NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
DEBATT. Förespråkare för genmodifierade grödor framhåller gärna de fantastiska möjligheter som finns, men bortser från att kemiföretag har köpt upp växtförädlingsföretagen. Det är naivt att tro att de kommer att arbeta för en minskning av farliga bekämpningsmedel, skriver Ethel Forsberg, fd generaldirektör på Kemikalieinspektionen.
Debattartikel: Ethel Forsberg: artikeln publicerades ursprungligen i SvD (återpublicerad med tillstånd av Forsberg) | Ethel Forsberg var tidigare generaldirektör på Kemikalieinspektionen, partner i konsultföretaget i hållbarhetsfrågor You&we (U&W)
Parakvat är ett av de giftigaste ämnen som fortfarande används i den globala livsmedelsproduktionen. Preparatet förbjöds redan 1983 i Sverige. Sedan ett par år är det också förbjudet i hela Europa efter en hård strid där EU-kommissionens godkännande överklagades av enskilda medlemsstater.
Preparatet är dödligt. På ett par veckor tvingas lungvävnaden ge upp och den drabbade kvävs till döds. Ett omedelbart medicinskt omhändertagande hjälper inte eftersom motmedel mot giftet fortfarande saknas. De som drabbas av den fortsatta användningen är en del av de 200000 människor, som, enligt WHO:s statistik, dör varje år tillföljd av hanteringen av kemiska bekämpningsmedel.
Även om preparatet är förbjudet på vår kontinent används det fortfarande i produktionen av vår mat. Karin Skill och Francisco Contreras beskriver oroväckande samband mellan kemikalieintesiv odling av genmodifierad soja och allvarliga hälsoeffekter i sin debattartikel på Brännpunkt 24/10. Kopplingen mellan kemikalieanvändningen och genmodifierade odlingar är intressant. Ofta hävdas motsatsen till Karin Skills och Francisco Contreras iakttagelser, att genmodifierade grödor kan minska kemikalieberondet.
För bara några veckor sedan kritiserade en grupp företrädare för kemikaliejordbruket CityGross för att de valt att inte sälja kött från djur som fötts upp på genmodifierat foder (Brännpunkt 1/10). Det var Jens Sundström och hans kollegor på Lantbruksuniversitet och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin som påpekade att den nya tekniken kan lösa många av våra största globala utmaningar, som fattigdom, svält och sjukdomar. Med modern genteknik kan jordbrukets avkastning öka, skördarna i utvecklingsländerna bli större och mätta fler. Med modern genteknik kan grödor klara av utmaningar som torka, köld och översvämningar bättre. Detta skulle också göra livsmedelsproduktionen säkrare och befolkningen i länder med bristande livsmedelsförsörjning skulle bli tryggare.
De här möjligheterna är fantastiska och viktiga att ta vara på men få har gjort det. Tvärtom verkar kemikalieanvändningen intensifieras. Kända giftiga preparat fortsätter att spridas med dödlighet och hälsoskador som följd. Den underbara värld som målas upp med modern genteknik som pensel, har inte blivit verklighet. Istället har vi fått en annan verklighet. Kemiindustrin har tagit makten över maten. På tjugo år har kemiindustrin köpt upp växtförädlingen.
Tre av världens största kemiindustriföretag dominerar utvecklingen av nya grödor genom sitt ägande. När BASF, Bayer och DuPont köpte upp växtförädlingsföretagen köpte de också patent och kunskap om hur de kan skapa nya grödor. Patent och genteknik är värdefulla investeringar för de som vill skapa en ökad efterfrågan av kemikalier. De nya växtförädlarna, kemiindustrin, utvecklar nya grödor som skräddarsys. De utformas så att odlarna blir beroende av att använda vissa kemiska preparat, som samma tillverkare tillhandahåller.
Eftersom växtförädlingsföretagen har patent på grödorna kan de ställa krav på användarna. Utsäde säljs i paketlösning med det kemiska bekämpningsmedlet, som ett om inte obligatoriskt, så ändå nödvändigt tillval. Affärsidén är genial och har dominerat användningen av modern genteknik. Grödor har gjorts okänsliga för ogräsmedel och kan utsättas för besprutningar utan att ta skada. De patenterade grödorna är råvaror i livsmedelsindustrin. Basråvarorna i vår mathållning ägs av kemiindustrin och utvecklas av kemiindustrin för att behovet av kemikalier ska öka.
Kemikaliejordbrukets företrädare tycks glömma bort kemiindustrins affärsintressen. Det är naivt att tro att odlingarna av genmodifierad soja i Latinamerika ska minska användningen av farliga kemiska bekämpningsmedel.
Debattartikel: Ethel Forsberg
Relaterat
- Ethel Forsberg på Facebook
- Food firms spend millions to block food health warning labels
- Läs om ett försök från genteknikindustrin att populärisera genteknisk mat: Ännu godare choklad med hjälp av dna-teknik
