NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
I gårdagens DN skriver Johannes Åman en efterlängtad artikel. ”Resning: Fristående nämnd vore bättre”. Äntligen, var min första tanke då jag såg artikeln. Under tre års tid har många människor väntat på vad resultatet av förre JK Göran Lambertz förslag om en fristående resningsnämnd skulle leda till. Först ledde det till ramaskri från etablissemanget. Sedan till väntan. Sedan till väntan och åter väntan. Sedan ledde det till ”en fingertuta”, ett förslag som lades i tisdags, om hur vi skall kunna få en tydligare resningsprocess i Sverige. Förslaget skall nu ut på remiss och sjösättas nästa år.
Text: Monica Pernroth
Denna artikel publicerades ursprungligen på Newsmill.se 2010-01-15 och den återpubliceras med tillstånd från artikelförfattaren på samma datum i NewsVoice. Vill du också ha en artikel återpublicerad från Newsmill, kontakta NewsVoice.
Resning som fenomen, kanske inteintresserar svensken i gemen, eftersom man aldrig tror att man själv skall bli i behov av att sådan process.
”Jag är en laglydig medborgare. Det är ju bara de som bryter mot lagen som blir dömda. Inte heller mina barn bryter mot lagen, så detta får andra bekymra sig om. ”
Glöm det ! Så ser inte verkligheten ut längre.
Råkar man vara på fel plats vid fel tid eller utsatt för fel persons intresse eller råkar få fel person som utredare, då man var på fel plats, så är möjligheten mycket stor, att även den mest laglydige medborgare kan bli dömd.
Vad skall man kunna förvänta sig av ett rättssäkert system? Naturligtvis att inga oskyldiga skall bli dömda!
Den andra sidan av saken, rättstryggheten, att inte förövare skall gå fria på gatorna, är en annan sida av myntet, som jag inte tar upp här.
Det var säkerligen inte utredaren Staffan Levéns fel, att ”det bidde en fingertuta” av översynen.
Justitieministern har uttalat sig om att vi behöver se över resningsförfarandet, men det handlar också om vilka direktiv som ges till utredaren. Här har man beskurit direktivet till, att i stort sett se över frågan om möjlighet till rättsligt biträde och att det skall bli något lättare att ta upp en förundersökning. Att nuvarande praxis skall bli lag.
Men praxis är ju att inte ge resning i ett avslutat mål! Så vilka förbättringar kan detta leda till?
Så länge som Riksåklagarens kansli, har beslutet över vilka mål som skall få en återupptagen förundersökning och över vilka personer som därigenom skall få möjligheten till resning, så länge kvarstår det faktum, att oskyldigt dömda inte får resning i den utsträckning som behövs, för att vi skall kunna ha en tilltro till rättssystemet.
Vad är mer nödvändigt för att stärka rättssäkerheten i grunden än att rätta till de fel som tidigare begåtts någonstans? VAR i processen det har gått fel kan skilja från fall till fall, men naturligtvis är förundersökningarna oftast den ömmande punkten.
Vem håller oftast i en förundersökning? Jo, åklagaren. Om inte åklagaren VILL ta alla omständigheter i betraktande,(trots lagen) och vägrar att utreda vissa för den anklagade personen friande bevis, ja då dömer sedan domstolen ”riktigt” utifrån det som läggs fram.
Men Kalle då, han som inte fick sina friande bevis utredda, han sitter sedan oskyldigt dömd, till några års fängelse. Med allt det som detta för med sig i psykiskt lidande för honom själv, för familj och vänner, och med katastrof för ekonomi, arbete mm.
Inte minst blir tilltron till rättssystemet lidande! Tillslut kommer det att haverera totalt, eftersom alla som vet att Kalle är oskyldigt dömd, också de tappar tilltron till systemet.
Varje mamma eller pappa,varje fru och flickvän som kontaktar RättssäkerhetsorganisationenRO med frågor i sådana situationer, säger alla samma sak: INTE VISSTE JAG ATT DET KAN GÅ TILL PÅ DETTA VISET I SVERIGE!
Så, alla ni som inte tror, då någon påstår att en bekant blivit oskyldigt dömd, det KAN vara er tur nästa gång att drabbas av RÄTTVISANS LOTTERI!
DÄRFÖR bör vi alla bekymra oss och engagera oss!
Visst, många skyldiga vill inte erkänna sin skuld, men om man vid allvarlig granskning ändå kommer fram till tvivel på att en dom kan vara rätt, varför skall man inte GRANSKA detta då, med nya ögon, som inte är förgiftade av gammal inflammation.
Kalle är inte ensam! De ”tunga” namnen som Tomas Quick m.fl. är endast toppen på ett isberg.
Alla de som inte får en artikel och som inte har begått tillräckligt uppseendeväckande brott, för media, alla de sitter där utan hopp om resning. Även om du har 20 nya bevisbara punkter, för att få en resning lär det troligen inte gå!(Jag återkommer med en dementi om de 20 punkterna, om min ans ett mål tas upp för granskning igen, betyder ju inte detta, att personen blir friad automatiskt. men kanske har i alla fall ”inflammationen” i ögonen hos granskarna lagt sig, och målet hanteras på ett något säkrare sätt med säkrare grund.
Second Opinion, finns inom läkarvetenskapen, men i rättssammanhang tror man att detta kan uppfyllas om hovrätten med samma åklagare och med samma förundersökning i botten, lyssnar av föregående förhandling från tingsrätten.
Detta blir ingen second opinion!Det är ju endast att se, om föregående rätt gjorde en riktig bedömning utifrån det man redan har fastställt!
Alltså, vad kan vi nu göra åt detta som enskilda medborgare?
Låt oss börja ett upprop för en oberoende resningsnämnd! Genom RO kommer vi att starta en sådan snarast, men låt oss börja redan här och nu!
Skriv under detta, med ditt namn och din ort, för ett upprop i denna viktiga fråga.
Låt oss för engångs skull lämna partipolitik åt sidan, både i kommentarer och i övrigt!
Låt oss koncentrera oss på, hur vi vill att rättssäkerheten skall kunna bli bättre i Sverige.
Jag, Monica Pernroth, Uppsala, kräver en oberoende resningsnämnd i Sverige för prövning av mål till HD.
Text: Monica Pernroth (Pernrothsatelje.se) | Fler artiklar av Pernroth i NewsVoice
Monica Pernroth har jobbat i mer än 40 år med människor. Pernroth läser ofta juridisk litteratur på fritiden och är idag pensionerad, men arbetar ideellt för Rättssäkerhetsorganisationen (RO) med att stödja människor som drabbats av rättssamhällets brister.
