Van der Kwast gör gällande att jag utsatt honom för grovt förtal i min bok Den stora rättsskandalen. Min debattbok har ett mycket stort allmänintresse och boken har starkt bidragit till att överåklagaren Christer van der Kwasts manipulerande av bevisningen i de s.k . Quickmålen nu äntligen kommer under rättslig prövning i de s.k. resningsmålen. Det är en bok som förtjänar uppmärksamhet och den uppmärksamheten bjuder nu Kwast på. Anmälan visar att han har mycket dåligt omdöme…
Denna artikel publicerades ursprungligen på Newsmill.se 2010-02-04 och den återpubliceras med tillstånd från artikelförfattaren på samma datum i NewsVoice. Vill du också ha en artikel återpublicerad från Newsmill, kontakta NewsVoice.
Text: Per Oskar Svensson, advokat
Van der Kwast gör gällande att jag utsatt honom för grovt förtal i min bok Den stora rättsskandalen.
Min debattbok har ett mycket stort allmänintresse och boken har starkt bidragit till att överåklagaren Christer van der Kwasts manipulerande av bevisningen i de s.k . Quickmålen nu äntligen kommer under rättslig prövning i de s.k. resningsmålen. Det är en bok som förtjänar uppmärksamhet och den uppmärksamheten bjuder nu Kwast på. Anmälan visar att han har mycket dåligt omdöme. Om någon kränkt honom så är det väl Leif GW Perssons regelbundet återkommande raljerande i media.
I Thomas Olssons resningsansökan är en av grunderna att Kwast begått menedsbrott alternativt tjänstefel genom att ljuga inför rätten. Han har osant påstått att alla förhör och rekonstruktioner med Quick följt gällande lag och att Quicks förhörsuppgifter hade hög trovärdighet.
Det jag behöver göra i ett kommande förtalsmål är att visa att uppgifterna om Kwastfusket är till alla delar sanna alternativt att jag haft skälig grund att tro på mina källor. Den viktigaste källan är JK Göran Lambertz som i november 2006 påstår att han grundligt utredde påstått Kwastfusk och särskilt då DNA-bevisningen i Gry Storvikmålet. JK fann att domen inte på minsta sätt berörde DNA-fyndet av sperma i offrets underliv och inte heller stämde med Quicks DNA-profil vid s.k. topsning. JK ansåg dock att Kwast kanske nämnt DNA-fyndet mera i förbigående och dessutom måste mördaren ha varit sista kunden (Gry Storvik var prostituerad).
Min kommentar: Quick dömdes för att ha sexmördat henne, då måste väl Quick ha varit den sista kunden – eller hur?
Domen är min främsta källa och van der Kwast har inte dementerat anklagelsen från november 2006 varför man 2009 på våren när boken skrevs kan utgå ifrån att Kwasts tystnad bekräftar sanningshalten. Kwasts anmälan till JK sker i desperation över att allt fusk nu kommer att prövas rättsligt. Quickkarusellen går nu in på sitt slutvarv, men tydligen vill van der Kwast vara kvar i fuskarljuset. Ett i sanningen märkligt agerande.
Text: Per Oskar Svensson, advokat
