Offentlighetsprincipen är en del av den svenska självbilden, lika självklar som att vi lever i ett land som har demokrati och tryckfrihet. Den svenska staten är stor varför det är viktigt att politiska beslut granskas och att byråkrati och slöseri med skattebetalarnas pengar kan avslöjas. Vad händer om staten väljer att inte offentliggöra sina affärer eller om ständiga lagändringar försvårar för den enskilde medborgaren och pressen att få en överblick om offentlighetsprincipens möjligheter?
Text: Carl- Johan Auriel | Foto: Wikimedia Commons [Themis]
Offentlighetsprincipen innebär att regeringens, riksdagens, kommunernas och andra myndigheters verksamhet ska vara öppna för allmänheten. Allmänheten har då rätt att ta del av alla offentliga handlingar, domstolsförhandlingar och beslutande organs sammanträden om de inte är sekretessbelagda enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Journalister eller allmänheten kan då söka information oavsett vad som blivit offentlig information från styrande organ.
Offentlighetsprincipen regleras i Sverige i grundlagen, Tryckfrihetsförordningen (TF).
I TF: andra kapitel, 1§, står det:
”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar”. [1]
Vad är en allmän handling?
”Handlingar är allt som innehåller information av något slag: texter, bilder, eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Minnesanteckningar, utkast och säkerhetskopior betraktas inte som allmänna handlingar. Offentliga handlingar betyder allmänna handlingar som inte är hemliga.” [2]
Offentlighetsprincipen är viktig därför att den ger alla personer möjlighet och tillgång till offentlig information från myndigheter. Som demokrati är detta en förutsättning för att den ska fungera. Genom att myndigheternas handlingar i och med offentlighetsprincipen blir allmänna, är risken mindre att saker sköts på fel sätt eller att någon fuskar i arbetet.
Fungerar offentlighetsprincipen?
Ett problem är att det är få personer som vet vad offentlighetsprincipen innebär och hur de ska använda den. Att lagarna ständigt förändras gör inte saken lättare.
”Sedan 1980 då sekretesslagstiftningen infördes har den ändrats över 340 gånger. Sekretessförordningen, som kompletterar sekretesslagen – har förändrats 130 gånger samma tidsperiod.” [3]
Enligt riksdagsledamoten Henrik von Sydow (m) så gör det här att offentlighetsprincipen blir svår att överskåda. De många ändringarna innebär att man har svårt att se hur omfattande offentlighetsprincipen egentligen är. Därmed försvåras granskningen av maktutövandet.
Allt fler statstjänstemän berättar om att många av de handlingar som skall hjälpa den enskilde medborgaren och pressen att undersöka makten helt enkelt inte skrivs längre.
Tidigare generaldirektören för Riksrevisionsverket, Inga-Britt Ahlenius menar att:
”Offentlighetsprincipen ger oss rätten att granska tomma skåp.”
Inga-Britt Ahlenius, som har bred och lång erfarenhet i statens tjänst, menar att det finns ett utbrett förfarande hos många myndigheter att medvetet låta bli att avfatta handlingar, bara därför att dessa handlingar kan komma att behöva lämnas ut.
Finns det statstjänstemän som medvetet undanhåller dokument för att undvika granskning?
Offentlighetsprincipens grundförutsättning vilar på den enskilda statstjänstemannen i hans vardagliga arbete. Många gånger verkar det saknas kunskaper om offentlighetsprincipen. JO har i flera fall i relativt hårda omdömen kritiserat statstjänstemän, för att strunta i offentlighetsprincipen.
”En studie från Göteborgs universitet visar att var femte svensk myndighet kringgår förfrågningar om att få ut allmänna handlingar. Motivet är inte sällan att myndighetens representanter tror att de själva kan bestämma om handlingen är offentlig eller inte.” [4]
Om statliga dokument medvetet undanhålls av statstjänstemän, är det då en demokrati vi lever i? Var går gränsen mellan den enskilde statstjänstemannens okunskap om offentlighetsprincipen och direkt myndighetsmissbruk?
- Lagen.nu – internet
- Regeringskansliet – internet
- Sydsvenskan 29/8 2013, internet
- ibid
Text: Carl-Johan Auriel
Relaterat
Offentlighetsprincipen – rätten till insyn – Regeringen
Allmänna handlingar och offentlighetsprincipen
Bertil. Vad är det för laglös ideell förening du pratar om?
Anders. Jag håller med att partistöd borde klassas under offentlighetsprincipen. Visste faktiskt inte att man inte behövde redovisa hur partistödet används. Det enda jag lärt mig om partistöd är att det ska gå till mindre partier så att de kan få pengar till sina valkampanjer och sitt övriga arbete. Därmed kan de slåss på samma villkor som de större partierna. Men är det så att alla partier får partistöd? Frågar därför att jag faktiskt INTE är insatt.
carlauriel. Visa var tex får sitt partistöd ifrån. Var finns den öppna redovisningen. Dessa individer skall representera folket men borde i ärlighetens namn ha sponsor-dekaler på kostymer och dresser. Att veta vem som bekostat kandidaturen är väl ett minimikrav.
Jag misstänker att du är mer än väl insatt i detta ämne eftersom du försöker göra dig lustig över något som borde klassas under offentlighetsprincipen. Partierna får skattemedel för att genomföra sin vilja, men behöver inte redovisa sidoinkomster. Samma som flera politiker med multipla styrelseuppdrag.
Att försöka få det till att det är min bild av verkligheten, när verkligheten i själva verket är den att partierna vägrar uppge sina inkomster, är riktigt roande.
Kan jag få köra samma story mot skatteverket?
Var har du fått de pengarna ifrån? Skall du skita i !!!!
@anders och @carlauriel, skattepengar som enskild svensk skattebetalare betalt till det allmänna för att i tid och rum solidariskt betala för det allmännas vård, skola och omsorg, men som laglös ”folkvald” svensk lagstiftare och kontrollmakt u.p.a. (utan personligt ansvar) och risk, förvaltar i tid och rum, med hjälp av värdefattig partipolitisk målvakt och revisor med fel mentalt utvecklad kunskap, tänk och handling i mentala fyrarummaren,.
Partistöd eller partibidrag som utbetalas från ett rättssubjekt, som är svensk arbetsgivare (Sveriges riksdag, region/landsting, stad/kommun eller kyrkoförbund), till partinamnet på en laglös svensk ideell förening u.p.a. och risk, eller till partinamn för ett kollektiv av laglösa svenska ideella föreningar u.p.a. och risk, är säkerhetsbrist (fel kvalitet och säkerhet i nutid och rum) och skattebedrägeri, om mottagare av partistöd eller bidrag, är laglös svensk ideell förening u.p.a. och risk, för producerat resultat med säkerhetsbrist mot enskild svensk väljare, som inte vill, kan eller vågar FÖRSTÅ när, var och VARFÖR.
Det är skattefusk att betala ut pengar till svensk ideell förening som saknar F-skattesedel, lokalt i en medlemsstat på den inre FRIA marknaden i EES eller Europeiska unionen.
Värdesäkrat budskap ovan och hälsning i tid och rum
Lärstad den 30 augusti 2013
Namn på rättssubjekt med eller utan STRIKT ansvar och risk, i nutid, nära framtid och rum.
Jag är inte så insatt i partistöden 🙂 kan du förtydliga bilden du har av hur de sköts.
Låt oss börja med att diskutera partistöden, och hur dessa kan göras mer transparenta…..