Begreppet cyberspace, ett virtuellt ”space”, som uppdaterats i det 21:a århundradet, har i själva verket anor från Platon, en av antikens stora filosofer för 2400 år sedan, skriver Robert Naeslund som fortsätter sin exposé av hjärnkontroll i modern tid.
Text: Robert Naeslund | Se hela artikelserien
Ordet cyberspace har passerat olika innebörder och stavningar, fått avläggare med termer inom både vetenskap och politik, samtidigt som det kommer att fortsätta utöka sin andemening i takt med att det blir återupptäckt och får lämna sin nuvarande begränsade betydelse.
När Platon myntade termen i sitt verk Staten hämtade han innebörden från det grekiska ordet för rorsman, den som håller kursen på ett fartyg och breddade betydelsen till att gälla även för styrningen av statsskeppet, dvs. politik.
Då var ordet kubernetike – på grekiska ??????????. Från den termen uppstod det latinska ordet gubernator, med dess mening av politisk ledare. Från latinet har det engelska ordet governator uppstått. Texten här ger en extra lektion från Orwell, som menade att utan kunskap om det förflutna kan vi inte förstå nuet.
Den moderna termen ”cyber” myntades under sommaren 1947 vid Princetons universitet i USA av matematikern Norbert Wiener och gruppen av professorer omkring honom. Det fick då sin engelska stavning med den något längre ordalydelsen cybernetics och Wiener utgav 1948 boken med samma titel, ”Cybernetics: or the Control and Communication in the Animal and the Machine”.
Boken ”Cybernetics” kom att kallas för en av de viktigaste händelserna under 1900-talet, vetenskapligt jämfördes ämnet med relativitets- och kvantumteorierna och New York Times skrev i en av sina första artiklar att alla med intresse för samhället och vår civilisation borde känna till den.
”Cybernetics” kom att beteckna kontroll- och kommunikationsteknologier, utvecklade genom superdatorernas egenskaper att via fjärrkontroll komma i kontakt med elektroniska, datoriserade och biologiska processer oavsett avstånd. De första experimenten, skrev Norbert Wiener i boken Cybernetics (1948), tog plats 1942 och handlade då om fjärrkontroll av människans hjärna.
När den franska dagstidningen Le Monde den 28 december 1948 recenserade ”Cybernetics” skrev man:
”Den mekaniska manipuleringen av människans reaktioner, kommer den en dag skapa den bästa av världar? Det första stora skiftet i människans hjärna…Överskridandet av nervsystemet.”
Hjärnkontroll var från början den mest avgörande tillämpningen.
New York Times gjorde en recension av boken och förklarade att cybernetics hade varit en av det andra världskrigets största hemligheter:
“Among the famous secret documents of World War-II was a technical report…It included equations so abstruse only professional mathematicians, and not all of them, could understand them…Cybernetics is, among other things, an introduction to new scientific development. The title refers not only to ship-steering devices and other automatic machines, but also to control devices built into the human brain…”
Cybernetics avgörande betydelse kan bäst ses från att det sista decenniet under 1900-talet tillägnades Cybernetikens årtionde. Men när man känner till att cybernetics fick dela det med Hjärnans årtionde förstår man något mer om sambandet mellan dessa två. Det korta uttrycket cyber kom med internet ca 1990 och bildades först av kombinationen cyber och punk och sägs ha uppstått med Bruce Bethkes berättelse ”Cyberpunk” från 1980.
Några år senare utgav William Gibson novellen ”Neuromancer” där han myntade uttrycket cyberspace och det förklaras som sambandet av människans hjärna till datorer:
”Cyberspace is the total interaction of human beings through computers and telecommunication without regard to physical geography.”
Teknologin kan användas för maktens syften, att kontrollera och manipulera människan eller utöka vår frihet, upplevelser och fullständiga liv.
New York Times artikel om cybernetics och samhället den 20 november, 1964 behandlade ett tal från en ledande amiral:
”Viceamiral Hyman G. Rickover sade i går kväll att både statliga och privata institutioner bortser från mänskliga värderingar när tekniska beslut fattas…Amiral Rickover talade inför ett symposium om ’Cybernetik och samhälle’ som hölls i samband med 175-årsjubileumet av Georgetown University. Det två dagar långa symposiet behandlade sociala och psykologiska effekter av den nya vetenskapen om cybernetik, som handlar om datorstyrning av människo- och maskinaktiviteter.”
