Många barn i dag har stora problem med motorik, inlärning, koncentration och uppmärksamhet. Vi lägger stora resurser på att göra utredningar och kartlägga diagnoser som dyslexi och ADHD/ADD. Vid ADHD ges ofta beroendeframkallande medel. Det är ett enkelt, men mycket onaturligt och skadligt sätt att förändra hjärnans funktioner på så att barnet blir ”hanterbart”.
Text: Annika Bergman
Psykiatriker och psykologer har sedan la?nge do?mt ut Astrid Lindgrens skapelser, Pippi och Emil, som o?veraktiva ADHD-barn. De a?r ute efter mer stro?mlinjeformade barn som sitter still i klassen och inte opponerar sig mot o?verho?gheten. Men barn o?ver hela va?rlden a?lskar Astrid Lindgrens skapelser. I USA finns det ett uttryck: ”A wild colt (ungha?st) makes a good horse!” Faktum a?r att om barn i Italien INTE uppvisar kriterier fo?r vad som klassas som o?veraktivitet i andra la?nder, sa? tror fo?ra?ldrarna i ma?nga fall att det a?r na?got fel pa? barnet.
Den ka?rlek, tolerans och fo?rsta?else med vilka Pippi och Emil beskrivs, har i Sverige idag ersatts av en ”nolltolerans” – da?r lite annorlunda barn mycket snabbt ska ges psykiatriska diagnoser och med dem medicin.
Concerta och Ritalin a?r de vanligaste preparaten, info fra?n va?rdguiden:
Sa? ha?r fungerar medicinen: Fo?r att hja?rnan ska fungera va?l ma?ste nervimpulser snabbt kunna o?verfo?ras fra?n en nervcell till en annan. De a?mnen som go?r att detta sker kallas signala?mnen. Olika signala?mnen har sin speciella betydelse fo?r olika aktiviteter i hja?rnan. Om det finns fo?r lite av dem eller om de fungerar da?ligt i vissa delar av hja?rnan, skapar det problem som a?r typiska fo?r adhd.
Det verksamma a?mnet metylfenidat a?r ett sa? kallat centralstimulerande medel. Det a?r inte helt ka?nt hur medicinen verkar vid adhd, men det pa?verkar ma?ngden av signala?mnena dopamin och noradrenalin i hja?rnan. Det leder till ba?ttre uppma?rksamhet och koncentrationsfo?rma?ga och minskat impulsivt beteende. Concerta och Ritalin ra?knas som ett narkotiskt la?kemedel i Sverige. Vid utlandsresa a?r det da?rfo?r viktigt att man tar reda pa? vad som ga?ller i det land man ska beso?ka. Man kan beho?va ha med sig ett speciellt intyg fra?n ett apotek eller ett la?karintyg.
Det finns inte na?gon risk fo?r att bli beroende av la?kemedlet na?r det anva?nds vid adhd enligt la?kares ordination, men det a?r samtidigt inte helt ka?nt hur medicinen verkar pa? adhd.
Medicinen inga?r i ho?gkostnadsskyddet fo?r la?kemedel, jag undrar varfo?r.
Sa? ha?r sta?r det om biverkningarna:
”En del personer som anva?nder medicinen kan ka?nna sig nervo?sa, fa? sva?rt att somna, fa? fo?rsa?mrad matlust och magbesva?r. Biverkningarna brukar ga? o?ver na?r man har tagit medicinen en tid eller om doseringen a?ndras. Fo?r en del kan medicinering fo?r adhd go?ra det la?ttare att somna. Na?gra kan fa? ont i huvudet, yrsel, kla?da, utslag, en stickande ka?nsla i huden eller tics. Vissa kan ka?nna sig tro?tta, se suddigt, bli torra i munnen och to?rstiga, fa? ont i lederna eller muskelspa?nningar. ”
Ra?tt ma?nga biverkningar fo?r en liten kropp!
Signala?mnen i hja?rnan saknas alltsa? vid ADHD – Varfo?r saknas de?
Och hur kan de tillfo?ras utan kemiska preparat och biverkningar?
Det finns naturliga va?gar att na? va?lma?ende, o?ka signalsubstansen i hja?rnan och komma till ra?tta med problem utan biverkningar – genom ro?relse. Rytmisk ro?relsetra?ning och reflexintegrering a?r naturliga ro?relser som bygger pa? de medfo?dda ro?relsemo?nster som alla spa?dbarn go?r fo?r att samordna hja?rnan och muskler och da?rigenom harmonisera kroppen. De specifika ro?relserna go?r sa? att barnet ”hittar ra?tt i kroppen” och la?r sig fa? ihop sin tanke, ka?nsla och vilja -handling.
