Giftig kemikalie-cocktail i glyfosatbaserade bekämpningsmedel men DN tonar ned riskerna

publicerad 16 augusti 2016
- Ulla Gabay

KOMMENTAR. DN publicerade i juni en artikel som tonade ned riskerna med glyfosat. DN tillämpade en klassisk “tvivelteknik” som användes av tobaksindustrin på 80-talet för att ge sken av att något som bevisligen är skadligt att framstå som något som knappast är ohälsosamt. Rubriken i DN löd: “Alkohol farligare i lägre nivåer än ogräsmedel”. Hälsoskribenten Ulla Gabay kommenterar och uppger tyngre källor än DN.

Text: Ulla Gabay som är aktuell med boken Hälsofällan (läsprov), UllaGabay.com | Läs mer av Gabay i NewsVoice

Glyfosat fick den 29 juni i år förlängt tillstånd tom 2017 för användning inom EU. Trots den oenighet som råder i forskningsvärlden runt hälsoriskerna. Bland annat har 98 erkända cancerforskare ifrågasatt EFSA:s bedömning att glyfosat inte skulle vara cancerogent (1).

Efter att ha tagit patent på glyfosat som en aktiv ingrediens i ogräsmedlet Roundup, introducerade kemijätten Monsanto sin produkt på marknaden 1974. Enligt NPIC numera ett av de vanligaste växtbekämpningsmedlen i USA. Som även står för 25 procent av den globala marknaden. Efter patentets utgång finns i USA numera över 750 produkter som innehåller ämnet (2).

Samtidigt som Monsantos patent gick ut år 2000, godkändes glyfosat även inom EU. Flertalet kemiföretag hoppade då på tåget. Enligt GTF, ett konsortium av företagslobbyister för glyfosat, används det i England och Tyskland på upp till 40 procent av den totala jordbruksarealen (3). I Sverige är glyfosat det vanligaste verksamma ämnet i växtskyddsmedel, med en försäljning på upp till 700 ton per år (4).

Glyfosatförgiftning genom cocktail-effekten

Glyfosat är ett giftigt bredspektra-preparat som används i ogräsmedel, mycket effektivt för att döda eller avlöva växter. Det används även för att ”döda” spannmål strax före skördandet, i syfte att få dem att torka snabbare (5). Det här är dock förbjudet i Sverige. Vidare är alla GMO-grödor genmanipulerade för att tåla besprutning med Roundup.

Glyfosat finns i olika former, bland annat som syra och olika salter. Det används främst inom jordbruk- och skogsbruk, men även privat i trädgårdar och på gräsmattor. Bekämpningsmedlen innehåller glyfosatkoncentrat på mellan 41 – 1 procent, beroende på användningsområde.

Den vätskeliknande glyfosatprodukten innehåller en mix av IPA (Isopropylamine) och ingredienser som antiskumbildande ämnen, färgämnen och oorganiska joner för att reglera pH-värdet. Det är därför svårt att mäta hälsoeffekten på glyfosat separat i bekämpningsprodukter. Varför en förgiftning inte per automatik kan anses bero enbart på IPA, utan på mixen av kemikalier i produkten. Det här förbises ofta när man talar om att glyfosat inte är skadligt för kroppen under en viss nivå (6).

Ett annat ämne som kommit upp i debatten är POEA (Polyoxethylene amine) som ofta ingår i glyfosatbaserade växtmedel. Det har visat sig ha en skadlig effekt på organismer i vatten, med påverkan på fisken. I till exempel Roundup ingår 41 procent IPA och 15 procent POEA. Det går inte i dagsläget att stirra sig blind på vid vilken nivå en enskild kemikalie blir skadlig för kroppen. Det handlar om kompositionen i produkten; cocktaileffekten som kan skapa helt nya kemiska korsreaktioner i en organism, inklusive människan (7).

Läs mer om POEA i NewsVoice

EU har inte ändrat sina regler

Trots att EU redan 2009 uppmärksammade problemen med gränssättningar för kemikaliemixer, delvis utifrån en extern rapport, har inte mycket hänt (8).

”Det finns en konsensus inom fältet för toxikologi runt kemikeliekombinationer att den vedertagna kemikalie- för kemikalie-metoden för riskbedömning skulle kunna vara för enkel. Den riskerar att underskatta kemikalierisken för mänsklig hälsa och miljö”. (9) – Utdrag ur rapporten State of The Art Report on Mixture Toxicity från 2009 som EU till dags dato hänvisar till på sin sida för kombinationseffekten

År 2012 smet EU runt hörnet i frågan genom att tala om vägledningar, inte nya förordningar, i ett dokument: EUR-Lex 52012DC0252. Konklusionen över vad som då framkommit sammanfattas i dess sista mening och den ger inte mycket hopp för folkhälsan.

