NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Alliansen har genomfört flera viktiga reformer på rättsområdet, och det har gett resultat. Fler brott upptäcks, utreds och lagförs. Domstolarna har fått en mer modern yttre organisation. Svensk kriminalvård har lyfts vad gäller innehåll och säkerhet. Men det svenska rättsväsendet behöver bli än mer effektivt.
Text: Johan Pehrson, Jur.kand., rättspolitisk talesperson för Liberalerna | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2010-09-09. NewsVoice fick skribentens tillstånd att återpublicera bakdaterat till samma datum.
Effektiviteten i det svenska rättsväsendet är inte tillräcklig, och problemen är tydligast hos den myndighet som flest människor möter – polisen. Alltför ofta hör jag historier om utredningar som blir liggande, brottsoffer som inte får det stöd de behöver och unga kriminella som kan fortsätta sin destruktiva bana utan att någon griper in. Jag oroas över att utvecklingen ännu inte har vänt, trots alla de satsningar på rättsväsendet som har gjorts de senaste åren, och har därför dragit slutsatsen att polisen behöver genomgå omfattande reformer under nästa mandatperiod.
Alliansen har genomfört flera viktiga reformer på rättsområdet, och det har gett resultat. Fler brott upptäcks, utreds och lagförs. Domstolarna har fått en mer modern yttre organisation. Svensk kriminalvård har lyfts vad gäller innehåll och säkerhet. Idag slås det rekord vad avser arbete, behandling och utbildning på våra fängelser, samtidigt som rymningarna och narkotikatillgången har minskat. Straffskalorna har reformerats. Samtidigt som vi skärpt synen på våldsbrott och organiserad brottslighet har vi gjort det möjligt att ge fler tidsbestämda fängelsestraff istället för livstid.
Parallellt med dessa reformer har rättsväsendet fått ett rekordstort ekonomiskt tillskott. Polisen har blivit fler, liksom antalet civilanställda. För självklart är det så att det behövs både personal och resurser för att få kvalitet i en verksamhet. Man hör ibland forskare och proffstyckare som menar att antalet poliser inte är avgörande för om polisens verksamhet blir bra. Det är sällan man hör ett liknande resonemang om vården eller äldreomsorgen.
Polisförbundet lyfte nyligen på DN debatt frågan om polisens synlighet. Min bild är att polisen har blivit mycket synligare de senaste åren, och det har också bekräftats vid alla de besök jag har gjort hos polisen runt om i landet. Men självklart finns det utrymme för förbättringar, och synligheten bör även fortsättningsvis vara högt prioriterad.
En ny nationell polisorganisation skulle lösa flera av polisens problem och som polisförbundet har noterat så tillsatte regeringen nyligen en utredning om detta. Det är viktigt att det finns ett brett politiskt stöd för en ny organisation, och Liberalerna drev därför kraftfullt på för att alla partier skulle ingå i utredningen.
Men även med en nationell organisation befarar jag att allvarliga problem kommer att kvarstå. Därför behövs det fortsatt politiskt fokus på polisen under nästa mandatperiod. Liberalerna kommer därför att arbeta för att få med sig övriga partier på följande fem krav.
Det behövs en kraftfull nationell enhet som bekämpar grova brott över hela landet. Dagens Rikskriminalpolis måste förstärkas med en enhet där polis och åklagare tillsammans bekämpar den grova organiserade brottsligheten. Enheten ska ha mandat att prioritera och leda operationer över hela landet. Förebilder kan hittas både i engelska SOCA och amerikanska FBI. I denna enhet bör centrala delar av Ekobrottsmyndigheten ingå, för det finns inte längre avancerad grov brottslighet som inte också är del av ekonomisk kriminalitet.
Däremot finns det inte, som socialdemokraterna föreslår, några tungt vägande skäl att låta SÄPO ingå i en sådan organisation. Visserligen använder sig terrorister i hög grad av oärligt intjänade pengar. Men om man tittar på den organiserade brottsligheten som helhet är det väldigt få som styrs av ideologi – målet är snarare att berika sig själv.
Det är också anmärkningsvärt att Bodström plötsligt vill inskränka SÄPO:s självständighet. Under sin tid som minister såg han ju till att, tillsammans med Liberalerna, öka självständigheten. Detta för att myndigheten bättre skulle kunna skydda rikets säkerhet. Socialdemokraterna vet tydligen inte vart man är på väg mer än några år i taget.
Polisen är bra på polisarbete, men det krävs experter också. Ska polisen lösa grova brott krävs inte bara poliskompetens utan även psykologer, matematiker, sociologer, jurister, ekonomer och andra experter. Den redan idag välutbildade svenska polisen bör också få sin utbildning formellt akademiserad så som den är för socionomer och sjuksköterskor. Då får vi också en välbehövlig koppling mellan polisforskning och praktiskt polisarbete.
Polisen måste få fokusera på sina kärnuppgifter. Fler poliser måste frigöras från enkla bevakningsuppdrag, som att bevaka Vasalopp, kungliga bröllop och annat. Vi tycker att de borde utreda brott istället. Polisen själv vill inte använda Beredskapspolisen som finns redo för den här typen av uppdrag. Men vi måste ta politiskt ansvar och göra något åt det faktum att många välutbildade poliser idag får lägga sin tid på att i praktiken bara stå och glo. Det finns också gott om andra exempel på uppgifter som sköts av polis men inte kräver poliskompetens. Det är dags att rensa bland uppgifterna så att polisen kan fokusera på sina kärnuppgifter.
IT-systemen måste fungera. Anmälningar som måste faxas, uppgifter som inte går att kopiera mellan olika rapporter, uppföljningssystem som inte går att jämföra… man kan konstatera att rättsväsendets IT-system ligger hjälplöst efter. Datoriseringen måste nu genomföras fullt ut, så att polisen kan fungera effektivt – på brottsplatsen, på gatan och på kontoret. Bättre 15 år för sent än inte alls.
Ett förbättrat IT-system skulle också underlätta samarbetet med det övriga rättsväsendet. I det samarbetet behöver vi också se till att uppgiftsfördelningen mellan polis och åklagare blir tydligare och effektivare. Idag görs det mycket onödigt arbete och ibland dubbelarbete.
Slutligen behövs det en lagstiftning som sätter stopp för återfallsförbrytare och livsstilskriminella. Massor av brott som begås – och som faktiskt klaras upp – leder i praktiken inte till någon långsiktigt förändring. Gärningsmännen blir varken rehabiliterade eller hindrade från att fortsätta sin brottslighet Här krävs skärpt syn på återupprepad brottslighet, och nytänk när det gäller påföljder. Dagens mängdrabatt för brott och reglerna kring s k förundersökningsbegränsning lämnar många brottsoffer i sticket. Det behövs förändringar som gör det meningsfullt för polisen att gripa de som begår brott.
Vi ser gärna en blocköverskridande polispolitik, men det viktigaste är och kommer alltid att vara själva innehållet i politiken. Därför kommer Liberalerna att arbeta för att få med sig övriga partier på dessa fem punkter. Dessvärre ser dock möjligheten att komma överens med oppositionen väldigt liten ut, då deras rättspolitik spretar åt alla tänkbara håll och oenigheten inom blocket är stort.
Text: Johan Pehrson, Jur.kand. och rättspolitisk talesperson för Liberalerna
