Militären sprayar metallpartiklar som bildar moln för att manipulera atmosfären

Utländska forskare uppger att det finns militära och kommersiella syften med att bilda artificiella moln och att denna forskning är mycket intensiv, men avsiktliga utsläpp förnekas av Försvarsmakten, Miljö- och energidepartementet, SMHI samt Transportstyrelsen. Det är däremot helt känt och offentlig information att vid militära projekt släpper flygplan ut mikrotunna remsor (chaff) och laddade metallpartiklar för att kontrollera och störa målradar och radiokommunikation. 

Text: Torbjörn Sassersson | Bild ovan: Rems- och fackelfällare på ett Transall C-160 flygplan – Foto: Wikimedia Commons

FOI beskrev 2005 teknik som går ut på att flygplan släpper ut metaller, bland annat aluminium, från flygplanens vingar. Utsläppen kallas ”remsor” eller ”chaff”. Metallerna som ingår i dessa ”remsor” – tunnare än hårstrån – bildar efterhand reflekterande moln vilka länge dröjer sig kvar i luften på hög höjd innan de långsamt sjunker till marken.

Aluminium är samtidigt ett av de ämnen som många observatörer pekat ut som en av de komponenter som används när flygplan gör aktiva utsläpp av aerosoler. Aluminium har uppmätts i skyhöga halter i många prover av regnvatten och jord efter denna typ av utsläpp.

Storövningen Arctic Challenge

FOI beskriver att teknikens syfte är att störa ut fienderadar och förhindra fiendens radiokommunikation. Det kallas tex ”passiv radarstörning” som används främst i militär verksamhet där det räknas som en del av den elektroniska krigföringen. I samband med den i dagarna pågående NATO-flygövningen Arctic Challenge 2015 över stora delar av Norrland uppger Försvarsmakten att störflygplan från Tyskland och Storbritannien deltar. Läs mer om radarstörning.

”Remsorna fälls från flygplan eller skjuts ut från fartyg. Remsorna är lätta och tunna så att de endast långsamt sjunker mot marken. De bildar då ett reflekterande moln som syns på radarn. Molnet kan användas för att förvilla fiendens eldledningsradar, spaningsradar eller robotar med radarmålsökare.” / Wikipedia

Kan släppas ut i flera mil långa stråk över stora områden

I Wikipedia beskrivs två sätt att taktiskt använda remsor som skenmål och för att dölja förflyttningar. Skenmål innebär at remsor släpps ut som ett moln som ger ett radareko som liknar det verkliga målet. Fienderadarn har då svårt att urskilja det verkliga målet från det falska målet. En inkommande stridsroboten kan dras till det falska radarekot. Remsorna kan också släppas över större områden i flera mil långa stråk. Flygplan kan då gömma sig i dessa stråk. Remsfällning kan kombineras med aktiv störning.

”Remsor innehållande aluminium användes redan under andra världskriget. Koden för att använda remsorna var ”Open the Windows” (window var en tidig brittisk beteckning för remsor).”

Bild ovan: FOI om Chaff /remsor och radarstörning – Källa: FOI om telekrig sid 26. Totalförsvarets forskningsinstitiut (FOI). ISBN 91-7056-121-4

Bild: Chaff containers

Har använts i alla konflikter sedan andra världskriget

FOI skriver att remsorna har använts i alla konflikter sedan andra världskriget för att dölja uppdrag (maskerande effekt), skapa skenmål (påhakande effekt) eller för att få en radar att tappa följning (avhakande effekt).

Enligt Wikipedia består de mycket tunna remsorna av nylon- eller glasfibertrådar täckta med ett tunt lager metall. Eftersom trådarna är tunna och faller de mycket långsamt. Varje tråd är 20–30 ?m tjock att jämföra med mänskligt hår som är 17-51 ?m tjockt. Längden på remsorna avgör effekten som ska uppnås. Bredast effekt uppnås när remsor av olika längd blandas. Det ger reflexer i ett bredare våglängdsområde.

