NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Chefsproblemet och frånvaron av lokal polis är polisens allvarligaste systemfel. Där bör åtgärder först sättas in, skriver Eric Rönnegård, tidigare polischef.
Text: Eric Rönnegård, fd polisintendent, debattör | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2011-09-24. NewsVoice fick tillstånd att återpublicera artikeln | Rönnegård är författare till boken ”Kris i ledningen för svensk polis: Mordet på Anna Lindh inget undantag”
I en ledare (22/9) oroar sig DN över sönderfallet inom svensk polis.Tidningen har tidigare i flera artiklar visat att polisen inte löser fler brott trots 3 000 fler poliser. Medan nya poliser används till uppgifter som inte kräver polisutbildning finns exempel på allvarlig underbemanning i polisens kärnuppgifter. Till 6 427 larm hade man första halvåret i år inga poliser att skicka. Bland dessa fall finns exempelvis skadegörelse, inbrott och misshandel.
I ledaren ställs frågan:
”I vilken annan verksamhet, i vilket annat land, hade en myndighetschef som presterade sämre resultat trots ökade resurser fått sitta kvar? (…) Slutsatsen denna gång, liksom många gånger tidigare, måste vara att för det första tillsätta en haverikommission. Så stort, genomgripande och långvarigt är polisens förfall. För det andra menar DN bör inga nya poliser tillföras kåren så länge som ”de som redan finns bara tycks prestera sämre och sämre, trots ny teknik”. ”Och för det tredje att sluta se mellan fingrarna på polischefer som inte kan klara av sitt jobb.”
Det är ord och inga visor från vår största morgontidning. Jag utgår från att DN underförstått anser att huvudansvaret för detta systemfel ligger på den politiska nivån och de högsta polischeferna, som regeringen förordnat och som haft befogenhet att göra något åt grundproblemen, inte de chefer på lägre nivå som är mera systemets fångar.
DN är inte ensam om sin uppfattning. Forskare och flera utredningar har visat att poliskårens grundläggande systemfel kan härledas till ett chefsproblem. Den tidigare 32 månader långa polischefsutbildningen avskaffades också formellt 1999 utan att ersättas med något nytt system för rekrytering och utbildning av polischefer. Utbildningen hade dock stoppats redan några år tidigare på grund av besparingar.
I juli 2010 tillsatte regeringen den s.k. Polisorganisationskommittén. I kommittén sitter ledamöter hämtade från riksdagens justitieutskott med justitiedepartementets expeditionschef som ordförande. Kommitténs huvuduppgift är att till mars 2012 utreda om polisen bör ombildas till en sammanhållen myndighet, s.k. enmyndighet. Om det kan vara en lösning på polisens grundläggande systemfel?
Av arbetsmaterial som kommittén presenterade på polisriksdagen i april 2011 framgår att kommittén har en korrekt bild av hur illa ställt det står till med polisen idag. Styrning, ledning, uppföljning och kontroll fungerar mycket dåligt. Polisen är ”ingen lärande organisation och saknar resultatkultur”. ”Fattade beslut respekteras inte. (…) Strategiska inriktningsbeslut får inte genomslag”. ”Avståndet till ledningen (cheferna) är för stort”, med mera. Men så står det något överraskande: ”Ingen haveriutredning”. Medan motsatt slutsats borde dras av beskrivningen ovan, som också DN kräver i sin ledare.
Kommitténs beskrivning av bristerna inom polisen bekräftas i två rapporter som kommittén beställt från Statskontoret (”Polisens förtroendemannaorganisation” och ”Riksdagens och regeringens styrning av Polisen”). Statskontoret skriver att ”regeringen bör noga överväga tillsynsverksamheten”. Den har formen av egeninspektion med små resurser och är således inte oberoende. En verksamhet som fungerat allt sämre under senare år.
Svenska polischefer är idag alltför mycket försiktiga administratörer och samordnare och för litet av polisoperativt dugliga chefer. Det har aldrig fastställts vilka kompetenskrav som skall gälla för de högsta cheferna på Rikspolisstyrelsen och i de 21 länsmyndigheterna. Det krävs idag ett tydligt, kraftfullt och kompetent ledarskap inom polisen för att kunna börja ta itu med de skadliga kulturer som nu DN med flera fokuserar i debatten.
Regeringen bör ställa tydliga krav på de polischefer de själva utnämnt: 1) Att dessa uppfyller regeringens mål. 2) Att de samarbetar med varandra och undviker skadliga revirstrider. 3) Att de tar itu med interna kulturer som skadar såväl rättssäkerhet som verksamhet. Problem som brukar anges som huvudskäl för övergång till en myndighet.
För att finna en mer ändamålsenlig struktur måste kommittén utreda också polisens interna styrning, ledning samt uppdrag. För att en organisationsutredning ska bli meningsfull krävs att den analyserar polisens arbetsuppgifter och på vilken nivå ansvar och befogenheter ska ligga. Den lokala förankringen är mycket viktig. Den som måste vara basen för ett lands polisverksamhet. Sverige saknar tyvärr idag en effektiv lokal polis. Den som i första hand krävs för att minska mängdbrottsligheten och skapa trygghet för medborgarna. Det gäller därför att åstadkomma så bra balans som möjligt mellan centralt, regionalt och lokalt ansvar och ledning. Allt för att polisen ska kunna använda resurserna på bästa sätt över hela landet.
Det finns en risk att en övergång till en polismyndighet kan bli kontraproduktiv för brottsbekämpningen lokalt ute i kommunerna. Risken för det problemet bör kommittén överväga särskilt.
Text: Eric Rönnegård, fd polisintendent | Rönnegård är författare till boken ”Kris i ledningen för svensk polis: Mordet på Anna Lindh inget undantag” | Eric Rönnegård har arbetat som polisintendent med extraordinär brottslighet, sk särskilda händelser, i Stockholm och på riksplanet sedan mordet på Olof Palme samt med närpolisreformen i mitten av 1990-talet.
