Replik: Resursslöseri och inte välfärd bakom höga skatter i Sverige

Höj Sveriges skattekvot från dagens 44 till 51 procent av BNP, 2000-års-nivå, föreslår tre ledande företrädare för det fackliga idéinstitutet Katalys på Dagens Nyheters debattsida. Samtidigt vill de slopa överskottsmålet och låta staten låna sammanlagt upp till 2 biljoner kronor under en 20-årsperiod till ”nödvändiga investeringar.

Text: Hedi Bel Habib, fil dok samhällsvetenskap och naturvetenskap

Det mest anmärkningsvärda i debattörernas artikel är valet av år 2000 som basår för själva återställandet av nivån på skattetrycket. År 2000 var Sveriges skattetryck 51,5% som andel av BNP, men effektiviteten var det lägsta bland OECD-länderna. Det som vad debattörerna glömmer är att Europeiska Central Banken hade beräknat resurseffektivitet i den offentliga sektorn för just år 2000.

Det framgick av dåtidens ECB- studie att den svenska offentliga sektorn var den minst effektiva bland OECD-länderna. Svensk offentlig sektor hade år 2000 ett resurseffektivitetsindex på 0,57. Detta betyder att för varje betald skattekrona fick svenskarna en välfärd motsvarande endast 57 öre.

Samtidigt som Sverige var i topp när det gäller skattetryck, enligt Europeiska centralbankens rapport, hade inget annat EU-land kunnat spara så mycket i den offentliga sektorn som Sverige. År 2000, då skattetrycket motsvarade 51% av BNP hade svenskarna kunnat få lika mycket ”välfärd” för nära på hälften så mycket skattemedel om offentliga sektorn hade högre effektivitet. ECB-ekonomerna konstaterade att även andra länder med höga skatter hade samma problem med effektiviteten.

Högskattelandet Sverige hamnar ofta högt i jämförelser av välfärd mellan olika länder. Detta har av artikelförfattarna tagits som intäkt för att hög skatt är lika med välfärd. Men internationella jämförelser visar att en minst lika högkvalitativ välfärd kan uppnås med betydlig lägre skattetryck.

Två indikatorer på välfärd som används ofta är förväntad livslängd och spädbarnsdödlighet. En indikator på jämlikhet är GINI-koefficienten som mäter inkomstspridning i ett samhälle.

Sverige har ett skattetryck på 44,4 % av BNP, en GINI på 0,27, en förväntad livslängd för kvinnor på 83,8 år och en låg spädbarnsdödlighet (2,5 per 1000 födda).

Men samtidigt som Finland, Norge, Island, Tjeckien och Slovenien har ett skattetryck på mellan 43 och 36 % som andel av BNP har dessa länder en GINI på mellan 0,25 och 0,26, en förväntad livslängd för kvinnor på mellan 83,1 och 84,1 år och en spädbarndödlighet på mellan 2,7 och 2,3 per tusen födda. Frankrike, Belgien och Italien har ett skattetryck på mellan 44,2 och 42,9% av BNP. Ändå har dessa länder en GINI på mellan 0,26 och 0,32 och en spädbarndödlighet på mellan 3,4 och 3,6 per tusen födda.

Danmark med världens högsta skattetryck på 48,1% av BNP har samma GINI som Slovenien (0,25), ett land vars skattetryck ligger på 36,8% som andel av BNP. Danmark har högre barnadödlighet (3,4 per tusen födda) jämfört med Slovenien (2,5 per tusen födda). Danmark har dessutom lägre förväntad livslängd för kvinnor (81,9) jämfört med Slovenien (83,3), ett land med 12 procentenheter lägre skattetryck som andel av BNP.

Tjeckien har ett skattetryck på 35,3 % av BNP jämfört med 44,5 i Sverige. Landets sjukvårdskostnader som andel av BNP motsvarar 7 procent av BNP jämfört med 9,5 i Sverige. Ändå har hälso- och sjukvården i Tjeckien minst lika hög standard som den svenska. Tjeckien har på senare år blivit en populär destination för mobila vårdkonsumenter i Europa.
Landet är sedan länge känt för att vara framgångsrikt inom medicin, har en historisk hälsokultur och många års erfarenhet av medicinsk turism. Redan 2008 var Tjeckien bland de tio mest populära medicinska turistdestinationerna i världen enligt Forbes Magazine. Rimliga priser och en mycket hög standard när det kommer till olika medicinska ingrepp och behandlingar är bidragande orsaker till populariteten.

Tjeckien är ett av de mest avancerade länderna i världen inom medicinområdet och kunde erbjuda robotkirurgi så tidigt som 2006. Det handlar dock inte bara om förstklassig diagnostik eller kompetent medicinsk personal. Det handlar också om patientsäkerhet och om strikta regler för hygien och arbetsprocesser.

Att flera länder kan uppnå en välfärd som är jämförbar med den svenska till betydligt lägre skattetryck visar att välfärd inte är lika med höga skatter. En förklaring till det historiskt höga skattetrycket i Sverige kan vara att landet investerar betydligt mer i dyr byråkrati än i äkta välfärd.

Text: Hedi Bel Habib