Anna Böhlmark: Jane Goodall går i täten för en bättre värld

Va?rlden sta?r info?r stora pro?vningar. Naturens resurser o?verutnyttjas och de va?rldsomspa?nnande fo?retagen arbetar med vinsten som enda ra?ttesno?re, men det finns personer som vill go?ra en fo?ra?ndring mo?jlig.

Text och foto: Anna Böhlmark

Ma?nga kanske fra?gar sig varfo?r Jane Goodall fo?r ma?nga ka?nd som ”schimpans-kvinnan”, eftersom hon under 20 a?r forskade och ra?d- dade schimpanser i Afrika fra?n utrotning, skulle skriva en bok om jordens matproduktion och fo?rbrukning. Fo?rklaringen a?r enkel.

I mitten av a?ttiotalet stod det klart fo?r Goodall att hennes a?lskade schimpanser var pa? va?g att utrotas fo?r gott. Schimpansernas territorium hotades av ma?nniskorna, som ho?gg ner deras tra?d och do?dade dem fo?r deras ko?tt. Tack vare de va?gar som byggts av skogsfo?retagen gjordes handeln av apko?tt i sta?derna enklare a?n tidigare. Apko?tt var en gastronomisk la?ckerhet fo?r eliterna i sta?derna.

Orsaken till problemen a?r den livsstil som eliterna i va?rldens sta?der lever i, som grundar sig pa? den va?sterla?ndska livsstilen som exporteras till jordens alla ho?rn. En livsstil som bryter ner jordens resurser och fo?rva?rrar de fattiga la?ndernas redan besva?rliga situation.

Sva?lt mot o?verflo?d

Na?r Goodall a?terkom till va?stva?rlden efter Afrikavistelsen, chockerades hon av mat- konsumtionen. I Afrika var hon van att se ma?nniskor som inte kunde a?ta sig ma?tta. Da?r fick hon la?ra sig att ta vara pa? varje ska?l vatten, varje frukt och varje ska?l ris. I va?stva?rlden sa?g hon ma?nniskor kasta bort ha?lften av maten pa? tallriken.

Varje dag sa?g hon restauranger, matsalar och mataffa?rer, da?r maten kastades bort. Jane Goodall bo?rjade resa runt och tala pa? konferenser, och vart hon a?n kom sa? mo?tte hon ungdomar utan hopp om framtiden. Jane Goodall bo?rjade fo?rsta? att ma?nniskan a?r inne pa? en va?g som la?tt skulle kunna leda till va?rldens underga?ng. Fo?r vi fo?rgiftar va?r luft, va?rt vatten, va?r mark och natur med kemikali- er och vi genmanipulerar va?r mat.

Fra?n sma? sja?lvsta?ndiga bondga?rdar till multinationella fo?retag

En ga?ng i tiden hade ma?nniskan en mer intim kontakt med jorden och djuren som betade pa? den. En bondga?rd var en sja?lv- sta?ndig ekologisk enhet da?r djuren behandlades va?l utan antibiotika eller till- va?xtmedel och marken brukades i ett la?ngsiktigt perspektiv da?r kemikalier inte existerade.

Idag a?r vi 6,5 miljarder ma?nniskor pa? jorden. De senaste a?rtiondena har stora ma?ktiga fo?retag bo?rjat ta o?ver de tradi- tionella bo?ndernas produktion. Fo?r att uppra?ttha?lla sina ekonomiska ma?l om sto?rsta mo?jliga vinst och producera sto?rsta mo?jliga andel mat, har jordbruksmetoderna radikalt fo?ra?ndrats. Vi har ga?tt fra?n ett samha?lle da?r ma?nniska och natur levde i harmoni, till en epok da?r fo?rgiftandet go?r ma?nniskor, djur och miljo? sjuka.

Det oha?llbara och det ha?llbara

Na?r de traditionella jordbruksmetoderna togs o?ver av det industriella jordbruket bo?rjade va?r jord att lida skada. Medan de sma? jordbruken odlade jorden med olika plantor fo?r att skapa ett skifte sa? att marken fa?r vila och plantorna blir mer resis- tenta mot bakterier, sa? anva?nder sig de industriella jordbruken av monokulturer fo?r att maximera inkomsten.