Ro?relsepedagog Kerstin Linde uppma?rksammade detta ro?relsemo?nster i sitt arbete med barnen och arbetade sedan fram Rytmisk ro?relsetra?ning. Dr Harald Blomberg vidareutvecklade och satte ihop detta med reflexintegrering och arbetar framga?ngsrikt med konsultationer och utbildning i Sverige och framfo?rallt a?r han va?ldigt efterfra?gad internationellt.
Om spa?dbarn ofta sitter i bilbarnstolar, babysitter och ga?r i ga?stolar, sa? missar de ofta att go?ra vissa av dessa ro?relser och fo?rutsa?ttningarna att utvecklas mentalt, sja?lsligt och fysiskt hindras. Om man inte fa?r ro?ra sig fritt pa? golvet, ligga pa? mage och sta?rka rygg och nacke, och go?ra ro?relser som fo?rbinder syn, led – och muskelsinne sa? leder det till allt fra?n koncentrationssva?righeter – ADHD, la?s och skrivsva?righeter – dyslexi och senare ryggproblem, artroser, och ofta psykisk oha?lsa.
Barnen ma?ste fa? o?va pa? exempelvis att sta?rka nacken fo?r att sa? sma?ningom kunna lyfta huvudet, gunga baken, gunga sig upp pa? alla fyra och sa? sma?ningom krypa. Att ta ett steg i taget och fa? mo?jlighet att utveckla utha?llighet och inte fa? direkt tillfredsta?llelse leder till att viljan sta?rks.
Dessa reflexer kan man integrera i efterhand men det ba?sta a?r om alla sma?barnsfo?ra?ldrar fa?r reda pa? detta i fo?rebyggande syfte!
Exekutiva funktioner är ett teoretiskt system som sägs kontrollera och reglera lägre kognitiva processer som har lokaliserats till prefrontalcortex i frontalloben. Även kallad VD:n i hjärnan, den verkställande direktören som ska hålla allt i styr.
Några viktiga exekutiva funktioner är:
- förmågan till att ta initiativ
- tidsuppfattning, förstå sambandet mellan orsak och verkan
- förmågan att planera och organisera
- förmågan att övervaka sina handlingar, en funktion där handlingar ses hur de görs och om det sättet fungerar, denna funktion hjälper till med självkorrigering
- förmågan att värdera egna handlingar
- skapandet av struktur i vardagen
- förmågan att motivera sig själv till handlingar
- kunna skjuta upp behovstillfredsställelse
- förmågan till automatiskt agerande
- förmågan att fokusera uppmärksamhet, här krävs att ovidkommande saker kan
- blockeras (inhibition)
- förmågan att hålla kvar uppmärksamheten både med och utan distraktioner, denna förmåga är begränsad till minuter
- förmågan att fördela uppmärksamheten.
Dessa funktioner är ofta ur funktion hos barn med ADHD och genom Rytmisk rörelseträning förstärks de exekutiva funktionerna – impulskontrollen naturligt. De exekutiva funktionerna stärks av att bli vaggad, berörd och kunna röra sig fritt.
Villkoret för att det ska uppstå kopplingar i vårt nervnät är att nervcellerna stimuleras. Det sker med hjälp av våra sinnesorgan. Barnet måste utsättas för ljus för att ögat ska fungera och ljud för att hörseln ska utvecklas.
Vi behöver beröring för vår kroppsuppfattning och för att utveckla våra känslor. Kroppsrörelser är nödvändliga för att balanssinnet och led- och muskelsinnena ska förbättras. Beröring och rörelse stimulerar också tillväxten av nervceller.
Rörelsens stimulering ökar signalsubstansen dopamin och främjar överföringen av nervsignalerna i prefrontala barken – VD:n och limbiska systemet – känslocentret. Det är därför av stor vikt att barn rör på sig och att alla sinnen stimuleras så varierat som möjligt. Det bygger ut deras ”hjärnvägar”. ( Vi minns alltför väl de Rumänska barnhemsbarnen som inte fick beröring eller rörelse och vad konsekvenserna av det blev.)
Vid ADHD och autism finns stor anledning att successivt övergå till gluten och mjölkfri kost. – Barn med autism eller ADHD som slutar äta bröd och mjölk blir mycket bättre, berättar professor Charlotte Erlansson – Albertsson vid Lunds universitet. Hon har i många år forskat om sambandet mellan kosten och psykiska sjukdomar. Men sambandet mellan bröd, mjölkprodukter och autism/ADHD är en relativt ny kunskap.
