NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
M: Med tanke på det svenska skattesystemets utformning är hyresrätten den boendeform som ger minst inlåsningseffekter och därför bäst kan svara mot kraven på ökad rörlighet och flexibilitet.
Text: Anti Avsan, Senior rådgivare, riksdagsledamot för Moderaterna 2006-2018, rådman vid Stockholms Tingsrätt samt polis. | Artikeln publicerades ursprungligen på Newsmill.se 2012-06-07 och den återpubliceras med tillstånd från artikelförfattaren på samma datum i NewsVoice.
En utgångspunkt för Moderaternas bostadspolitik är att människor ska kunna flytta till jobb och studier. Detta är en förutsättning för att vår arbetslinje ska kunna fungera fullt ut och därför är den rådande bostadsbristen i våra storstäder och på många tillväxtorter ett allvarligt samhällsproblem. Det krävs ökad rörlighet på bostadsmarknaden vilket är viktigt både för arbetsmarknaden och tillväxten, men också för de enskilda människor som av olika anledningar kan vilja byta bostadsort. För att kunna uppnå ökad tillväxt genom att ännu fler människor kan få ett jobb krävs en flexibel bostadsmarknad där boendeformen hyresrätt är särskilt betydelsefull.
I Sverige finns i dag drygt 4 miljoner hushåll. Ett stort antal av människorna i dessa hushåll bor i hyresrätter. Även om antalet boende i hyresbostäder har minskat de senaste tjugo åren i storstäderna, har hyresrätten fortsatt – stabilt över tiden – att vara den i särklass vanligaste boendeformen i landets högskolekommuner och mindre kommuner. Genom att erbjuda ett tryggt boende som innebär att den boende slipper risker som annars brukar vara förenade med att själv, eller tillsammans med andra, direkt eller indirekt, äga sin bostad spelar hyresrätten en stor och viktig roll.
Hyresrättens betydelse för en modern och flexibel arbetsmarknad har underskattats i olika sammanhang. Detta gäller kanske främst beträffande bostadsmarknadens möjligheter att kunna svara upp mot den ökade rörligheten på arbetsmarknaden och möjligheterna att kunna flytta till platser där jobben finns. Den som bor i en hyresrätt har lättare att byta bostad eftersom det inte åtgår någon tid för att sälja sin bostad och köpa en ny. Dessutom påverkas inte privatekonomin på annat sätt än genom att hyresnivån kan förändras, antingen genom höjd eller sänkt hyra. Den som flyttar från en hyresrätt till en annan slipper den skattskyldighet som uppkommer genom försäljning av en privatbostadsfastighet eller bostadsrätt. Även om det finns möjligheter att under vissa förutsättningar få uppskov med reavinstskatten kan man med relativt stor säkerhet utgå från att systemet skapar inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.
Med tanke på det svenska skattesystemets utformning är hyresrätten den boendeform som ger minst inlåsningseffekter och därför bäst kan svara mot kraven på ökad rörlighet och flexibilitet. Problemet är dock att det finns för få hyresrätter. Vid undersökningar har det framkommit att ett stort antal kommuner i Sverige anser att det råder brist på hyresrätter. Detta har ofta uppfattats som ett problem även om man lokalt inte har haft någon egentlig bostadsbrist.
Det är – mot bakgrund av den bild som nu målats upp – uppenbart att hyresrätten är en viktig boendeform. Regeringen och Allianspartierna arbetar därför inte bara med att på olika sätt förbättra bostadsmarknadens funktionssätt i vid bemärkelse, utan också med att värna hyresrätten och att förbättra villkoren för hyresrätten som boendeform.
Sedan valet 2006 har det genomförts åtskilliga reformer i syfte att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Detta är dock inte tillräckligt. Vår förhoppning är därför att de utredningar som Alliansregeringen fattade beslut om i höstas kommer att leda till förslag som långsiktigt och varaktigt ytterligare förbättrar bygg- och bostadssektorns funktionssätt.
En utredare ska se över hur kommunerna tillämpar bestämmelserna om tekniska egenskapskrav och en annan utredare ska se över plangenomförandet, det vill säga kommunernas arbete med att ta fram detaljplaner för bebyggelse. Vidare ska den kommunala markanvisningsprocessen ses över och utvärderas. I det sistnämnda uppdraget ingår också att analysera konkurrenssituationen inom bygg- och konsultsektorn baserat på kommunernas sätt att förmedla mark till olika byggherrar. Det kan inte heller uteslutas att kommunernas bostadsförsörjningsansvar kan komma att skärpas.
Flera utredningar som har haft sin egentliga utgångspunkt i hyresrättens betydelse som boendeform har också tillsatts. En utredare undersöker hur de olika boendeformerna behandlas och hur hyresrättens villkor kan förbättras. I år har det också tillsatts en utredning som ska göra en översyn av hur skattebelastningen på hyresrätter ser ut, framförallt i jämförelse med andra boendeformer. Syftet med den utredningen är att lämna förslag på förbättringar av den skattemässiga ställningen för hyresrätter om det finns skäl för det.
Den bostadsbrist som finns på många håll i landet kräver att det byggs fler bostäder. Regeringen och Allianspartierna arbetar därför på bred front för att värna och förbättra förutsättningarna för hyresrätten som boendeform.
Vår målsättning är att alla ska kunna flytta till jobb eller studier, men för att detta ska vara möjligt krävs det att det finns bostäder att flytta till. Hyresrättens betydelse har i dessa sammanhang varit underskattad. Detta vill vi ändra på. För oss moderater är detta prioriterade frågor.
Text: Anti Avsan