”Vid genomförandet av de åtgärder som anges i punkterna 1-5 ovan kommer kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna och andra intressenter. Formerna för detta samarbete måste definieras och kommer i möjligaste mån använda sig av befintliga strukturer.” (10) – Utdrag från EUR-Lex 52012DC0252

Hälsorisker med glyfosat består trots DN:s lugnande ord

DN:s medicinreporter Amina Manzoor ansåg nyligen i en artikel på DN Ekonomi: “Alkohol farligare i lägre nivåer än ogräsmedel”, att motståndet mot Monsanto och glyfosat beror:

”…mer på ideologi och rädsla för GMO än vetenskap och rationalitet”.

Där hävdar hon vidare att:

”Det finns en vetenskaplig samstämmighet i att glyfosat troligtvis inte är farligt i de mängder som vi får i oss” (11).

Som vanligt påstår hon saker helt utan vetenskapliga referenser.


Utöver all skada som glyfosat anses orsaka i vattendrag och annan miljö, finns det en rad hälsorisker som studerats och diskuteras.


Endokrina störningar som påverkar våra hormoner negativt har påvisats (12). Liksom en oro för vår bakterieflora i magen; i en studie visade sig de onda bakterierna resistenta mot glyfosat, medan de goda visade sig mottagliga. Vilket skulle kunna skapa en sjukpådrivande obalans i mikrobiomet (13).

[polldaddy poll=9498305]

Oberoende forskning negligeras ofta

Den vetenskapliga forskningen drivs av en kombination av nyfikenhet och ekonomiska intressen. Där det kan vara svårt för oberoende forskare att få sina studier finansierade. De har också svårt att få dem publicerade i de vetenskapliga publikationerna. Ett faktum som ofta leder till en diskrepans i den konsensus som allmänt sägs gälla i olika hälsofrågor.

Det öppna brev som 98 internationellt erkända cancerexperter skickade den 27 november 2015 till EU-kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet, väger dock tungt för att i alla fall anta försiktighetsprincipen runt bekämpningsmedlen.

I det bemöter de kraftfullt EFSA:s beslut att det är:

”osannolikt att glyfosat utgör ett cancerhot för människor”.

Swisha-UllaGabayEn konklusion den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet baserar på en ny rapport från German Federal Institute for Risk Assessment (BfR). Vars granskning i frågan cancerexperterna ställer mot en rapport från WHO:s canceravdelning, IARC, som kommit fram till motsatsen. I jämförelsen understryks det att BfR, i motsats till IARC, inte varit transparent i sin granskning och att rapporten vilar på icke publik data (14).

Text: Ulla Gabay som är aktuell med boken Hälsofällan (läsprov), UllaGabay.com | Läs mer av Gabay i NewsVoice

Källor

1. EU – förlängt tillstånd för glyfosat

2. NPIC – National Pesticide Information Center

3. GTF – Glyphosate Task Force

4. KEMI, användning i Sverige

5. EcoWatch: Why Is Glyphosate Sprayed on Crops Right Before Harvest?

6. Om glyfosatförgiftning, PubMed

7. POEA: Effects of the surfactant polyoxyethylene amine (POEA) on genotoxic, biochemical and physiological parameters of the freshwater teleost Prochilodus lineatus

8. EU:s syn på kemikaliemixen

9. State of the Art Report on Mixture Toxicity

10. EUR-Lex 52012DC0252

11. Amina Manzoor: Alkohol farligare i lägre nivåer än ogräsmedel, DN

12. Endokrina störningar (originaladress: www.nrc.gov/docs/ML1434/ML14345A568.pdf)

13. Påverkan på magfloran, PubMed

14. Öppet brev till EU från 98 cancerexperter

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • Toppen att du pushade för filmen Per. Det borde vara en mänsklig rättighet att få äta äkta mat och det är upp till regeringen att vända utvecklingen. Jag återkommer i frågan. Vi måste agera starkt och brett nu! Jag håller just på med en serie bloggar om kemikalierna på ullagabay.com

  • Sista skörden är det viktigaste program som SVT har visat sen jag vet inte när och Public Service avlägsnar sig därmed i någon mån från sitt skamfilade rykte som en korrumperad megafon för världens globala storföretag och mäktigaste makthavares agendor.

