NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
En fungerande marknad är en förutsättning för att alla europeiska medborgare ska ha fri tillgång till internet. EU ska inte reglera något den fria marknaden hanterar bättre själv. Förlikningsprocessen kring telekompaketet inleds på måndag. Vi arbetar för en kompromiss som påtalar den enskildes rätt att få sin sak prövad i domstol och behandlas som oskyldig innan dom har avkunnats.
Text: Lena Ek (C), Johan Linander (C), Sven Bergström (C). | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2009-09-25. NewsVoice fick Linanders tillstånd att återpublicera artikeln.
På måndag den 28 september [2009] inleds förlikningsprocessen kring telekompaketet mellan EU:s regeringar och det direktvalda parlamentet. Telekompaketet är en viktig överenskommelse vars syfte är att garantera en väl fungerande europeisk telemarknad med klara och tydliga regler som stärker både konkurrens och konsumentskydd.
Diskussionen om telekompaketet under våren rörde huvudsakligen två frågor,
- dels frågan om användarnas rättigheter gentemot staten,
- dels frågan om nätneutralitet.
Debatten om användarnas rättigheter handlade främst om tilläggsförslag 138. Detta förslag, som syftade till att säkerställa att europeiska medborgare inte ska kunna stängas av från Internet utan domstolsprövning, ställdes mot ett kompromissförslag utarbetat mellan parlamentet och rådet som innehöll liknande skrivningar. Resultatet blev att tillägg 138 i ursprungsform röstades igenom av parlamentet, varmed kompromissen och därmed också hela telekompaketet föll. Det är därför som vi nu befinner oss i den aktuella förlikningsprocessen.
Utgångsläget för förlikningsförfarandet är att den enda kvarstående frågan att kompromissa om är hur 138:an rent praktiskt ska infogas i paketet. Innehållet är ju parlamentet och medlemsstaterna ganska överens om, någonting som är tydligt i den kompromiss som föll i parlamentets votering.
Som Centerföreträdare i Riksdagen och EU-parlamentet är vi mycket tydliga – vi arbetar för en kompromiss som påtalar den enskildes rätt att få sin sak prövad i domstol och behandlas som oskyldig innan dom har avkunnats.
Det har dock höjts röster som också vill öppna även andra delar av telekompaketet för förhandling. Det argumenteras att en reglering av EU krävs för att garantera att användare har fri tillgång till Internet. Som liberaler anser vi inte att detta är en bra idé. Internet har blivit den fantastiska kunskapskälla och kommunikationsmedel som det är tack vare att staten inte har lagt sig i innehållet. Det är dock viktigt att påpeka att Internet naturligtvis inte är fristående från det övriga samhället och samma regler måste gälla där som överallt annars.
Telekompaketet är egentligen en industrilagstiftning. Syftet är att reglera telekommarknadens infrastruktur, inte innehållet som transporteras i denna. Det finns i dagsläget ingenting som vare sig förbjuder eller föreskriver att Internetleverantörerna får begränsa utbudet av applikationer eller åtkomsten av vissa webbsidor.
Inte heller de nuvarande skrivningarna i telekompaketet föreskriver eller förbjuder begränsande åtgärder från Internetleverantörerna. Däremot introduceras där en väsentlig förbättring mot dagens rättsläge. I telekompaketet föreskrivs nämligen för det fall sådana begränsade åtgärder införs av Internetleverantörer, att konsumenterna måste hållas välinformerade om dessa så att de har möjlighet att byta leverantör om de så önskar. Detta är en bestämmelse med uttalat och uppenbart syfte att stärka användarnas rättigheter.
I det regelverk som är i kraft idag finns inte något krav på att konsumenterna ska informeras om att vissa sidor eller tjänster är blockerade. Leverantörer kan därför blockera innehåll utan att meddela sina kunder. De som vill hävda att telekompaketet försvagar en nuvarande perfekt ordning till användarnas förfång har alltså fel. Paketet stärker individens rättigheter och möjligheter att agera på en friare marknad.
Ur en frihetlig ståndpunkt är det inte statens uppgift att reglera avtalsförhållandet mellan internetleverantör och användare. Detta sköts istället bäst genom den konkurrens som finns på en fri marknad där konsumenterna enkelt kan byta leverantör om hon eller han inte är nöjd.
Vi är övertygade om att användarna är kloka individer som vet vad de vill ha. På en fri marknad styr efterfrågan utbudet och leverantörer som inte begriper detta kommer snart att bli utkonkurrerade av dem som faktiskt ger användarna vad de vill ha. Kravet på att fri tillgång till Internet ska garanteras genom statliga eller överstatliga regleringar bygger därför på en generell skepsis mot marknadsekonomins funktionssätt.
Som ett exempel på vad som händer när stater börjar reglera innehållet i kommunikationskanaler kan den amerikanska myndigheten Federal Communications Commissions (FCC) nämnas. I Sverige är FCC mest kända som varandes den myndighet som stämde TV-kanalen CBS efter Janet Jacksons famösa framträdande under Super Bowl för några år sedan. Förutom att nyligen återigen ha lämnat in en ny stämningsansökan i samma ärende har FCC i veckan meddelat att de också vill se en statlig reglering av innehållet på Internet. Med ovanstående kunskap i åtanke krävs det inte särskilt mycket fantasi för att tänka sig hur en sådan reglering av FCC skulle se ut.
För Centerpartiet är det självklart att staten inte ska reglera något den fria marknaden hanterar bättre själv. Telekommarknaden i Europa fungerar idag – det har såväl svenska Post- och Telestyrelsen som kommissionen kommit fram till i sina analyser. Och med det nya telekompaketet på plats kommer telekommarknaden att fungera ännu bättre. När staten väl har börjat reglera något, även om det kan tyckas vara för en god sak, finns alltid möjligheten att dessa regler ändras vid ett senare tillfälle. Vi vill helt enkelt inte ge länder som Frankrike och Storbritannien inflytande om huruvida användarna i Sverige har fri tillgång till Internet eller inte.
EU:s uppgift är istället att främja en fungerande marknad där fri tillgång till Internet är något som upprätthålls av konsumenter och leverantörer tillsammans. På en sådan marknad är detta något som existerar till följd av konsumenternas val, inte till följd av statliga regleringar.
Signerad:
Lena Ek, folkrättsjurist och Centerpartistisk politiker, ordförande för Södra Skogsägarna, 2011-2014 Miljöminister, 2004-2011 Centerpartiets Europaparlamentariker.
Johan Linander, kKanslichef och kommunjurist i Tomelilla Kommun samt före detta riksdagsledamot och Centerpartiets rättspolitiska talesperson.
Sven Bergström, jord-/skogsarbetare, Riksdagsledamot för Centerpartiet 1997-2010, Ledamot i trafikutskottet och Centerpartiets talesperson i trafikfrågor.
Text: Johan Linander (Linkedin)