De traditionella bondga?rdarna a?teranva?nde djurens spillning som go?dsel fo?r att a?terfo?ra na?ring a?t plantorna, medan de stora industrierna anva?nder sig av kemiska tillva?xtmedel. Med tiden utvecklar gro?dan resistens, vilket go?r att kemikaliedosen ma?ste o?kas. Dessa medel ligger sedan i jorden och sko?ljs ner i ytvattnet med regnen och fo?rgiftar va?ra floder, hav och sjo?ar.

Den gamla tidens bruk av jorden gjorde att man kunde anva?nda samma mark i generationer utan att pa? na?got vis skada omgiv- ningen eller marken. Dagens industriella matproduktionsindustri har fo?rsto?rt stora markytor, som inte la?ngre kan odlas, misshandlar och genmanipulerar djuren och inte minst fo?rgiftar vatten och stora mark- arealer. Detta drabbar ba?de ma?nniskors och djurs ha?lsa. Bara i USA do?das varje a?r 67 miljoner fa?glar av dessa kemikalier.

De multinationella fo?retagens matkultur

Den nya matkulturen inneba?r att fler och fler ma?nniskor runtom i va?rlden, och speciellt i storsta?der, kan ko?pa en frusen till- lagad middag i en butik eller i en restaurang och a?ta maten helt utan kunskap om vad den egentligen inneha?ller, hur den odlats, tillagats och dess ursprung. Vi vet inte heller hur la?ngt maten pa? bordet har rest fo?r att komma dit eller hur mycket energi som ga?tt a?t innan den hamnade pa? tallriken.

Matindustrin tar o?ver kontrollen

I USA har det ga?tt sa? la?ngt att de multinationella fo?retagen ha?ller pa? att ko?pa upp inte bara den odlingsbara marken utan a?ven fo?retagen som producerar sa?d. De fo?rso?ker och har i ma?nga fall lyckats paten- tera olika sorters sa?d, som i de flesta fall a?r genmanipulerad.

Odlandet av genmanipulerade gro?dor va?cker en del fra?gor.

• Kan bo?nders ra?tt att odla konventionella eller organiska gro?dor skyddas?
• Hur kan multinationella fo?retag bli sta?llda till svars fo?r att tilla?ta spridandet till na?raliggande bondga?rdar av deras genmanipulerade sa?d?
• Hur kan bo?nder beha?lla sin ra?tt till att ra?dda sin egen sa?d?
• Vad kommer att ha?nda med ma?ngfalden av antika va?xtfamiljer?
• Ska levande organismer och plantor a?gas och skyddas av multinationella patent?
• Och till sist, vad kommer att ha?nda med jorden om vi tilla?ter fo?retag att a?ga liv?

Det finns ma?nniskor runt om i va?rlden som har mod och kraft att sla? tillbaka. Bland dessa finns sma?bo?nder som lyckats vinna i domstol na?r de blivit anklagade av de multinationella fo?retagen att anva?nda sig av deras patenterade sa?d utan tillsta?nd, medan deras organiska plantor i sja?lva verket blev ”fo?rgiftade” av den genmanipulerade sa?den, da? den fo?rflyttats med vinden.

Fra?n va?xt till djurva?rld

Om vi tittar pa? hur djurindustrin behand-lar djuren som ska till slakt, sa? a?r det inte ba?ttre da?r. Den industriella fabriksmodellen finner det helt enkelt inte lo?nsamt eller effektivt att behandla djuren som om de hade ka?nslor. De behandlas som produktionsmedel som fo?rvandlas till ko?tt, mjo?lk eller a?gg.

Miljontals ho?nor va?rlden o?ver fa?r va?xa upp pa? ho?nsfarmerna i byggnader da?r hundratals burar a?r staplade pa? varandra, och burarna a?r sa? fullproppade av fa?glar att ho?norna hackar pa? varandra. De fo?ds i des- sa burar och under hela sin livstid fa?r de aldrig komma ut och hacka i marken som ekologiska ho?ns go?r. Kalkoner, ankor och ga?ss behandlas inte mycket ba?ttre. Kalkonerna blir uppumpade av tillva?xthormoner tills de inte la?ngre kan sta? upp och fo?ro?ka sig. Ankor och ga?ss va?xer upp under liknande fo?rha?llanden som ho?ns med den skillnaden att de sistna?mnda blir tva?ngsmatade med en metallpipa som fo?rs in i deras hals, vilket go?r att ga?sens lever va?xer till tio ga?nger och serveras som foie gras – ga?slever – en delikatess, enligt ma?nga gourme?er.

