Amerikansk underrättelsetjänst kan använda bredbandsbolag för att spionera

Denna artikel baseras på en insatt anonym källa, historisk verifierbar information och en nypa spekulation. Artikeln visar hur det kan ha gått till när amerikansk underrättelsetjänst genom smarta åtgärder inom näringslivet försökt komma åt detaljerad information om svenska medborgare.

Denna artikel refuserades av Newsmill.se med motiveringen att det var: ”för spekulativ”. Artikeln publicerades ursprungligen på Torbjornsassersson.com

Jag vill rikta strålkastaren mot två amerikanska bolag, dels investment-bolaget Carlyle Group och dels datalagringsföretaget Recall vilka båda kan ha nyttjats för informationsinsamling.

Åren 1999-2002 arbetade jag inom segmentet intelligenta hus genom bolaget Smarta Hem Media sponsrat av avknoppningar från Vattenfall, Ericsson och IT-Provider. Jag blev under de följande åren uppmärksam på hur betydelsefullt det är att äga nätverken för att ha inflytande på marknaden för tjänster som distribuerades via nätverken, med andra ord för att kontrollera innehållet som transporteras genom kablaget.

Det inflytandet kan framför allt det företag skaffa sig som äger nätverken. Därmed får det en nyckelposition för en nyfiken underrättelsetjänstverksamhet. Ett sådant bolag som tog över de svenska nätverken och i princip det svenska internet var det amerikanska Carlyle Group en ”equity firm” specialicerad på att köpa, äga och sälja företag.

Redan år 1999 gick Carlyle Group in och köpte svenska Bredbandsbolaget och 2006 även Teliabolaget Comhem och UPC. UPC integrerades samma år med Comhem och det ägs fortfarande av Carlyle Group enligt deras hemsida. Det betyder att intressenter inom Carlyle Group känt för sina förehavanden inom amerikansk militär industri fick tillgång till nästan allt nätinnehåll på svenska internet.

Varför kan Carlyle Group potentiellt vara en mellanhand mellan amerikansk underrättelsetjänst och underrättelsekritisk information om svenskar?

Låt oss studera Carlyle Group. Bolaget med över 800 anställda har sitt säte i Washington och affärsidén är att köpa och sälja bolag samt investera i en rad olika industrier och företag som till exempel krigsmaterielindustrin. Ett Carlyle-bolag är tex United Defense vilket haft affärer för att leverera krigsmateriel till Irakkriget.

Carlyle Group var i realiteten under en period den 11:e största ”defense contractor’n” i USA, enligt engelska Wikipedia. Carlyle Group rankades till världens mest ”täta” ”private equity firm” år 2007.

För att ana kopplingen mellan Carlyle Group och amerikansk underrättelsetjänst behöver endast nämnas några namnkunniga personer som arbetat som rådgivare för Carlyle eller suttit i bolagets styrelse.

Dessa är inte mindre än George H. W. Bush (USA:s president 1989–1993, director of CIA 1976), Donald Rumsfeld (USA:s försvarsminister 1975-1977 och 2001-2006), Frank Carlucci (USA:s försvarsminister 1987-1989, ordförande i Carlyle Group 1992-2003).

Familjen bin Laden var investerare inom Carlyle Group före den 11:e september 2001. Flera journalister har observerat Carlyle Groups starka koppling till amerikansk militärindustri och därmed även den internationella underrättelsetjänsten. Bolaget kritiserades kraftfullt i dokumentärfilmerna ”Fahrenheit 911” av Michael Moore, i William Karel’s ”The World According to Bush” och i Zeitgeist-trilogin.

Recall Inc

Följande exempel visar hur Datalagringsföretaget Recall med huvudkontor i USA försökte föra över information ut ur Sverige. Recall som profilerar sig som världsledande inom ”lifecycle information management” är verksamt i 20 länder och har kontor i Stockholm, Kumla, Varberg och Östersund. Recall har per kontrakt skött säkerhetskopiering (back-up) åt svenska myndigheter enligt en källa inom Recall.

Det amerikanska bolaget försökte i mitten på 2010-talet säkra sina svenska kunders back-ups med extra databaskopior i USA. Det innebar att informationen skulle förts ut ur landet och hamna i USA och därmed antagligen underställas amerikanska säkerhetslagar. Den svenska Datainspektionen sa nej. Det förhindrar dock inte amerikansk underrättelsetjänst att komma åt informationen.

I princip räcker det med att ett bolag som Recall flyttar data mellan två av sina egna servers via ett bredbandsnät för att en ”kran” monterad på bredbandsnätet ska komma åt informationen medan den passerar. Tekniskt är det möjligt, men därmed inte sagt att det ska ha skett.

I den pågående heta debatten om hur USA spionerat på svenskar sedan år 2000 och där svenska myndigheter säger sig vara ovetandes om det kan vi alltså förstå att SÄPO:s eller FRA:s samtycke inte är nödvändigt för att genomföra spionage. Det räcker med att den amerikanska underrättelsetjänsten har tillgång till datalagringsföretag och nätverken via privata USA-ägda bolag för att kunna tappa av information.

Den här artikeln syftar egentligen inte till att misstänkliggöra Recall eller Carlyle Group utan spekulerar kring möjligheten hur en amerikansk underrättelsetjänst kan nyttja nyckelföretag (med eller utan deras vetskap) inom näringslivet för att skaffa sig ”intelligence” och de svenska myndigheterna behöver inte veta något om vad som pågår.

Text: Torbjörn Sassersson

Relaterat

• SvD: Åklagare granskar USA:s övervakning
• SvD: USA övervakade även i Sverige
• SvD: Säpo: ”Oklart om brott begåtts”
• SvD: Avslöjandet förvånar inte
• SvD: Rättsexpert: ”Det ultimata förräderiet”
• SvD: Agrell: Beskedet var väntat
• SvD: Guillou: Borde lagföras för spioneri
• SvD: USA kom åt norska polisregister
• DN: Sverige har central roll i internetkriget
• DN: Regeringen kände till USA:s övervakning
• DN: Ohly KU-anmäler regeringen
• DN: ”Säpo kan ha känt till USA-spionage”
• DN: Oklart om USA bryter mot svensk lag
• DN: Treholt-utredare hjälpte USA spana
• DN: Han samlade in uppgifter åt USA
• Aftonbladet: Någon av dem ljuger