Den kriminella läkemedelsindustrin och det etablerade forskningsfusket

”Vi måste börja ifrågasätta auktoriteter som idag styrs av storindustrin”

Så kallade whistleblowers, de som vistats på insidan av läkemedelsindustrin och väljer att offentliggöra vad de bevittnat och själva utfört för dessa mäktiga företag, har upprepade gånger under många år avslöjat skumraskmetoderna man använder för att få farliga och ibland verkningslösa medel godkända på marknaden.

Text: Lena Leusch | Foto: Brooks Elliott condition: Creative Commons Licence

Det handlar främst om forskningsfusk, mutor av olika storlek och ”spökskriverier”, läkare som betalas för att skriva positivt om ett läkemedel eller negativt om konkurrerande behandlingsmetoder.

Detta är ingen hemlighet och rapporterna haglar sedan många år tillbaka. Läkemedelsföretagen betalar miljardbelopp i böter men får fortsätta verksamheten – medan vanligt folk bestraffas med näringsförbud för mindre och sänds till fängelse vid stöld eller misshandel av endast en person. Den manipulerade forskningen orsakar dödsfall samt upprepade och kroniska skadeverkningar på otaliga människor världen över, i alla åldrar.

Hur kan detta fortgå? Enligt insiders från läkemedelsindustrin handlar det om ett tyst samarbete mellan industrin och myndigheterna som inkasserar de enorma summorna, summor som låter skyhöga för en vanlig arbetare men som inte berör storindustrin nämnvärt. Vad industrin gör är att höja priset på varje piller av storsäljande preparat. Det är konsumenten som står för notan, både ekonomiskt såväl som med liv och hälsa. När stora skandaler uppenbaras utan att snabbt kunna mörkläggas (ex. den påstådda svininfluensapandemin och vaccinet som orsakade enorma, direkta skador), då finns det resurser för att upprätta allmänhetens förtroende med massiv propaganda och nya tillvägagångssätt.

Är det inte också en form av stöld, åtminstone falsk marknadsföring, att medvetet sälja verkningslösa produkter under falska premisser?

Ta bara något så vanligt och frekvent använt vintertid som hostmedicin med ständiga reklaminslag i tidningar såväl som på TV – men det finns inga vetenskapliga bevis för att hostmediciner fungerar och receptfritt är absolut inte heller liktydigt med riskfritt. Öka styrkan på denna nivå och vi har fenomenet massvaccination och propagandaapparaten kring detta.

SvD Nyheter 2012-01-12 

”I en studie av British Medical Journal (BMJ) svarar över tio procent av nära 2 800 forskare i Storbritannien att de sett kollegor medvetet fuska med sin forskning. Sex procent säger sig vara medvetna om möjligt fusk som inte utretts ordentligt på institutionen.”

”Medicinalindustriens forskningsfusk og de købte lægern” är en mycket intressant artikel med gedigen källhänvisning, publicerad på videnskab.dk, av Peter C. Gøtzsche prof., overlæge, dr. med, Det Nordiske Cochrane Center, Rigshospitalet  från januari 2011.  2000-talets Vetenskap publicerade ett referat till artikeln  2011 och översättning av hela texten om forskningsfusket, böterna och de köpta läkarna finner du här.

Företagen tjänar mycket mer på olaglig verksamhet:

”Världens största läkemedelsbolag, Pfizer, betalade till exempel ett rekordbötesbelopp på 2,3 miljarder dollar i en uppgörelse. Uppgörelsen nåddes efter anklagelser om bedrägeri och brott på grund av marknadsföring av fyra läkemedel för indikationer de inte var godkända för (off-label use). Böter på till och med att storleken verkar inte ha någon avskräckande effekt. Pfizer lovade amerikanska Department of Health att inte göra det igen men det var fjärde gången Pfizer avlagt detta löfte.”

Läkare bidrar till olagligheterna genom att sälja sitt namn till artiklar om off-label use, som företag använder i sin marknadsföring:

”David Healy har uppskattat att ungefär hälften av den vetenskapliga litteraturen om psykofarmaka är skriven av spöken eller företagsanställda författare, eller offentliggöras i tillägg till tidskrifter utan peer review.

Spökartiklar publiceras ofta i high-impact-tidskrifter, och man bör därför vara extra kritisk när man läser artiklar om läkemedelsprövningar, även i sådana tidskrifter.”

Alla experter köps i förväg:

”Det är också ett problem för rättssäkerheten, att åklagare som väcker talan mot företagen, kan möta att alla potentiella expertvittnen är köpta i förväg. Den advokat som undersökte Läkemedelsstyrelsens roll i Omniscan-fallet, kunde inte hitta en enda expert i Skandinavien, som inte hade samarbetat med industrin.”

 Marcia Angell, tidigare chefredaktör för New England Journal of Medicine sammanfattar:

”It is simply no longer possible to believe much of the clinical research that is published, or to rely on the judgment of trusted physicians or authoritative medical guidelines. I take no pleasure in this conclusion, which I reached slowly and reluctantly over my two decades as an editor of The New England Journal of Medicine.”

