NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Foto: Peter Jonsson, Wikimedia Commons
”Jag hade en klient som under en hel rättegång i Stockholms tingsrätt kallades för ”negern” av polisvittnet från narkotikaroteln. Tillsätt en utredning som ser över brottet tjänstefel, för att vi i framtiden ska kunna lagföra poliser som missköter sig.” Det skriver justitieutskottets ordförande Thomas Bodström.
Text: Thomas Bodström, advokat och innehavare av Advokatbyrån Thomas Bodström, tidigare ordförande i riksdagens justitieutskott samt justitieminister (S). | Denna artikel publicerades ursprungligen i Newsmill 2009-02-13 och den återpubliceras med tillstånd av Bodström.
I slutet av 1990-talet mötte jag som advokat en skrämmande attityd från poliser i rättssalen. Jag hade en klient som under en hel rättegång i Stockholms tingsrätt kallades för ”negern” av polisvittnet från narkotikaroteln. I var och varannan mening pekade polisen på min klient och sa ”negern”. Både min klient och jag reagerade starkt och jag bad därför rättens ordförande att säga till vittnet att språkbruket var oacceptabelt vilket domaren också gjorde. Polisvittnet hade sedan svårt att fortsättningsvis hitta någon synonym för sitt tidigare sätt att uttrycka sig under resten av rättegången.
Ungefär samtidigt framkom det att Uppsala polisen på sin polisradio i jakten på en gärningsman använt uttryck som ”blånegern” och ”den ljusare negern”. Jag reagerade och skrev ett inlägg på DN debatt. Till min stora förvåning gick bland annat en kriminalinspektör från Citypolisens spaningsrotels fackliga sektion ut i en replik och försvarade språkbruket. Polischefer var också ute i media och tyckte att jag som advokat inte skulle lägga mig i hur polisen uttryckte sig.
Jag kan inte låta bli att tänka på den debatten idag, det är trots allt bara några år sedan. För även om polischefer idag tar avstånd från den senaste tidens händelser, jag syftar förstås på de poliser i Skåne som fångades på band när de hotar unga människor med misshandel och kallar dem för apor och blattar, eller det oacceptabla språkbruket vid en polisutbildning där exempel på allmänheten benämns som ”Neger Niggersson” eller den självklarhet med vilken ett polisbefäl i Landskrona i ett mejl till andra poliser hänvisade till ”negern” när han beskrev en man på ett fotografi. Detta är inte bara grova övertramp av enskilda poliser. Det finns en kultur och ett strukturellt problem inom polisen när dessa attityder inte får ett omedelbart och tydligt bemötande av medarbetare och chefer.
I den debatt som har följt dessa uttalanden har många kloka saker sagts. Men justitieminister Beatrice Asks kommentar om att detta bara är några enskilda poliser som gör fel är lamt och svagt. Om det finns en enda polis som kallar våra ungdomar för apor är det en katastrof. Inte minst för de poliser som arbetar och gör ett bra jobb i t ex Rosengård och som lagt ner år av arbete på att vinna ungdomars förtroende och alla poliser som aldrig skulle drömma om att uttrycka sig på det här nedlåtande sättet. Det är en katastrof att det finns chefer vid polismyndigheten, åklagare i tingsrätten med flera som låter en inspelning som den vi nu hört många gånger citeras i media passera hela vägen genom förundersökning, åtal och rättegång utan att någon reagerar på språket och attityderna. Vidare är det en katastrof att en ledare vid en polisutbildning låter hela lektionen gå utan att drämma näven i bordet och säga att det är förkastligt att ta exempel som ”Neger Niggersson” utan väntar till alla har gått därifrån. Hur ska man då få bukt med problemet?
Vi måste gå till botten med detta och en gång för alla rensa ut dessa ord och attityder från svensk polis. Hur ska vi annars kunna jobba brottsförebyggande? Hur ska vi annars hindra våra ungdomar att hamna snett om deras första möte med rättsväsendet låter så här?
Beatrice Ask säger som vanligt att detta inte är en fråga för regeringen och att hon inte kan göra något. Det är fel. Det finns flera saker du kan göra omedelbart för att fortsätta förbättra attityden inom svensk polis.
Gör polisutbildningen till en treårig akademisk utbildning som vi socialdemokrater länge förespråkat. Då odlas inte en egen kultur på polishögskolorna utan poliser under utbildning studerar på universitet tillsammans med andra studenter som läser psykologi, beteendevetenskap och samhällsvetenskapliga ämnen mm.
Överväg noga var en fjärde och femte polishögskola ska placeras för att kunna integreras i samhället på ett sådant sätt som kan vara av nytta för rekryteringen av framtida poliser.
Se över rekryteringen till polishögskolan så att vi verkligen får de bästa poliser möjliga. Idag är det tusentals som söker till polishögskolan i hård konkurrens varje år, är det verkligen de bästa som kommer in.
Tillsätt en utredning som ser över brottet tjänstefel, för att vi i framtiden ska kunna lagföra poliser som missköter sig i uniform även om de inte just då arbetar med myndighetsutövning mot enskilda. Poliser i uniform måste alltid föregå med gott exempel, ta ansvar, visa respekt och kunna ställas till svars för hur de agerar och uttalar sig mot medborgare och allmänhet.
I polisförordningen regleras hur polisen ska uppträda, bland annat på ett sätt som inger förtroende och aktning. Polisen ska uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet och iaktta självbehärskning. Det behöver tydliggöras att värdegrunden ska gälla i alla situationer, också när poliser talar sinsemellan. Därför behövs polisförordningen ses över.
Text: Thomas Bodström, advokat och innehavare av Advokatbyrån Thomas Bodström,
