DEBATT OM ÄLDREOMSORGEN. Alla ställer upp på att skydda våra barns rättigheter, alla ställer upp på att skydda våra djurs rättigheter men varför ställer inte alla upp på att skydda våra äldres rättigheter? Sveriges kommuner tycks av outgrundliga skäl ha valt att strunta i våra äldres grundläggande mänskliga rättigheter, man kan fråga sig om Sundsvalls kommun är ensamma om att sätta sitt vård och omsorgsansvar på undantag?
Text: Ulf Bittner | Rubriken är satt av NewsVoice
Är det rent av farligt för äldre att bo i Sundsvalls kommun? Anta att du eller någon av dina anhöriga blivit gammal, lite skröplig och känner att det nu snart är dags och släppa in lite ”hemtjänst” i ditt hem samt att du vill ha besök av sjukvårdspersonal för att hjälpa dig hålla koll på din hälsoutveckling på äldre dagar.
Törs du då bo kvar i Sundsvalls kommun, vore det kanske säkrare att flytta till en annan kommun? Efter att ha fått det tveksamma ”nöjet” och ta del av ett ärende som vid det här laget är känt över hela Sverige så skulle mitt svar bli, flytta omedelbart från Sundsvalls kommun.
Mariana Norberg, nu snart 91 år, har fått se sina grundläggande mänskliga rättigheter kränkta gång på gång av Sundsvalls kommun under de senaste 5 åren. Hennes son Jan har lagt ned ett otroligt arbete för att skydda henne från alla dessa övergrepp som Sundsvalls kommun gjort sig skyldiga till.
Att han orkat kämpa för sin mammas rättigheter borde ge honom en ”tapperhetsmedalj”, men har då alla hans ansträngningar ändrat Sundsvalls kommuns inställning och agerande gentemot äldre? Knappast, när man ser dem framhärda i sin strävan att gång på gång kränka Mariana så inser man att maktfullkomligheten ibland Sundsvalls kommuns tjänstemän är monumental och det finns ingen nedre gräns för vad dessa förtryckare kan nedlåta sig till.
Äldreomsorg i kris – äldre skadas av ”vården”
Begår då Sundsvalls kommun brottsliga gärningar när de kränker de gamla? Ja, de kränker massor av lagar och förordningar, frågan blir då osökt varför ingen blir fälld för dessa brott?
Till att börja med så kränker tjänstemännen EU-rätten som finns för att skydda våra gamla, det finns nämligen i EU:s Rättighetsstadga ett långtgående skydd mot tortyr, omänsklig och förnedrande behandling.
Jag citerar artikel 4;
”Förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling. Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling”.
Är 6000 st tabletter på 1 år priset en 90-årig rullstolsbunden dam måste betala för att Sundsvalls kommun skall klara sitt vård och omsorgsåtagande?
I det sk Mariana Norberg-fallet har hon på kommunens initiativ med tvång blivit ”iproppad” ca 6000 st olika tabletter under ca 12 månader, totalt 14 stycken så kallade läkemedel varav 4 stycken narkotika klassade preparat.
Att hon till slut började hallucinera, fått allvarliga sömnstörningar, kraftfull förstoppning, magsår, yrsel samt en lång rad andra biverkningar som uppträder när man som 90-åring blir kraftigt övermedicinerad med bla 4 olika narkotika klassade läkemedel är ju därför inget man förundras över, att hon med sina 90 år på nacken överlevt är däremot anmärkningsvärt.
Detta är ett faktum och inget som anhöriga hittat på, det finns styrkt att Sundsvalls kommun och läkare gjort allt i sin makt för att få henne psykotisk så att man förmodligen skulle kunna utnyttja den del av lagstiftningen som ger dem möjligheter att med tvång omhänderta henne (en rullstolsbunden 90 årig dam!) enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT).