Grisar, kor och fa?r har det inte ba?ttre. De blir fullproppade av tillva?xthormoner fo?r att la?gga pa? sa? mycket vikt som mo?jligt info?r slakt. O?vervikten go?r benen sa? sko?ra att de ofta inte kan sta? upp, fo?rutom att den ocksa? bidrar till en o?verka?nslighet fo?r diverse sjukdomar, vilket go?r att jordbruksindustrierna pumpar i djuren ma?ngder av antibiotika. Kalvarna fa?r inte a?ta ja?rn veckorna innan slakt, vilket go?r dem sa? des- perata att de fo?rso?ker dricka sin egen urin. Och detta fo?r att ko?ttet ska bli sa? vitt som mo?jligt fo?r att serveras pa? en gourmetrestaurang.

All denna djurtortyr kan fo?rekomma, eftersom fo?retagen drivs av vinstintresse. De genmanipulerade djuren som redan finns, speciellt i USA, beho?ver inte ma?rkas som sa?dana utan sa?ljs fritt i ba?de restauranger och affa?rer. Var ga?r gra?nsen mellan fo?retagens vinst och va?r medka?nsla och respekt fo?r livet pa? va?r jord, djurens va?lma?ende, naturens rena luft och vatten, och va?r egen ha?lsa?

Den energikra?vande ko?ttindustrin

Man har bera?knat att mellan en tredjedel och ha?lften av va?rldens sko?rd anva?nds som foder till djuren fo?r ko?ttproduktion. I USA a?r 56 procent av betesmarkerna avsedda fo?r produktion av koko?tt. I England anva?nds 70 procent av jordbruksmarken till produktionen av koko?tt. Gra?set och sa?den, som beho?vs fo?r att go?da djuren som sedermera a?ts upp, kra?ver en yta som a?r sju ga?nger sto?rre a?n Europas.

Fo?r att denna konsumtionsniva? ska uppra?ttha?llas ma?ste europeiska bo?nder ko?pa foder fra?n andra la?nder. Det a?r bland annat av det ska?let som Brasiliens regnskogar ha?ller pa? att sko?vlas. Fler och fler utvecklingsla?nder a?r idag, fo?r fo?rsta ga?ngen, beroende av importerad sa?d. Situation i Kina a?r orova?ckande, da? fler och fler ma?nniskor a?ter mer ko?tt. Samtidigt tas jordbruksmark i anspra?k fo?r Kinas va?ldiga industrialisering.

Processen med att go?da ko?ttdjuren med majs och foder som va?xer pa? enorma omra?den, ba?de inom och utanfo?r ett visst lands gra?nser, a?r energikra?vande. Va?rldsha?lsoorganisationen har ra?knat ut att man med en hektar mark med potatis kan ma?tta tjugotva? munnar under ett a?rs tid, medan samma areal bara kan producera en ko eller ett lamm. Visserligen kan man inte bara leva av potatis, men statistiken visar a?nda? att svaret pa? att ra?dda va?rlden fra?n sva?lt inte a?r genom att o?ka konsumtionen av ko?tt.

Tre inspirerande fo?rebilder

Trots denna ela?ndesbeskrivning finns det a?nda? ljuspunkter, ma?nniskor som genom sin starka vilja lyckats ga? emot det dominerande kapitalistiska samha?llets uppbyggnad. Jag har tra?ffat tre sa?dana fram- tidsvisiona?rer. En a?r a?ppelbonde i norra Italien, en annan a?r universitetsprofessor i so?dra Kina som ra?ddat en utrotningshotad apart och en tredje a?r den va?rldbero?mda Jane Goodall som arbetar ba?de fo?r djuren och naturen.

Fo?r tjugo a?r sedan bro?t den italienske a?ppelbonden Karl Heinz med det tradi-tionella kemiska a?ppelodlandet. Ista?llet bo?rjade han med ekologisk odling. Han var en av ytterst fa? bo?nder som va?gade sig pa? denna nya metod, men idag finns det ma?nga som odlar ekologiska a?pplen, och det har faktiskt visat sig vara sa? framga?ngsrikt att inkomsten idag a?r ho?gre fra?n ekologiskt odlade a?pplen a?n icke-ekologiska.