Flera studier i Norge, Danmark och England visar det resultatet. Dessutom är, säger hon, bröd och mjölk beroendeframkallande. När man äter de livsmedlen bildas ”opioida peptider”, som påverkar vårt belöningscentrum i hjärnan och skapar en sorts beroende.
Gå in och lyssna mer på Sveriges Radio tex en artikel ”Barn med autism eller ADHD bör undvika bröd och mjölk” från torsdag den 11 oktober 2012 [fler program] och läs gärna boken ”Mat för barn med Autism & ADHD” av Annika Röed (Autismdiet.se).
Om inla?rning och undervisning
Den ryska forskaren Dr Svetlana Masgutova har tillsammans med sitt forskningsteam under 15 a?r studerat spa?dbarnsreflexers inverkan pa? barns ka?nsloma?ssiga, kognitiva och motoriska utveckling. Hennes forskning bygger pa? den ryska forskning som funnits sedan 30-talet ( L.S. Vygotskij, F.Lesgaft, N.Bernstein, A.Luria m.fl.
Den engelske forskaren Dr Peter Blythe kom redan pa? tidigt 70 -tal fram till att spa?dbarnsreflexer som inte fullsta?ndigt integrerats i kroppen orsakar hinder fo?r inla?rning. Han och hans medarbetare har utvecklat metoder fo?r att i efterhand hja?lpa eleven eller den vuxne att integrera de sto?rande reflexerna. Detta a?r alltsa? inget nytt, men har a?nnu inte spridits till allma?nheten i Sverige.
Sjukgymnasten Britta Holle gjorde liknande studier i Danmark och rekommenderade speciell ro?relsetra?ning fo?r att integrera reflexer och lo?sa inla?rningshinder.
”Det handlar inte om hur intelligent du a?r, utan om hur du a?r intelligent”, så lyder en av Howard Gardners bero?mda deviser. 1983 publicerade Howard Gardner Frames of Mind – The Theory of Multiple Intelligences (De sju intelligenserna), vilken har fa?tt ett oerho?rt genomslag i synen pa? intelligens, pedagogik, och karria?rstrategi. 1999 publicerade Gardner Intelligence Reframed (Intelligenserna i nya perspektiv) da?r han uto?kar antalet intelligenser med tva?, natur- och existentiell intelligens.
Foto: Middle Mojo
De sju intelligenserna
Enligt Gardner finns det sa?ledes nio olika slags intelligenstyper:
- Lingvistisk
- Musikalisk
- Visuell/Spatial
- Kroppslig/Kinestetisk
- Social
- Sja?lvka?nnedom
- Logisk-matematisk
- Naturintelligens
- Existentiell
Dessa intelligenstyper ska inte ses som klart distinkta, och ma?nniskor har i regel fo?rma?ga till alla nio typerna mer eller mindre, men vanligen a?r en eller fler typer mer framtra?dande hos en ma?nniska. Gardner poa?ngterar att under spa?dbarnets utveckling a?r typerna avha?ngiga och samspelar med varandra.
Gardner diskuterar dessa intelligenstyper som besta?ende av bl a medfo?dd, biologiskt betingad talang, uppla?rd och ino?vad fa?rdighet, samt sociokulturella och antropologiska ideal. Det va?sterla?ndska samha?llet har va?rderat de matematisk-logiska och lingvistiska typerna pa? bekostnad av de andra, menar Gardner, och fo?respra?kar en undervisningsmiljo? da?r alla typer stimuleras och integreras med varandra.
Utbildningsprocessen ser Gardner som en stegvis kognitiv utveckling, som handlar om att skaffa sig kunskap om den kulturella symbolva?rlden. Vid sidan av intelligens ser Gardner andra viktiga parametrar fo?r vad som go?r en ma?nniska framga?ngsrik, till exempel motivation, originalitet, sunt fo?rnuft, vishet och metafori sk fo?rma?ga. Med denna bok kom Gardner att reformera det amerikanska skolsystemet.
De sju intelligenserna har a?ven na?tt utanfo?r skolans va?rld, bl a inom psykologin anva?nds Gardners teori i utformandet av karria?rsprofiler.
Carla Hannaford PhD tar i sina bo?cker ocksa? upp de olika inla?rningsstilar och intelligenserna. Yttre faktorer som hindrar inla?rning a?r bland annat omedvetenhet om dessa samt la?roplaner som inneha?ller fo?r lite konst, musik och daglig motion liksom ett alltfo?r stelbent undervisningssystem. Med mer stimulans till fler sinnen skulle vi na? fler elevers inla?rningsstil och intelligens.