På så sätt blir Sundsvalls kommun av med henne från sitt kostnadskonto och lämpar över henne till Landstinget då hon i praktiken spärras in på en låst institution. Man blir då också av med de för Sundsvalls kommun så förhatliga webb kamerorna som finns i hennes egen förhyrda lägenhet. Smart tänkt Sundsvalls kommun men tyvärr ack så olagligt.
Patientlagens räckvidd tycks begränsad gentemot kommunernas vanvård
När sonen Jan började förstå vad som pågick bakom hans och Marianas rygg så undersökte Jan vad som egentligen reglerade Sundsvalls kommuns vård och omsorgsåtagande enligt den nya Patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015. Han kunde då konstatera att det krävdes både samråd och samtycke till den våldsamma överförskrivning som sjukvårdsansvariga inom Sundsvalls kommun med tvång tryckt i Mariana under ca 12 månader.
Kraven på samråd och samtycke från de äldre, vad är det för något? Hade då Sundsvalls kommun och de läkare vilka beredvilligt förskrivit alla dessa piller haft något samråd och samtycke med Mariana och sonen Jan innan denna kemiska tortyr påbörjades?
Svaret tror jag att du som läsare själv kan gissa, vem skulle acceptera att under 12 månader tvingas ta 6.000 st. tabletter? Skulle du själv vilja ta 6.000 st starkt vanebildande kemiska preparat med de effekter dessa har på din kropp?
Varför blir ingen fälld för dessa brott?
Bla Olof Palme avskaffade på sin tid 1975 det s.k. tjänstmannaansvaret vilket fått till följd att det idag inte finns något som helst personligt ansvar att utkräva ibland Sundsvalls kommuns tjänstemän.
Vi goda medborgare blir hårt ansatta av rättsvårdande myndigheter om vi så bara cyklar utan hjälm, men kommunala tjänstemän går helt fria då de medvetet begår sina grova brott inom t.ex. vården och äldreomsorgen. Skandalerna inom vården och omsorgen av våra äldre slutar aldrig att strömma in i nyhetsflödet.
Myndighetskorruption med hjälp av rättsvårdande instanser
EU:s olika lagar, svensk grundlag, vanlig svensk lagstiftning och olika myndighetsförordningar är bara pappersprodukter så länge rättsväsendet med alla medel försöker skydda offentlighetens olika tjänstemän från det personliga ansvaret.
Denna form av korruption gör att bl.a. kommunala dödsänglar lugnt kan fortsätta med sina övergrepp mot våra stackars äldre och sjuka. Jag skäms över att vara svensk så länge detta kan få fortgå, det är så långt ifrån den dröm våra nu äldre hade om ett mänskligt samhälle där vi tillsammans värnar om individens rätt att av samhället få den hjälp som denne behöver på äldre dar.
To be continued…
Sista ordet är nog dessvärre inte sagt i Jans kamp för sin mammas olika rättigheter då det den senaste tiden återigen verkar finnas en prestigeladdad kampvilja från Sundsvalls kommun att för 3:e och 4:e gången, på skattebetalarnas bekostnad, dra igång rättsprocesser för att kunna täppa till truten på en ”besvärlig” anhörig. Mer om det senare.
Tillåt mig tvivla på att Sundsvalls kommun inte heller denna gång röner någon större framgång, Jan har ju hittills vunnit över Sundsvalls kommun i två tidigare rättsprocesser så utgången torde nog vara given.
Jan är ändå mycket förtvivlad för sin mammas räkning att Sundsvalls kommun aldrig upphör med sina trakasserier, ”det är ju alltid hon som får sitta emellan fastän det är mellan mig och kommunen som striden står”, säger Jan och ser uppriktigt ledsen ut.
Det som får bli dagens lilla avslutande reflektion är frågan om vi medborgare är till för att vara Sundsvalls kommun till lags eller om det faktiskt är tvärtom, d.v.s. Sundsvalls kommun är till för oss alla medborgare? Fortsättning lär nog följa vad det lider och jag kommer återkommande att rapportera om utvecklingen.
Text: Ulf Bittner