En artikel i Läkartidningen belyser problemet, kan man lita på kliniska studier?

”Det senaste året har det kommit många belägg för att företagssponsrade publicerade kliniska studier kan vara allt annat än tillförlitliga. Negativa studier publiceras inte i samma utsträckning som positiva, artiklarna spökskrivs av företagen och det finns till och med uppgifter som tyder på att grunddata har manipulerats för att dölja dödliga biverkningar.”

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) belyser resultaten som vården inte får se.

”När bara vissa studier publiceras, kan helhetsbilden bli helt fel, skriver professor Björn Beermann, ledamot i SBU:s råd. Enligt flera undersökningar är chansen att negativa studier publiceras bara omkring hälften så stor som att positiva studier publiceras, även många år efter det att de har slutförts.”

I Vetenskapens värld (del 8 av 18 2010: Piller på liv och död) fick vi dessutom veta hur slumpmässig läkemedelsforskningen är och att alla som äter mediciner deltar i ett enormt experiment med sina liv och hälsa som insats. De kemiska föreningarna kan blir direkt dödliga, eller i vissa fall – rädda liv.

”Under en livstid får vi oss mängder av läkemedel, många av dem nödvändiga för att vi ska överleva och må bra. Men äter vi för mycket piller? Förr åt man piller när man var sjuk, idag äter vissa läkemedel i alla livets skeden. Behöver världen sex viagrapiller i sekunden? Och behöver vi piller för att också sluta våra dagar?”

Notera att man medvetet eller omedvetet påstår att många läkemedel är nödvändiga för att  överleva och må bra, inte att de gör oss friska eller hjälper oss till god hälsa och balans. Begreppet ”må bra” är också relativt, de flesta droger får oss också att må bra pga av kraftfull stimulering av det limbiska systemet (hjärnans ”belöningssystem”), här kan vi räkna in raffinerat socker, kaffe och givetvis kemiska mediciner som manipulerar vår naturliga biokemi. Som en klok kvinna sa under ett samtal angående vacciners verkan; man kan gå ned i vikt av rökning och det mår ju en del bra av, men i ett helhetsperspektiv, överväger fördelarna skadorna som medföljer?

Några talande citat saxade ur programmet:

”Det finns inga helt ofarliga mediciner eller mediciner vi vet allting om.”

”En medicin är ett försök att påverka en fundamental biologisk process.”

”En djupgående förändring. Det kan man inte göra utan vissa oönskade effekter.”

Boktips på området forskning och det utbredda fusket:

Översatt till svenska har vi bland andra Ralf Sundbergs ”Forskningsfusket! – så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin” och  dr John Virapens bok ”Piller & profiter: memoarer från en läkemedelsindustri med dödlig biverkan” (Confessions of a Pharma-Insider).

Så kallade läkemedel existerar under falsk flagg, de har ingen läkande effekt och innehåller, precis som med andra kemikalier inget som våra kroppar behöver, därmed är det alltid en belastning för kroppen och orsakar obalans i våra system – detta måste vi ha i åtanke varje gång vi väljer att utsätta våra kroppar för dessa ämnen. Läkemedlen kan döda inkräktande bakterier (men samtidigt även de som är livsviktiga för oss), manipulera naturliga funktioner och kan dämpa upplevelsen av symtom. Men trycker vi undan symtomen, eller mer bildligt trycker in dem i kroppen, då nonchalerar vi kroppens intelligenta larmsystem.

Symtom, krämpor och obehag är kroppens sätt att signalera obalans, något är fel och måste åtgärdas snarast, huvudvärk betyder faktiskt inte att vi har Alvedonbrist. Tejpar vi över varningslampan och kör vidare så fortgår och växer obalansen, tills vi kraschar i större sjukdomstillstånd. När vi kollapsar då har vi hamnat vid sista utposten, kroppens sista desperata försök att få uppmärksamhet.

Det enda som läker kroppen är kroppen själv, om den får korrekt bränsle till energiproduktionen (ATP) som krävs för processen, samt inte utsätts för skadlig belastning, intensiv eller ihållande sådan. Läkemedelsindustrins fulspel och forskningsfusk sträcker sig därför över andra arenor, alltså inte bara för sina preparat utan mot allt som kan hjälpa och stimulera våra kroppars egen, naturliga självläkningsprocess. Naturliga vitaminer, mineraler, örter och alternativa behandlingar försöker man med alla medel (och vi vet ju att dessa har storindustrin gott av) ge stämpeln, farliga eller kvacksalveri, det lobbas kraftfullt för förbud.

”Twenty-seven years bring no deaths from vitamins but three million from pharmaceuticals”, så lyder rubriken till en artikel hos Natural News, det är dags för oss fria individer och konsumenter att ta eget ansvar över vårt eget liv och hälsa, vi måste börja ifrågasätta auktoriteter som idag styrs av storindustrin.

Text: Lena Leusch, Dipl. Näringsrådgivare, Kognitiv samtalsterapeut, Alkohol- och drogterapeut

Boktips: ”Deadly Medicines and Organised Crime: How big pharma has corrupted healthcare”