Vissa elever kan till exempel inte minnas na?gonting vid stress. Fo?r lite motion och ro?relse i kombination med mer stillasittande framfo?r bildska?rmar kan bland annat leda till la?sning av o?gonen, vilket i sin tur leder till sva?righeter att la?sa en text. Fo?r lite kommunikation och samvaro kan minska utvecklingen av fantasin och fo?rma?gan att skapa inre bilder.
Ma?nga psykologer och pedagoger sto?djer uppfattningen att den intellektuella, kognitiva och emotionella utvecklingen sto?ds och pa?verkas av den motoriska. J Piaget,M.Ibuka, L.S Vygotsky, N.A Bernstein, R. Steiner – Waldorfskolans grundare, M.Montessori a?r na?gra av dem.
I Sverige har Ingegerd Ericsson i sin doktorsavhandling om Brunkefloprojektet visat att daglig fysisk aktivitet fo?rba?ttrar skolprestationerna. Det beho?ver man inte vara varken forskare eller ett geni fo?r att fo?rsta? ; ) Anna Crame?r och Lars- Eric Berg som har startat ”Alla Sinnen” har ocksa? ma?nga verktyg fo?r undervisning och att o?ka barns ha?lsa pa? alla plan – la?s mer i boken Hja?rnva?gen till inla?rning – ro?relser som sa?tter hja?rnan pa? spa?ret!
”Fantasi a?r viktigare a?n kunskap” / Albert Einstein
Imagination Gym.R a?r en metod och ett nytt sa?tt att na?rma sig utbildning och personlig utveckling fo?r ba?de barn och vuxna. Det a?r en serie av ljudprogram, bo?cker och aktiviteter baserade pa? fantasi, kreativitet och hela hja?rnans la?rande. De kan anva?ndas fo?r barn fra?n 6 a?r och uppa?t och vuxna i alla a?ldrar. Programmen a?r utformade fo?r att hja?lpa barn och vuxna att fa? tillga?ng till fantasi, sja?lvmedvetenhet, fokuserat la?rande och ka?nsloma?ssig balans.
A?r 2000 skapades och skrevs programmen av Rosaleen Durkin och Peter Blackbyrne i Dublin, Irland. De samarbetade i ett projekt med olika specialiteter inom omra?den som, musikterapi, konstterapi samt va?gledning och utbildning. Programmen a?r nu tillga?ngliga pa? engelska, finska, tyska, gaeliska, norska och nu a?ven pa? svenska.
Det har bedrivits forskning inom en hel rad omra?den sa?som tidiga sto?dinsatser inom utbildning fo?r elever med sa?rskilda behov sa?som dyslexi, ADD/ADHD. Fo?rdelarna a?r bland annat avslappning, att la?ra sig lyssna, emotionell balans, problemlo?sning, global medvetenhet, o?kad ka?nsla fo?r naturen, social- kompetens, att sa?tta ma?l, o?kad sja?lvka?nsla och sja?lvfo?rtroende, beslutsfattande och att kunna sa?tta gra?nser.
Na?tmissbruk kan a?ven behandlas med regelbunden anva?ndning av programmet.
Den svenska CDn heter Den fo?rtrollade skogen. Kurser finns nu tillga?ngliga i Sverige fo?r att ge fo?rdjupad kunskap om ho?ger, va?nster hja?rnhalva, de olika intelligenserna och riktlinjer fo?r metoden samt information om de omfattande forsknings- och pilotprojekten.
Vi beho?ver la?ta spa?dbarn ro?ra sig mer fritt pa? golvet och go?ra sitt ”ro?relseprogram” samt fo?rnya skolundervisningen med mer av ro?relse, avslappning, musik, konst och hantverk. Vi la?r undvika ma?nga problem i framtiden om vi bryter den la?nga traditionen av stillasittande enformiga undervisningen som a?r fo?ro?dande i kombination med o?kad ska?rmtid.
Inom Waldorfpedagogiken har man bland annat eurytmi – en ro?relsekonst som fra?mjar inla?rning av andra a?mnen. Man har mer hantverk, drama, musik och konst fo?r att la?ra med hela kroppen, stimulera alla sinnen och inte bara la?ta ”huvet” ga? i skolan.
Det borde vi i kommunala skolan ta efter – det a?r va?l a?nda? dags nu – vi lever pa? 2000 talet. Min fra?ga var – Vad skulle Astrid sagt? Jag tror hon skulle sagt – Det a?r dags fo?r fo?ra?ndring, och jag vill go?ra Astrid stolt!
Text: Annika Bergman, www.frejaeurytmi.com