Bild: Nedfall av chaff-fibrer [article]. Foto: Bob Gathany

Artificiella moln reflekterar radar

FOI beskriver i sin rapport att remsorna fungerar som dipolantenner som reflekterar en del av den mottagna energin från en radar och att reflektionen är störst för de radarvåglängder som matchar längden på remsan. Vidare skriver FOI att längden på remsan avgör vilken frekvens som störs och genom att packa remsor med olika remslängder erhålls ett ett kontinuerligt spektrum där flera frekvenser kan störas ut.

Remsorna släpps ut från flygplanens vingar och spridningen sker som bäst där det är turbulens. Därför sprids remsorna med fördel från tex vingspetsarna, skriver FOI . De kan också skjutas upp från fartyg med granater eller raketer. Remsorna kan generera moln lång tid efter spridning.

FOI:

”Spridningsmekanismen är mycket viktig för att remsorna skall få avsedd störeffekt. Spridning sker inom flyget vanligast genom att utnyttja turbulensen bakom flygplanet. Remsorna fälls från en plats på flygkroppen som har kraftig turbulens (t.ex. vingspets), alternativt monteras anordningar på remsfällaren som genererar turbulens”.

”Fällda remsor har i regel en fallhastighet på ca 1 m/s, varför de kan ha effekt lång tid efter spridningen om de fällts från hög höjd.”

När det gäller miljöpåverkan konstaterar Wikipedia och FOI att remsorna har ”en viss miljöpåverkan”. Förhöjda halter av aluminium, som FOI uppger ingår i ”remsor” har upprepat hittats i prover av vatten och mark från både USA och Europa. I Kalifornien har höga halter uppmätts efter intensiva utsläpp av påstådda aerosolutsläpp som bildat moln. Alan Buckman, biolog och fd väderobservatör, talar om provresultat som visar extrema halter av aluminium.

Intensiv forskning på metallpartiklar i atmosfären för kommersiella och militära tillämpningar

Det är inte bara mikrotunna remsor som används för att nå effekter. Även partiklar och aerosol används. Wayne Scales som är forskare på Bradley Department of Electrical and Computer Engineering och grundare av Center for Space Science and Engineering vid Cornell University i USA forskar på hur den övre atmosfären kan manipuleras. Hans forskning finns listad på Google Scholar.

Wayne Scales (hemsida) – Foto: Space.vt.edu

Scales har publicerat en serie av vetenskapliga artiklar om olika experiment där atmosfären målmedvetet störs med laddade partiklar och radiovågor (active perturbation) för att åstadkomma önskade effekter. Några exempel på publicerade studier är:

• Perturbation of mesospheric dust associated by high power radio waves,
• Electron temperature enhancement effects on plasma irregularities associated with charged dust in the Earth’s mesosphere,
• Electrodynamic Structure of Charged Dust Clouds in the Earth’s Middle Atmosphere.

Forskningen har både militära och kommersiella syften enligt hans overhead-presentation. Han uppger att denna forskning är mycket intensiv och exempel på militära applikationer är tex för att slå ut främmande makts kommunikations-, navigations och radarsystem. Studierna visar även vägar till nya kommunikationssystem.

Metoder för att manipulera amosfären enligt Scales:

• Injektion av laddade partiklar och elektronstrålar (heavy ions or electron beams)
• Frisläppandet av kemikalier som jonifierieras genom ultraviolett ljus (barium nämns som exempel på lämplig metall)
• Frisläppandet av kemikalier som attraherar elektroner (nickel, svavel, hexaflorid, triflormetyl, aluminiumoxid och brom nämns i presentationen)
• Frisläppandet av aerosolpartiklar
• Injektion av ”high power radio waves” i rymden eller från marken (Scales nämner HAARP, Arecibo och EISCAT i Tromsö som exempel på generatorstationer)

Det råder alltså ingen tvekan om att det finns kommersiella och militära syften med att bespruta atmosfären med metallpartiklar och mikrotunna metallremsor som skapa användbara moln.

Text: Torbjörn Sassersson

Relaterat

Radar chaff over Redstone Arsenal unusual, lingered in atmosphere 10 hours