Det mycket allvarliga är att poliserna i Skåne, Västra Götaland och Uppsala län, liksom i resten av svensk polis, saknar ledningskompetens och effektiva strategier för att kunna gripa och lagföra ungdomar som gör sig skyldiga till synnerligen grova brott som mordbrand. Vad vi nu ser är att polisen och därmed samhället riskerar att försättas i ett närmast hopplöst underläge gentemot de grovt kriminella grupper. Det skriver Eric Rönnegård fd polisintendent som arbetat med extraordinär brottslighet.
Text: Eric Rönnegård, fd polisintendent, debattör | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2009-09-05 och NewsVoice fick tillstånd att återpublicera artikeln | Rönnegård är författare till boken ”Kris i ledningen för svensk polis: Mordet på Anna Lindh inget undantag”
Samhället måste hantera dessa problem på flera nivåer, och med skilda perspektiv. Först och viktigast på lång sikt. Den politiska nivån måste börja ta problemen på allvar, alltifrån kommunerna till riksdagen.
Det handlar då om integrations-, bostads- och arbetsmarknadspolitik. Sociala myndigheter, räddningstjänst och polis måste då bli en integrerad och synlig del i de aktuella områdena.
Skånepolisens initiativ att nu låta poliser arbeta i en särskild organisation i Rosengård är naturligtvis bra. Så de kan börja arbeta brottsförebyggande, samverka och börja bygga upp ett förtroende bland de boende, och då inte minst bland de unga. Men de har små möjligheter att samtidigt ingripa mot dem som ägnar sig åt grov brottslighet i området. Det skulle bli som att blanda äpplen och päron om de skulle försöka.
Det mycket allvarliga är att poliserna i Skåne, Västra Götaland och Uppsala län, liksom i resten av svensk polis, saknar ledningskompetens och effektiva strategier för att kunna gripa och lagföra ungdomar som gör sig skyldiga till synnerligen grova brott som mordbrand, allmänfarlig vårdslöshet och grov skadegörelse, genom att bränna ner exempelvis skolor, fritidsgårdar och inte minst mängder av bilar.
Kanske än allvarligare är angreppen på exempelvis brandmän, där också mordförsök kan ha förekommit. Grovt kriminella grupper ser här en marknad att exploatera på olika sätt. Grupper där deltagarna kanske inte alls själva är direkt berörda av de sociala problemen i till exempel Rosengård.
Vad vi nu ser är att polisen och därmed samhället riskerar att försättas i ett närmast hopplöst underläge gentemot de grovt kriminella grupper som utnyttjar polisens tillkortakommande med att få grova brottslingar dömda av domstol. Även opinionsmässigt får myndigheterna svårt att försvara sig när anklagelser om polisiärt övervåld blir allt vanligare.
Risken är nu att problemen sprids också till andra områden i landet. Det borde bekymra inte minst rikspolischefen Bengt Svensson.
Text: Eric Rönnegård, fd polisintendent | Rönnegård är författare till boken ”Kris i ledningen för svensk polis: Mordet på Anna Lindh inget undantag” | Eric Rönnegård har arbetat som polisintendent med extraordinär brottslighet, sk särskilda händelser, i Stockholm och på riksplanet sedan mordet på Olof Palme samt med närpolisreformen i mitten av 1990-talet.