    Tina Marie Qwibergs, Mikael Qwibergs och Andi Loors film är en enastående beskrivning av hur Jordens jordar förstörs av det konventionella jordbruket medelst gifter och konstgödsel och hur vi ganska enkelt kan komma tillrätta med det och relaterade problem, om bara människorna äntligen kan inse hur stort problemet är och vad som behöver göras.

    Återstår att se om detta är början på en SVT-trend eller endast ett olycksfall i deras annars överlag så lögnaktiga arbete. Tydligt är hur som helst att där finns personer som vill väl och vågar kämpa för att sanningen skall komma fram.

  • Ikväll klockan 20.00 visar SVT1 en dokumentär av Tina-Marie Qwiberg om hur det moderna jordbruket håller på att förstöra våra odlingsjordar och berövar grödorna deras näring:

    “Svensk naturdokumentär från 2017. Det handlar om ett av våra viktigaste ekosystem och en förutsättning för vår överlevnad. Planetens jordar är hotade. Den industriella livsmedelsproduktionen utarmar vår matjord, det påverkar näringsinnehållet i vår mat och näringsbrist kan vara orsaken till det vi kallar välfärdssjukdomar. Vi tömmer vårt jordkonto på dess kapital när vi behöver det som allra mest. Utan jord inget liv och utan liv ingen jord.”

  • Varje vår brukade det mullra av alla humlor i vår trädgård! I år inget humlemuller alls! Nästan inga bin heller, men fortfarande en och annan geting! – Förmodligen är detta bara något av en början till en ytterst problemfylld tillvaro för mänskligheten …

    För sent kommer kanske mänskligheten få uppleva hur illa den har misshandlat de insekter, vilka normalt brukat sköta pollineringen! – Vilka skall klara av den proceduren framöver …..???

  • Tack för uppmuntrande kommentarer!

    @Martin Du har rätt i det du säger om att DN och EcoWatch inte är några vetenskapliga referenser, här får du förklaring till varför de ändå är med:

    1. Referensen till EcoWatch var med endast i syfte att förklara proceduren vid preharvesting. Här har du en länk till en mer vetenskaplig referens i ämnet: http://www.extension.umn.edu/agriculture/small-grains/harvest/preharvest-management/

    2. Referensen till DN var nödvändig i sammanhanget, eftersom jag refererar till just den i mitt inlägg
    Ha det gott! Ulla

  • Tack för denna viktiga artikel! Vår vackra planet håller på att förstöras ..i smått och stort!

    Är SÅ förtvivlad över förstörelsen av habitat för insekter och pollinerare.
    Inga friska växter ..inga pollinerare..
    Inga pollinerare ..ingen hälsosam mat..
    Ingen giftfri mat ..inga friska människor – och i slutänden..
    Inget liv alls – på vår, redan utarmade, Moder Jord 🙁

    Vi behöver kräva att Sverige ändrar riktning och ..GO ORGANIC!!!

  • Utmärkt och intressant artikel med hänvisningar, men tveksamt om man ens bör använda dn eller ens ecowatch om man vill skapa en objektiv och rent vetenskaplig artikel.

  • DN är det största akademiska mediesveket mot det svenska folket. DN som de intellektuella läser som sitter på lite högre poster och som tror på dyngan som produceras där som sedan mals ner till resten av befolkningen. DN är sämst på källhänvisningar och ljuger tveklöst mest.

  • Tack Ulla för en bra artikel.
    Redan DNs rubrik får mig att må illa: “Alkohol farligare i lägre nivåer än ogräsmedel”.
    Vad är det för rotvälska till svenska? Det heter “i mindre kvantiteter / mängder”, men inte ens den ändringen skulle hjälpa. Meningen är grumlig. Farligare än ogräsmedel (i större kvantiteter?) undrar man.
    Journalistik “på den nivån”, som man säger, borde inte publiceras.

  • Golfklubbarna har nu börjat att använda glyfosat mot blommor i ruffen. Det blir billigare än att klippa. Jag fick veta detta 5 dagar innan det skulle ske och informerade de ansvariga om faran med detta. Lyckades övertala greenkeepern att inte spruta men han blev överkörd av klubbchefen.Medlet de använder heter Tomahawk 180 se. Det lobbas nu antagligen från Big Chema att alla klubbar kan “tjäna pengar” på denna strategi. Vi hade 100.000 humlor som älskade blommor….de är nu BORTA. Jag filmade konfrontationen med klubbchefen 8 timmar innan giftbesprutningen. Inte vill man plocka bär och svamp på banan nu.Detta vansinne måste stoppas.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *