Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
Den här videon beskriver insidan av Occupy Wall Street-rörelsen. Den sida som massmedia främst förmedlat har däremot handlat om våldet. Många större medier valde från start att beskriva rörelsen som kaotisk, oplanerad och fylld av ligister som ville bråka.
Text: Torbjörn Sassersson | Bild: Reclaim the streets. Foto: Alberto. Licens: CC BY 2.0, Wikimedia Commons
1999-2001 arbetade jag på Götgatan 36 i Stockholm. Den 18 september 1999 hade rörelsen Reclaim the streets intagit korsningen Götgatan – Svartensgatan. Jag satte inne på kontoret på Jefferson Communication en lördag och blev varse händelsen via radio. Av nyfikenhet klev jag ut på Götgatan och insåg att jag hamnat mitt orkanens öga. T-korsningen var centrum för själva ockupationen. Rörelsen hade på gatan placerat ett bensinfat som det brann ur. Folk var fredliga och uppspelta, men det fanns även något annat, en rädsla. Jag började röra mig några meter mot Slussen för att observera.
Det visade sig att T-korsningen var omringad av polisstyrkor i alla tre riktningar. Samlingen tycktes ockupera korsningen, men den var lika mycket instängd av beväpnade poliser. De kunde inte ta sig iväg någonstans. Jag noterade särskilt början på Svartensgatan och en demonstrant med en cykel. Han stod mellan en mur av poliser en bit uppför Svartensgatan och folk från Reclaim the streets nere i T-korsningen. Mannen betedde sig inte fientligt. I nästa sekund förändrades allt.
Mannen attackerades av poliser. Folksamlingen blev mycket upprörd och massan höjde sina röster. Polisen attackerade våldsamt den ensamme värnlöse mannen och i något läge, vad jag minns, kastade en demonstrant något mot polisen. I nästa skede var det dags att ta skydd. Stämningen förändrades radikalt till flykt-kamp för alla. Jag hade min kod till porten på Götgatan 36 i beredskap och valde reträtt. Jag minns hur en polisman i ett skede av händelsen var på väg att gripa mig, men jag sa att jag bara var en webbkonsult.
”Polisens talesman Lars Richter hävdade att ”gruppen med flaskor och stenar gått till förenat angrepp mot polisen”. Ögonvittnen bland festdeltagarna samt åskådare har dock sagt att det hela inleddes med att en man försökt ta sig förbi polisens avspärrningar, och då blivit nerslagen av poliser. När demonstranter försökt hindra polisens misshandel hade kravallpolisen gått till fullskaligt angrepp mot gatufesten.”
”Därför gick alltså polisen till attack mot den församlade festen, med batonger, sköldar, ridpiskor, hundar, hästar och till och med rena knytnävsslag. Ursinningslöst gick de till angrepp, och många festdeltagare blev nerslagna – eller utdragna ur massan, misshandlade, och slängda tillbaka in.”
Citat: Marcin de Kaminski | Foton publicerade med tillstånd från Yelah
När jag sedan läste om händelsen i media blev jag chockerad av hur vinklat händelsen beskrevs. Det enda som media var intresserade av var att beskriva demonstranterna som våldsbenägna. Jag minns även hur media skrev att polisen hade blivit attackerad och då försvarade sig. Men från mitt perspektiv var det annorlunda. Demonstranterna var instängda av en fientlig och beväpnad polis. Det var i själva verket polisen som initierade våldet och då betraktar jag instängningen av demonstranterna, attacken mot mannen med cykeln och den påföljande attacken mot hela samlingen av demonstranter som tre våldshandlingar.
Allt var som upplagt av polisen för att ge sken av den bild som media sedan förmedlade. Men bilden var falsk och Reclaim the streets fick aldrig någon upprättelse eftersom de inte kunde kontrollera varken polisens informationsavdelning eller media.
10 år efter attacken mot Reclaim the streets-rörelsens ockupation på Götgatan, nu när sociala media fått en stark ställning som folkets eget kanalsystem för masskommunikation, finns bättre förutsättningar för att ge en mer rättvis bild av vad som händer.
Videon ovan representerar den egentliga kärnan och drivkraften i hela den internationella Occupy-rörelsen, i den europeiska kasta-ut-bank-rörelsen, i kasta-ut-diktatorn-rörelsen i Nordafrika/Mellanöstern, i den amerikanska Sanningsrörelsen (911 Truth movement) samt i den Stockholmsbaserade Vaken-rörelsen. Här ser vi människor, oftast unga, men även många i medelåldern, som fått nog av ekonomiska orättvisor, banksystemet, arbetslöshet, vidgade klyftor mellan fattiga och rika och ett kontrollsamhälle vilket inte verkar tjäna folket utan en centraliserad maktstruktur.
I själva verket är människorna som ockuperar och demonstrerar ofta mycket pålästa i en rad ämnen. De har ofta ett oegennyttigt helikopterperspektiv. De är politiskt upplysta och vill samhället väl, helt enkelt. Detta är den ”speaking partner” som måste adresseras från och med nu. Projicerandet av en negativ skenbild på denna folkrörelse med olika namn måste upphöra. Den utåtriktade kraft som vi idag ser i världen är helt enkelt männiksor som reser sig och de vill ha positiva förändringar.
Text: Torbjörn Sassersson
Relaterat
- DN: Polis pepparsprejade studenter
- Wikipedia: ”Vid den första gatufesten i september 1999 på Götgatsbacken på Södermalm i Stockholm greps över 200 personer.”
Jag känner inte till Reclaimrörelsen och kan inte uttala mig om den, men vill däremot rikta viss uppmärksamhet på ett viktigt massmedialt tillkortakommande: Det finns ett inbyggt systemfel i nästan all nyhetsförmedling – den rapporterar nästan bara det som avviker, och det är oftast något negativt och problematiskt. Om Svenne skaffar tjej, jobb, unge, hem och bil och sköter sig så står det inte en rad om det i tidningarna, men om han kör av vägen halvfull och upprörd efter ett tillfälligt bråk med tjejen så står det desto mer. Det innebär per automatik att den som bygger sin verklighetsbild på det som sprids i de etablerade massmedierna kommer att få en förvriden bild av verkligheten.
Jag vet inte vad man kan göra åt det, men jag tycker att det är ett problem, och jag har funderat mycket på det utan att komma längre.