Här kan man återigen se att cyberetiken tillhör ett område som hittills varit dolt för de flesta, sammankopplingen av människans hjärna till superdatorer. Att det ämnet han talade om hade utvecklats för ett halvt århundrade sedan är en skrämmande verklighet eftersom det säger en hel del om både medias frihet och graden av demokrati i vårt samhälle.
När vi hör talas om politikers eller generalers cyberkonferenser kan vi förledas till att anta att dessa handlar om internet eller något liknande, men så är det oftast inte. Här finns en krigföring inom många områden som har en större betydelse för stormakternas militära utrikespolitik än några andra faktorer. Den kan genomföras osynligt och orsakssammanhangen är helt okända.
US Air Force publicerade 1996 en rapport med titeln: ”Information Operations – A New War Fighting Capabillity” och förklarade verkligheten som:
”Cybersituationen är tillämplig på alla nivåer av krigföring. Både på strategiska och operativa situationer där användaren får kapacitet att följa global aktivitet, analysera uppkomna händelser, följa och kontrollera slag… Taktiskt erbjuder det medvetenhet om situationer på slagfält genom att överföra detaljerad information … På alla nivåer kan cybersituationen ge beslutsfattare och analytiker möjlighet att koordinera, besvara och utföra operationer på slagfältet”.
Ledamoten i den amerikanska kongressen Dennis Kucinich som försökte reglera övergreppen på andra nationer nämnde i lagförslaget att metoderna kunde skapa tsunamis, jordbävningar, förändra klimatet och hjärntvätta hela befolkningar. Kucinich tog även upp möjligheten att skapa sjukdom eller död för vilken person som önskades utan att någon kan skilja det från normala dödsfall.
USA lär bara under ett år (1970) i Sydvietnam ha neutraliserat 33,000 civila personer med den metoden. Det var något professor Malcolm Varner avslöjade i sin bok: ”The Data Bank Society” (1970).
”Hopplöst gäckade i sina försök att utveckla informationsintag har the US Command i Saigon hängivit sig till de mest avancerade resurserna för ultrasofistikerad informationsbehandling. De har utvecklat vad som i själva verket är en datoriserad avrättningsmaskin. USA:s militärkommando i Saigon utökade möjligheterna med datoriserade utvärderingar av individer. 1970 avsågs 33,000 vietnamesiska civila elimineras, som blivit uppspårade av datorn för att vara Vietcong-sympatisörer.”
Cybernetics utgör en korsväg som ger större avstånd mellan makt och folk liksom den ökar gapet mellan rika och fattiga. Nu är det inte enbart klasstillhörighet utan biologi och kognitiva egenskaper kommer utöka den nya elitens övertag. Här finns orsaken till vindkantringen inom socialt liv, människors förändrade beteenden och den politiska kursförändringen.
Hjärnsystemen är en dold fascism som inte tål att uppvisas till skillnad från 1920-1930-talets föregångare som vann sina segrar genom att exponeras. Hjärnstympning är flera steg värre än att kastreras eller få sin clitoris avskuren. Dagens tvång är mer totalitärt och farligare än Hitlers despotism. Det tillhör utan jämförelse den viktigaste fråga som någonsin uppstått under mänsklighetens historia och att missbruket av befolkningen tagit överhanden har förändrat människan och samhället.
Man skulle kunna kalla det för den första stora förändringen sedan vi blev till de Homo Sapiens vi är. Alltid har vi tidigare levt våra liv med vår egen biologi, våra egna hjärnfunktioner och alltid har maktens sfär slutat vid pannbenet. Det som funnits där bakom har varit processer vi kallat för personliga och våra privata.
Här finns det vidare begreppet cyber och med ett djupare allvar än vad vi varit medvetna om. Det är den cyberuppgörelsen som är den viktigaste i nuet – lika betydelsefull som de viktigaste slagen i mänsklighetens historia eftersom den också handlar om det storskaliga hjärnprojektet.
Text: Robert Naeslund | Se hela artikelserien