Till detta inspirationsrika exempel pa? gra?srotsniva? kan vi la?gga en kinesisk professor fra?n Peking som fo?ljt sitt hja?rta na?r det ga?ller att ra?dda de utrotningshotade djuren. Fo?r tjugo a?r sedan levde han med och forskade om pandorna. Han bidrog till att fa? skogen, som pandorna lever i, skyddad fra?n storbolagens sko?vling. Det har gjort att antalet pandor vuxit fra?n under 1000 pandor 1990 till dagens cirka 1600.

Det var med beundran jag tra?ffade honom i den lilla delen av so?dra Kina. Han hade da?r arbetat med att ra?dda den utrotnings- hotade lo?vapan. Professorn hade under sju a?r lyckats o?ka apstammen fra?n 96 till sjuhundra apor pa? bara fjorton a?r – tack vare beskyddande av aporna och deras skogar och undervisning av lokalbefolkningen.

Mest inspirerande a?r a?nda? Jane Goodall. Hon har inspirerat tusentals ma?nniskor att go?ra na?got. Genom den stiftelse som Jane Goodall startade 1977, jobbar hon fo?r att undervisa barn och ungdomar i vikten av att respektera och va?rda djuren och naturen. Stiftelsen har tiotusentals ungdomar som medlemmar i na?stan hun- dra la?nder.

Stiftelsen ger ocksa? bidrag till fattiga la?nder fo?r att plantera nya skogar, skydda de utrotningshotade djuren och hja?lpa till att bygga upp en lokal ekonomi som inte a?r beroende av att sko?vla skogar och do?da djuren i dem.

Alla kan pa?verka

Vad kan nu da? vi vanliga ma?nniskor go?ra fo?r att stoppa de monstruo?sa fo?retagen fra?n att helt ta o?ver jordens matproduktion? Ga?r det att fo?ra?ndra va?rlden o?ver huvud taget?

Jo, enligt Jane Goodall kan vi faktiskt fo?r- a?ndra va?rldens matproduktion. Men en sa?dan fo?ra?ndring kommer inte uppifra?n, utan den ma?ste komma underifra?n. Varje enskild individ go?r en skillnad i den ha?r processen. Vi kan alla ta pa? oss ett ansvar i den ekologiska utvecklingen.

• Fo?rso?k fa? din lokala matvarubutik att bara inhandla varor, som har etiketter med inneha?llet pa? och att inhandla mer ekologiska varor.
• Varje inko?p av en vara a?r en ro?st, ett politiskt och etiskt sta?llningstagande.
• Man kan ko?pa ko?tt, mjo?lk och a?gg, som a?r ekologiskt producerade och da?r man vet att djuren har fa?tt vara ute och beta i fa?rskt gra?s.
• Man kan a?ven fundera pa? om man vill ga? med i olika organisationer, varfo?r inte Jane Goodalls Roots & Shoots, som jobbar fo?r att fo?rba?ttra och bevara moder jord?
• Att a?ta lokalt producerad mat bidrar till att bevara arve t och traditionen om mat och kulturell identitet, vilket en ”Fast food-va?rld” hotar att fo?rda?rva.

Var och en kan bidra till en ba?ttre utveckling genom att ro?sta i butikskassan.

Text och foto: Anna Böhlmark

Artikelfo?rfattarens kommentar

Jag har tra?ffat den va?rldsbero?mda primatologen och natura?l- skaren Jane Goodall i Peking. Mo?tet med Goodall, en universitetsprofessor fra?n Peking och en ekologiskt odlande bonde fra?n Italien blev inspirationska?llor till en mer djupga?ende reflektion o?ver tillsta?ndet i va?r va?rld.

Vi sta?r idag info?r en tidpunkt i va?rlds- historien da? ma?nniskans utnyttjande av moder jord har lett till omfattande fo?rsto?ring av jordens resurser och miljo?. Alla eko- system ligger i farozonen. Enligt Jane Goodall a?r det inte fo?r sent att a?ndra pa? detta. Varje enskild individ kan dra sitt stra? till stacken.

Enligt Jane Goodall a?r det orimligt att ta?nka sig en fo?r- a?ndring fra?n fo?retagsniva?. Vad vi da?remot kan a?stadkomma, om vi alla drar va?rt stra? till stacken, a?r en fo?ra?ndring fra?n gra?srots- niva?. Pa? sa? vis kanske vi en dag kan ta tillbaka kontrollen av mat- produktionen sa? att vi a?terigen kan fa? en ha?lsosam omgivning fo?r va?ra djur, va?r natur och sist men inte minst va?ra barn och framtida generationer.