NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Rättsfalls-researcher: Aage Borchgrevink Storm kommer i dagarna ut med sin bok om Anders Behring Breiviks uppväxt. Vi vill nog alla veta om den mörka impulsen kom från barndomen.
Text: Tommy Wennerstierna, rättsanalytiker | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2012-10-08. NewsVoice fick Wennerstiernas tillstånd att återpublicera artikeln bakdaterad till rätt datum.
Jag skrev och publicerade den 31 juli 2012 en artikel benämnd ’Breivik är en universell och tidlös ”amok man’ med referens till Harvardprofessorn Stevens Pinkers forskning.
I min artikel tog jag upp en central rad i den första psykologiska utredningen som gjordes i Ander Behring Breiviks fall:
”Det er dermed igjen oppstått en ny situasjon som barnevernet må forholde seg til. Vi står fast på vår opprinnelige konklusjon om at Anders’ omsorgssituasjon er så sviktende at han er i fare for å utvikle mer alvorlig psykopatologi, og vi meddeler herved på ny vår vurdering om nødvendigheten av en endret omsorgssituasjon for Anders, noe vi mener vi har plikt til etter Barnelovens §12, jfr .§ 16a.”
Jag citerade också Karl Ove Knausgårds skrivning i DN 2012-07-12:
’Ändå var de två kanske viktigaste och mest formativa aspekterna av det som formar en karaktär, sexualiteten och relationen till föräldrarna, märkligt undanskymd. Varken fadern eller modern vittnade, inte heller psykiatrikern som utredde familjen på barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag när Breivik var fyra år gammal. De flesta nyhetsredaktioner i Norge har kopior av den utredningen, och många känner också till innehållet i de polisförhör som har genomförts. Det är främst av hänsyn till personliga förhållanden som materialet inte har blivit offentliggjort.
Vad som har skett i en familj för tjugofem år sedan är givetvis omöjligt att veta med säkerhet, ännu mindre att bevisa det, och av egen erfarenhet vet jag att det schematiska antingen–eller tillhör fiktionen och upplöses så snart man kommer närmare och verkligheten tar över. Men det betyder inte att det inte går att se mönster. Och vissa gränser i en förälder–barn-relation är så pass grundläggande att en överträdelse nästan ofrånkomligen är skadlig, och då för livet.
Det som är allmänt känt om den här familjesituationen är att föräldrarna skilde sig tidigt, att fadern hade lite eller ingenting att göra med Breivik under uppväxten, och att psykiatrikern i utredningen befarade risk för att utveckla ”alvorlig skjevutvikling” (risk för allvarlig psykiatrisk störning) när det gällde den fyraårige pojken. En barnpsykiatrisk utredning görs inte utan orsak, något var allvarligt fel i familjen, men det stannade vid denna enda, månadslånga observation, därifrån och fram till den 22 juli 2011 figurerar inte familjen i liknande sammanhang.’.
När nu Aage Borchgrevink Storm ansluter sig till min och Karl Ove Knausgårs teori så tillför han en hel del kredibilitet. Hans bok är väl underbyggd genom omfattande research och personlig insikt i det område både Anders Behring Breivik och Aage Borchgrevink Storm växt upp i.
Aage Borchgrevink Storm har också tagit del av de dokument jag då ansåg att den norska domstolen borde ha tagit del av. Dokument som beskriver en svår psykisk situation i Anders Behring Breiviks barndom, en mamma med psykiska problem och frånvaron av en pappa.
Jag vill inte skuldbelägga Anders Behring Breiviks mor, det är inte det detta handlar om. Det handlar om att vi i Sverige, och i Norge, har ett system som inte tar hänsyn till en mammas psykiska lämplighet i vårdnadsutredningar och domslut. Ander Behring Breiviks gärningar, som jag naturligtvis tar avstånd från, bör analyseras utifrån det faktum att han växte upp i ett norskt hem, gick i en helt normal norsk skola och sedan under många år var aktiv i ett norskt parlamentarisk parti med sina huvudsakligen norska vänner.
Om vi i Sverige, och våra goda grannar i Norge, ska kunna minska antalet män som går snett i livet så är det här en del av svaret. Ett barn ska aldrig behöva hamna shack matt för att man inte ser att även kvinnor kan behöva vård, hjälp och att barn faktiskt behöver ha båda föräldrarna i sitt liv.
Det har aldrig funnits redovisat att Anders Behring Breiviks pappa övergivit sonen, inte heller att det skulle förkommit hot eller våld. Pappan sökte enskild vårdnad med hänvisning till socialtjänstens oro, en oro de kände efter att ha observerat Anders Behring Breivik i hans hem och andra tillfällen. Det föll sig också så olyckligt att pappan fick en tjänst som OECD-ambassadör i Bryssel, och därmed tappade relationen till sin son.
Det finns mycket att fundera på som inte täcktes in av den norska domstolen i fallet Anders Behring Breivik:
- hur såg hans hemmiljö ut dessa år?
- Hur mådde hans mor egentligen?
- Vilka konsekvenser fick det för Anders Behring Breiviks hälsa?
- Hur såg relationerna ut i familjen?
- Stämmer uppgifterna i norsk media att Breiviks mor använde våld mot Anders?
En annan fråga man kan diskutera är valet av mål: var det en slump att Anders behring Breivik attackerade det parti och ungdomsförbund vars familjepolitik innebär att man systematiskt avskiljer pappor från sina barn, och barn från sina pappor? Var det en slump att de bombade byggnaderna var pappans arbetsplats några år före dåden? Jag ser inte att denna rättsprocess är slut än. Anders Behring Breiviks försvarare, advokaten Lippestad är socialdemokrat, och uppenbarligen helt inställd på det norska samhällssystemet ofelbarhet:
’Breiviks försvarare Geir Lippestad har inte läst boken men har fått de viktigaste inslagen i innehållet återberättat för sig.
”Det är ett faktum som visar att Breivik i barndomen hade problem, men deras orsak eller vem som svek, är enligt min mening oklart. Det är sorgligt att vissa 30 år senare dömer en familj utan att, enligt min mening, uppenbart veta hela bilden, säger försvararen till VG.”
Jag tror Lippestad, den norska socialdemokratin och även den svenska efterhand kommer att ompröva hur man behandlar utsatta barn. De borde kunna förstå att man inte utsätter ett barn för det Anders Behring Breivik blev utsatt för. Jag hoppas de, och författare och journalister, gräver fram sanningen och gör om, och gör rätt. Vi vill nog alla veta om den mörka impulsen kom från barndomen.
Text: Tommy Wennerstierna
