Senaste numret av 2000-Talets Vetenskap hade två artiklar om hur mjölken var orsak till folksjukdomar med anledning av Micke Skribents bok ”Gluten och mjölk” och Ursula Jonssons basallergiteori. Det är antagligen ett felslut. Det är inte mjölken det är fel på utan behandlingen av mjölken.
Text: Hans Sternlycke, Miljömagasinet
Fredrik Colting hävdar att det är pastöriseringen, att genom upphettning ta död på bakterier, som gör mjölken ohälsosam. Hans bok Mjölkrevolutionen på Nicotext förlag har underrubriken Naturens mest perfekta mat du inte får köpa (ännu).
Själv Colting han en timme fram och en timme tillbaka för att köpa mjölk från en ekologisk bonde med gräsfödda kor. I Frankrike kan man köpa opastöriserad mjölk i butik. I Sverige förbjöds det 1937 av hälsoskäl, men bättre levnadsstandard hade redan reducerat tuberkulosen. Den finns inte i svenska besättningar och heller inte salmonella, vanlig i EU och som kan finnas på grönsaker. Majoriteten av bakterier är för oss nyttiga mjölksyrebakterier som undertrycker de dåliga.
Med pastörisering slås allihop ut och vägen lämnas öppen för senare invasion av skadliga bakterier. I USA har de senaste trettio åren skett nära en kvarts miljon matförgiftningar med pastöriserad mjölk, men ingen med opastöriserad. Opastöriserad mjölk innehåller ett flertal ämnen som dödar främmande bakterier och den stärker vårt immunförsvar. Bakterierna i magen står för 70 procent av det.
Pastörisering av mjölk i onödan – ger hälsoproblem
Pastöriseringen förstör laktobaciller som hjälper till att bryta ner laktosen i mjölken. Laktosintoleranta kan i regel dricka opastöriserad mjölk utan problem. Mjölksocker förvandlas till betalaktos vilket snabbare höjer blodsockret. Fetast blir man av fettsnål mjölk. Wulzenfaktorn, ett ämne som skyddar från förkalkning, förstörs. Förändrade proteiner i värmebehandlad mjölk ger astma och allergier. Också homogenisering, att mjölken under starkt tryck pressas igenom kanaler för att splittra fettkulorna, så att fettet inte flyter upp, ger allergier genom att fett och proteiner skadas.
I opastöriserad mjölk finns 22 aminosyror, varav åtta essentiella, sådana som människokroppen inte själv kan syntetisera. De blir mindre tillgängliga när lysin och tyrosin förändras. Det finns 18 fettsyror, och i synnerhet de tio fleromättade förändras av värmen. A-, D-, E- och F-vitamin kan minska med två tredjedelar och C-vitamin halveras. Vitamin B 1, B 6, B 12 och B 9 förstörs. Den sista, folsyra, är viktig för gravida, och den minskar risken för autism, som inte fanns före pastöriseringen. Mjölken ger oss många viktiga enzymer. Fosfatas, som är nödvändig för kalciumupptaget inaktiveras till nio tiondelar. Benskörhet och dåliga tänder riskeras. Lipas som behövs för att spjälka fettet i mjölken förstörs.
De mättade fetterna i mjölk hjälper till att bilda cellmembran och viktiga hormoner, och de är bärare av fettlösliga vitaminer. I mjölk med låg fetthalt ersätts de med konstgjorda vitaminer, som inte tas upp lika lätt och rent av kan vara giftiga. Före margarinet var det få som dog av hjärtsjukdom. Det mesta kolesterolet produceras av kroppen, men mer från animalisk föda stöder produktionen av D-vitamin och viktiga hormoner.
Pastöriserad mjölk kan ge autoimmuna sjukdomar, som typ 1-diabetes, att de insulinproducerande cellerna förstörs, och har kopplats till multipel skleros. Den innehåller också oxiderat kolesterol, vilket orsakar cancer.
Kor skall beta gräs och få ensilage på vintern. Då får mjölken mer av Omega-3 fettsyror och konjugerad linolsyra, CLA. Drank, restavfall från etanoltillverkning, är ingen bra näring och den är lättangripen av mögel. Kor skall inte ha kraftfoder, som KRAV tillåter 50 procent av, för att mjölka mer. Det försvagar mjölkens immunskydd genom att förändra komagens ph. Lektiner i sojabönan blockerar enzymer för nedbrytning av proteinet, ger magproblem och kan ge cancer. Fytinsyra i baljväxter hindrar mineralupptaget. För att minska fytinet tvättas sojan i starka kemikalier, bleks och torkas i hög värme. Sojamjölk är inget bra alternativ till mjölk. På lobbying och forskning lägger de amerikanska sojaodlarna 650 miljoner om året. Odlingen har exploderat de sista 40 åren. Det mesta går till djur- och fiskfoder.
”Förädling” av livsmedel ökar priset, sänker kvaliteten
samt ökar intäkterna, men inte för bonden.
Hälften av livsmedelspriset på relativt oförädlad mat går till bonden, för förädlad en femtedel. Det finns starka ekonomiska intressen att binda upp myndigheter, forskning och tidningar. Fredrik Colting kallar det för lögnfabrik. Även bondeorganisationerna deltar. En bonde får 3.80 kr per litern för mjölk och 5.20 kr om den är ekologisk. Det räcker inte. Koantalet har halverats sedan 1985. Opastöriserad mjölk borde kunna säljas för det dubbla. Om den förädlas kan det dubblas igen. Små och medelstora bönder kan bli konkurrenskraftiga mot jättarna.
Med många referenser slår Colting hål på myterna om mjölk. Dess användning är dokumenterad redan för 30.000 år sedan med antilopmjölk. Ända sedan antiken har mjölkkurer använts för att bota sjukdomar. Sånt som tbc, diabetes, fetma, prostatabesvär, hjärt- och njursjukdomar och tungmetallförgiftning. Boken tar dock inte upp att en genförändring, som i synnerhet högmjölkande kor har, ger mjölkkasein som matspjälkningenzymet inte kan hantera, vilket kan kopplas till en rad sjukdomar. Det är lätt att hålla med Fredrik Colting om att ett så hälsosamt livsmedel som opastöriserad mjölk bör tillåtas med certifiering.
Text: Hans Sternlycke, Miljömagasinet
