar på barn från spädbarnsålder och fram till början av puberteten. Texten följer WHO:s standard och är tänkt att ge stöd till föräldrar, förskolepersonal och lärare.
I några länder, till exempel Rumänien, Polen och Ungern, växer motståndet sig nu allt starkare mot den nya standarden för sexualundervisning. Enligt EU baseras motståndet mot deras sexualundervisning ofta på två invändningar: Sexualiseringen angriper barns oskuld och kan få dem att begå sexuella handlingar som de senare ångrar. Sexualundervisning (lämplig för småbarn), om den behövs, är föräldrarnas ansvar, inte skolans. För att bemöta kritiken har WHO tagit fram en Q&A:
Fråga: Hur tänker ni när ni säger att sexualundervisning ska börja redan från födseln?
Svar: Det har WHO bestämt eftersom sexualitet innefattar mer än bara den sexuella handlingen.
Fråga: Enligt vissa kritiker uppmuntrar standarderna 1 till 4-åriga barn till onani och att leka doktor och 6-åriga barn att utforska samkönade relationer. Stämmer det?
Svar: Det stämmer. Annars kanske pedagoger beter sig på ett olämpligt sätt och skadar barnen.
Fråga: Fördärvar eller moraliskt korrumperar WHO:s sexualundervisning barn och unga?
Svar: Nej då, tvärtom.
(Ur Standards for Sexuality Education in Europe: Frequently asked questions, BZgA, 2016.)
I Sverige, Finland, Nederländerna, Belgien och Estland bedöms motståndet hos befolkningen vara litet. Oro för att motståndet ska växa sig stort även i Sverige är, enligt oss, en inte alltför långsökt förklaring till läroplanens otydliga och vilseledande språk. Men nu verkar det snarare som om man ser svenska lärares begränsade intresse för sexualiseringen som ett problem.
Utbildningsdepartementet såg därför till att sexualkunskap blev obligatoriskt i alla lärarutbildningar inklusive den för förskolelärare år 2021. (Ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och sex och samlevnad i lärarutbildningarna, U2020/00176/UH, Utbildningsdepartementet, 2020.)
Trots att vi vet bättre utsätts barn alltmer för vuxen sexualitet, inte bara av förövare, via pornografi och sociala medier, utan nu också i klassrummen. Barn är inte utrustade för att bära tyngden av vuxen sexualitet. Vi föräldrar, pedagoger och berörda medborgare borde i stället göra allt vi kan för att förhindra Skolverkets sexualisering och förvirring av barn.
Alltför många vuxna kan berätta om hur de som barn tvingats bära tyngden av vuxen sexualitet. Tidig och olämplig sexualisering påverkar tankar, känslor, handlingar och leder till sexuellt och annat missbruk samt till fortsatt trasiga relationer.
Lärare och skoladministratörer är fantastiska; de älskar sina ämnen och barnen och vill inget hellre än att hjälpa dem att lära sig och utvecklas. Många av dem är själva föräldrar och medvetna om att sexualisering skadar barnen. Men tyvärr finns det också skolpersonal som har en radikal sexuell och social agenda.
Vi tror inte att de förstår att de skadar och förvirrar barn med den nya sexualundervisningen. Om vi oemotsagt låter dem anamma den nya standarden för sexualundervisningen sviker vi barnen.
Nu uppmanar vi dig som är pedagog att informera dig och dina kollegor om EU:s, WHO:s och Skolverkets agenda. Organisera er och diskutera det problematiska med läroplanen (och även fortbildningskurserna för lärarna och det resursmaterial som tillhandahålls för pedagogerna) med arbetslagen och rektorn, som har det övergripande ansvaret för undervisningen.
Fundera på hur ni kan informera föräldrar. Välinformerade lärare och föräldrar som tillsammans agerar med omdöme och på ett klokt sätt blir den motkraft som behövs för att sätta stopp för den nya sexualundervisningen. Sök allierade bland skolpersonal, media och myndigheter.
Om du är en av dem som inte vill att dina barn ska utsättas för den nya sexualundervisningen kan det kännas jobbigt att höja rösten. Men du ska veta att du inte är ensam. Om du är orolig så är andra föräldrar i dina barns skola också oroliga. De allra flesta av oss vill absolut inte ha det här.
Ta kontakt med föräldrar och bygg nätverk. Vi tillsammans hjälper dig att bygga sådana nätverk. Lär känna ditt barns lärare, skoladministratörer och andra föräldrar. Antagligen känner de också oro och med ditt stöd kan de enklare agera.
Du kan själv ge dina barn en sund grund rörande relationer och sexualitet. Låt dem veta att de alltid kan komma till dig med vilka frågor eller funderingar som helst. Lär dem lita på sin instinkt och att stå upp för sig själva.
Föräldrar och andra som arbetar för att skydda barn kommer att behövas när vi tar tillbaka kommandot över sexualundervisningen och tillsammans stoppar den nya standarden.
Text: Martin Lantz, Aida Reva, Maria Gontevas, Jesper Kekki, Lorena König, Marianne Liljeholt, Tina L Hedenquist för Vi tillsammans
