Den nya patientsäkerhetslagen innebär bl.a. att patienter som inte längre kan få sin sak prövad av polis/åklagare om inte Socialstyrelsen först ger sitt bifall. Kvaliteten på SoSs utredningar är därför i högsta grad en rättssäkerhetsfråga.
Utan att ens inhämta journalen har SoS avfärdat frågeställning om allvarligt fel i vården, även då brott kunnat misstänkas. SoSs högsta ledning försvarar sådan handläggningen.
Myndigheten har inget minimikrav på utredning. Handläggare kan fatta beslut utan att ha tillräcklig sakkunskap, och utan att motivera myndighetsbeslutet.
Bristfälliga utredningar utan transparens kan komma skydda personal som genom grov oaktsamhet orsakar t.o.m. onödig död. Patientens rättssäkerhet hotas.
Denna artikel publicerades ursprungligen på Newsmill.se 2010-06-12 och den återpubliceras med tillstånd från artikelförfattaren på samma datum i NewsVoice. Vill du också ha en artikel återpublicerad från Newsmill, kontakta NewsVoice.
Text: Susanne Flyborg, läkare om rättssäkerhet
Den nya patientsäkerhetslagen som Riksdagen ska rösta om 15 juni innebär inte bara att fokus riktas från disciplinpåföljder och mot systemfel. Den nya lagen innebär också att brott som grov oaktsamhet i vården, t.o.m. när det orsakar död, inte kan utredas av rättsväsendet innan Socialstyrelsen [SoS] gjort en bedömning. Eftersom den nya lagen inte vill att någon enskild yrkesutövare ska straffas lär det då endast bli aktuellt när det kan finns misstanke om uppsåtligt skadande.
SoSs utredning kommer alltså att i praktiken att utgöra ett icke överklagningsbart prövningstillstånd. Utan OK från SoS kan polis inte utreda anmält brott. Det borde då krävas att SoS gör noggranna utredningar och motiverar sina beslut.
Man ska känna till att SoS vid tidigare utredningar inte ens inhämtat journalen även vid misstanke om allvarliga fel och brott.
Ett yttrande av SoS att allt handlagts enligt praxis kan vara grundat på den ”misstänktes” egna uppgifter. Om den drabbade själv anlitat tungt vägande experter från andra länder har det hänt att SoS avfärdat dessa utan att anlita någon med sakkunskap. Exemplen är många och de utgör ingen slump. Det finns inget minimikrav på att SoS ex vis ska tagit del av journalen för att yttra sig, vilket sannolikt för många kommer som en överraskning. Högsta ledningen är väl medveten och försvarar myndighetens handläggning. Kvaliteten på SoS utredningar hotar rättssäkerheten. Det är alltså vad vi har att vänta om den nya lagen röstas igenom.
Sverige blir världsunikt!
Den som drabbas i vården är därmed helt rättslös. Personalen får straffrättslig immunitet.
Vissa felbeslut får så vittgående konsekvenser för den enskilde att de borde utredas och inte per automatik fria personalen från ansvar, vilket blir fallet genom den nya lagen.
Vid misstanke om nonchalant bedömning inför avbrytande av aktiv vård, ett beslut som man vet kommer leda till att patienten dör, kan man tycka utgör ett exempel på när SoS i alla fall borde inhämta journalen för att kunna avfärda att fel begåtts, men det anser inte myndigheten själv. SoS:s beslut kan inte heller överprövas.
Jag har sett personer som blivit helt återställda endast för att deras anhöriga kämpat mot läkarens beslut att avbryta vården. Läkaren motiverade sitt beslut med att det var orätt att förlänga döendet då patienten ändå inte kunde leva mer än 24 timmar. Anhöriga begärde att vården skulle fortgå även det ”sista dygnet”. Mannen tillfriskande helt och har nu istället ca50 friska år framför sig.
Inget fel säger sjukhuset.
På samma sätt slogs föräldrarna till en 25 årig man för att få insatser återinsatta. Läkaren ansåg att mannen inte skulle kunna överleva efter olycka då han först förbättrats men sen åter försämrats. Anhöriga lyckades få annan läkare att överpröva beslutet. Denna läkare upptäckte också att patienten inte hade fått sin livsnödvändiga medicin som han var ordinerad redan innan olyckan, en miss som förklarade försämringen. Mannen är nu helt frisk, tack vare sina föräldrars ingripande.
Inget fel anser sjukvården.
För en tidigare frisk 30 åring som drunknade avbröts vården efter tre dagar. Anhöriga litade på vad läkarna sa, att man hade gjort grundliga undersökningar och att ”hjärnan var slut” vilket de tolkande som att han var hjärndöd. I efterhand visade det sig att den grundliga undersökningen bestod av en telefonkontakt men en läkare som aldrig sett patienten och inte läst journalen. Statistiskt hade han, skulle det visa sig, stora möjligheter att tillfriskna. Möjligheten att överleva kan inte läggas på att ha anhöriga som ifrågasätter läkaren.
Inget fel säger SoS, utan att ha läst journalen.
I reportaget i Uppdrag granskning såg vi förra månaden Samuel 7 år, som vägrades vård trots föräldrarnas önskan. Samuel hade en ovanlig cancer som han påbörjat en ny medicin emot endast ett par dagar tidigare. Behandlingen påvisade gynnsam effekt i provsvar, men trots föräldrarnas vädjan om fortsatt vård för att ytterligare utvärdera medicinen, nekade man familjen detta. Samuel avled och ingen vet hur länge han hade kunnat överleva om han fått den vård som efterfrågats. Kanske hade han varit i livet idag? Kanske hade han tillfrisknat helt?
SoS ansåg, liksom sjukhuset, att inget fel var begånget. Saken är dock polisanmäld och förundersökning är inledd. SoS ansåg (efter att endast ha tagit del av sjukhusets redogörelse för våHade detta hänt efter att nya lagen trätt i kraft så hade polis och åklagare inte kunnat utreda ärendet ur ett rättsligt perspektivrdförloppet), liksom sjukhuset, att inget fel var begånget. Saken är dock polisanmäld och förundersökning är inledd.
När det gäller liv och hälsa borde istället rättssäkerheten vara extra stark eftersom sjukvårdssekretess i sig hindrar transparens.
Signerat
Susanne Flyborg, Läkare (Jag har både i tjänsten som läkare sedan 25 år och privat fått erfarenhet om grov oaktsamhet inom vården som dolts av vården själv och även genom SoSs utredningar, där endast en öppen juridisk prövning hade kunnat avslöja allvarliga brister, vilka även med sannolikhet hade fallit inom brottsbalken.)
Magnus Ljustell, ”en som överlevde”
Anita och Hans Ljustell, anhöriga
Suzanne Sjölin, anhörig
Dennis Brinkeback, jurist