Superhuman: Japansk traditionell svärdsman Isao Machii klyver kula från pistolskott

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 9 juni 2012
- Torbjörn Sassersson
Isao Machii - Own work - Licens :CC BY-SA 3.0, Wikimedia Commons
Isao Machii – Own work – Licens: CC BY-SA 3.0, Wikimedia Commons

Isao Machii som praktiserar Kenjutsu, en japansk svärdskonst med traditionellt samuraisvärd, Katana, demonstrerar sin nästan övermänskliga förmåga att klyva en pistolkula av plast (pellet) som han beskjuts med från 21 meters avstånd.

Demonstrationen övervakas av flera kontrollanter och filmas med höghastighetskamera.

När filmen kontrolleras framgår att Isao Machii verkligen klyver kulan som har en hastighet på knappt 90 m per sekund (200 miles per hour).

Dr. Ramani Durvasula som är docent i klinisk psykologi vid ”California State University” i Los Angeles tillfrågas om hon kan förklara bedriften. Hon svarar att Isao Machii verka ha en slags ”förhandsperception” som överstiger normal optisk synförmåga.

”He is not visually processing” [the bullet or pellet]

”This is about processing at an entirely different sensory level.”

”This is a different level of anticipatory processing.”

För att se kulan dras hastigheten på filmsekvensen ned 250 gånger. En normal människa skulle behöva en tredjedels sekund enbart för att registrera ljudet från skottet. Innan svärdet dragits till exakt rätt position för att klyva kulan hade denna redan passerat.

Analys

Isao Machii gör egentligen två omöjliga bedrifter. Dels kan ha registrera skottet ohyggligt snabbt, dels kan han med den motoriska delen av hans hjärna föra svärdet till exakt rätt position för att klyva kulan.

Det paradoxala är att om Ramani Durvasula har rätt finns ingen möjlighet att visuellt hinna se kulan. Så frågan är då hur han kan klyva den? Närmare än så här kan vi knappast komma ett vetenskapligt bevis för extrasensorisk perception (ESP).

Text: Torbjörn Sassersson | foto: Wikimedia Commons

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Det är ju helt otänkbart att personen som skjuter signalerar innan han trycker av och att han skulle sikta på exakt samma punkt varje gång… Det verkar mycket troligare att han har förmåga att se in i framtiden…

  • ”Närmare än så här kan vi knappast komma ett vetenskapligt bevis för extrasensorisk perception”

    Jag tror inte du förstår vad ”vetenskapligt bevis” innebär.

    • Jodå jag förstår precis vad vetenskapligt bevis innebär. Förstår du skillnaden mellan scientific evidence och scientific proof? Jag använder den första. Du använder sannolikt den andra.

      I svenska språket finns en brist gällande termen ”bevis” som flitigt används av skeptiker för att förvilla journalister, allmänheten etc.

      När jag skrev artikeln förstod jag att inom några timmar skulle en skeptiker reagera exakt på den formuleringen i texten. 😉

      • ”När jag skrev artikeln förstod jag att inom några timmar skulle en skeptiker reagera exakt på den formuleringen i texten”. Att det skulle vara EXAKT den formuleringen man skulle reagera på är väl också ett ”bevis” på ESP?
        Det finns ingen brist i det svenska språket, vi har också skillnad i evidens och bevis, och som du säger så används ”bevis” felaktigt av många. Antingen i ren okunskap, eller för att förvilla.
        Det är ju evident att han träffar kulan – det finns ju t.o.m. på film. Bevis för ESP är det om han kan upprepa sin bedrift ett visst – i förväg bestämt – antal gånger.
        Så för att undvika missförstånd i framtiden, skilj mellan evidens och bevis.

        • Det finns en stor brist i det svenska språket. Vi har ett ord för bevis. I engelskan har vi evidence och proof. Ett försök kan generera ett evidens. I analysen baserar jag påståendet att vi inte kan komma närmare evidens för ESP baserat på påståendet från psykologen som diskuterar ”a different level of anticipatory processing”.

          Anticipatory processing kan antyda prekognitiva processer.

          Så här funkar vetenskapen. Man testar teser genom empiri. Försök replikeras. Publicering. Teoribildning följer. Fortsatta diskussioner. Acceptans.

  • Det verkar vara ett sällsynt bevis på att mänskliga förmågor kan överträffa kända fysiska förmågor. Spännande och mest glädjande ifall det äntligen bevisas att människan har förmåga överträffa sin fysiska begränsning.

  • Lämna ett svar